| 61. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
Secretory leukocyte protease inhibitor regulates human periodontal ligament cell production of pro-inflammatory cytokines
- 2017
-
Ingår i: Inflammation Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1023-3830 .- 1420-908X. ; 66:9, s. 823-831
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Regulation of immune-like cell properties of periodontal ligament (PDL) cells is not understood. We investigate the importance of secretory leukocyte protease inhibitor (SLPI) for production of pro-inflammatory cytokines in human PDL cells. Materials and methods: PDL cells were isolated from teeth extracted for orthodontic reasons. Cellular location of SLPI was investigated by immunocytochemistry. Cytokine transcript and protein expression were assessed by quantitative real-time RT-PCR and Western blotting. SLPI gene activity was knocked-down by siRNA. NF-κB signaling was assessed by measuring IκBα, and phosphorylated p65 and p105 protein expression. Results: PDL cells showed cytoplasmic expression of SLPI. Cellular expression level of SLPI negatively correlated to LPS-induced stimulation of IL-6 and MCP-1. Both SLPI gene activity and protein were reduced by about 70% in PDL cells treated with SLPI siRNA compared to cells treated with non-coding construct. Treatment with SLPI siRNA was associated with up-regulation of both basal and LPS-stimulated IL-6, MCP-1 and TLRs mRNA expression. The up-regulation of MCP-1 transcript in SLPI siRNA-treated cells was confirmed on protein level. SLPI siRNA-treatment enhanced the phosphorylated NF-κB p105 protein expression. Conclusions: SLPI regulates PDL cell pro-inflammatory cytokine expression and modulates NF-κB signaling, suggesting that SLPI governs the immune cell-like properties of PDL cells.
|
|
| 62. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
Sesquiterpene lactones from Ambrosia arborescens Mill. inhibit pro-inflammatory cytokine expression and modulate NF-κB signaling in human skin cells
- 2018
-
Ingår i: Phytomedicine. - : Elsevier BV. - 0944-7113. ; 50, s. 118-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Ambrosia arborescens has been used in Andean traditional medicine to reduce problems associated with various inflammatory diseases and conditions, although the underlying mechanism is unknown. Hypothesis/purpose: The sesquiterpene lactones (SLs) coronopilin and damsin, which are major secondary metabolites of A. arborescens, have anti-inflammatory activity by attenuation of IL-6 and MCP-1 expression and inhibition of NF-κB in human dermal fibroblasts (HDFa) and human keratinocytes (HaCaT). Study design: In order to confirm a high concentration of damsin and coronopilin in the plant material, a quantitative method was developed. The effect of the pure compounds on cytokine and NF-κB expression was examined, as well as their effects on HDFa and HaCaT cell morphology and viability. Methods: Coronopilin and damsin were quantified by HPLC-DAD analysis, from EtOAc extracts of the aerial parts of A. arborescens. Cell morphology was investigated by phase-contrast microscopy and cell viability by the MTT assay. IL-6 and MCP-1 cytokine gene expression was assessed by quantitative real-time RT-PCR in LPS stimulated cells. The NF-κB pathway was studied through western blotting of the phosphorylated forms of p65 and p50/p105, as well as the non-phosphorylated IκB. Dexamethasone was used as positive control. Results: Dry aerial parts contained 12.3 mg/g and 13.4 mg/g of coronopilin and damsin, respectively. Treatment with either compound (1–10 µM) for 24 h attenuated LPS-induced mRNA expression of the pro-inflammatory cytokine IL-6 and the chemokine MCP-1 in HDFa cells. The down-regulation of MCP-1 mRNA induced by coronopilin and damsin was confirmed on the protein level. Damsin reduced phosphorylated p65 and p105 subunits in HDFa cells. Neither coronopilin nor damsin affected HDFa cell morphology and viability within the used concentration range (1–10 µM). Also, in HaCaT cells, treatment with damsin (1–10 µM) for 24 h inhibited the MCP-1 expression, and damsin thereby attenuated cytokine expression both in HDFa and HaCaT cells. Conclusion: We show that coronopilin and damsin from A. arborescens inhibit pro-inflammatory IL-6 and MCP-1 expression in human skin cells via NF-κB inhibition, suggesting that they may be useful for antagonizing inflammatory conditions of the human skin.
|
|
| 63. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
The host defense peptide LL-37 is detected in human parotid and submandibular/sublingual saliva and expressed in glandular neutrophils
- 2018
-
Ingår i: European Journal of Oral Sciences. - : Blackwell Munksgaard. - 0909-8836 .- 1600-0722. ; 126:2, s. 93-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The human host defense peptide, LL-37, is an important player in the first line of defense against invading microorganisms. LL-37 and its precursor, hCAP18, have been detected in unstimulated whole saliva but no reports showing hCAP18/LL-37 in isolated, parotid, and/or submandibular/sublingual saliva have been presented. Here, we measured the levels of hCAP18/LL-37 in human parotid and submandibular/sublingual saliva and investigated the expression of hCAP18/LL-37 in parotid and submandibular gland tissue. Parotid and submandibular/sublingual saliva was collected from healthy volunteers, and the levels of hCAP18/LL-37 in saliva were analyzed by dot blot, ELISA, and western blotting. Cellular expression of hCAP18/LL-37 in human parotid and submandibular glands was investigated by immunohistochemistry. Immunoreactivity for hCAP18/LL-37 was detected in both parotid and submandibular/sublingual saliva of all individuals. The concentration of hCAP18/LL-37 was similar in parotid and submandibular/sublingual saliva, and was determined by densitometric scanning of each dot and normalization to the total protein concentration of each sample, and by ELISA. Double immunohistochemistry revealed that intravascular neutrophils of both parotid and submandibular glands express hCAP18/LL-37. For the first time, we demonstrate hCAP18/LL-37 in isolated human parotid and submandibular/sublingual saliva and expression of hCAP18/LL-37 in glandular intravascular neutrophils, indicating that neutrophils of the major salivary glands contribute to the LL-37 content of whole saliva.
|
|
| 64. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
Vitamin D-induced up-regulation of human keratinocyte cathelicidin anti-microbial peptide expression involves retinoid X receptor α
- 2016
-
Ingår i: Cell and Tissue Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0302-766X .- 1432-0878. ; , s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The biologically active form of vitamin D, 1α,25-dihydroxyvitamin D3 (1,25D3), has been reported to positively regulate the human cathelicidin anti-microbial peptide (CAMP) gene coding for LL-37, but the mechanisms are not completely understood. We have determined the expression of CAMP, vitamin D receptor (VDR), and the retinoid X receptor (RXR) isoforms in human skin and gingival tissue biopsies and investigated the signaling pathways involved in 1,25D3-induced upregulation of CAMP. Human skin and gingival biopsies exhibited few VDR-immunoreactive cells within the stratum basale, whereas rat colon enterocytes (positive control) possessed abundant VDR immunoreactivity. Nuclear VDR immunoreactivity was demonstrated in human skin keratinocytes (HaCaT cells). Gene analysis revealed that human skin biopsies expressed higher levels of both CAMP and RXRα mRNA than human gingival biopsies, whereas VDR and RXRβ transcript levels were similar in skin and gingiva. In HaCaT cells, treatment with 1,25D3 (5 nM and 1 μM) for 4 and 24 h up-regulated CAMP mRNA several fold, and treatment with 1,25D3 for 24 h increased protein expression of the pro-form of LL-37 (hCAP-18) by about 13 times. The 1,25D3-evoked stimulation of HaCaT CAMP expression was associated with attenuated VDR mRNA and protein expression. Treatment with RXRα short interfering RNA reversed the 1,25D3-induced CAMP expression in HaCaT cells, showing that RXRα is involved in the up-regulation of CAMP by 1,25D3. We conclude that the 1,25D3-evoked stimulation of CAMP expression in human skin keratinocytes is dependent on RXRα but is not associated with the up-regulation of VDR expression.
|
|
| 65. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
Vitamin D3 modulates the innate immune response through regulation of the hCAP-18/LL-37 gene expression and cytokine production.
- 2016
-
Ingår i: Inflammation Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1420-908X .- 1023-3830. ; 65:1, s. 25-32
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The steroid hormone metabolite of vitamin D3, 1α,25-dihydroxyvitamin D3 (1,25D3), promotes osteogenic activity and regulates calcium and phosphate metabolism, which are actions regarded as classical vitamin D-regulated functions. Besides its role in these processes, 1,25D3 also seems implicated in the host defense against microbial/pro-inflammatory attacks. Low serum levels of vitamin D3 (vitamin D deficiency) are associated with osteoporosis and increased risk of fractures but also inflammatory diseases and their disease progression, presumably via mechanisms associated with 1,25D3-evoked modulation of the innate immune system. 1,25D3 has been reported to modulate many inflammatory responses, suggesting that it regulates multiple transcriptional targets within the inflammatory system.
|
|
| 66. |
- Svensson, Jakob, 1976-, et al.
(författare)
-
Interacting With Whom? : Swedish Parliamentarians on Twitter during the 2014 Elections
- 2016
-
Ingår i: International Journal of E-Politics. - 1947-9131 .- 1947-914X. ; 7:1, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores Swedish Parliamentarians’ Twitter practices during the 2014 general elections. For individual candidates, the political party is important for positions within the party and on the ballot, especially in a party-centered democracy. A previous qualitative (n)ethnographic research project during the previous elections in 2010, in which one campaigning politician was studied in-depth, found that her social media practices to a large extent were inward-facing, focusing on the own party network. But does this result resonate among all Swedish Parliamentarians? Specifically, we ask: is Twitter primarily used interactively, for intra-party communication, to interact with strategic voter groups or voters in general? By analyzing all Parliamentarians tweets two weeks up to the elections we conclude that retweeting was done within a party political network while @messaging was directed towards political opponents. Mass media journalists and editorial writers were important in Parliamentarians’ Twitter practices, while so-called ordinary voters were more absent.
|
|
| 67. |
- Svensson, Nils-Olof, 1957-
(författare)
-
Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria - Damm 6. : Bilaga 14 i "Damm 6 och Bro 597. Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum. Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län".
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den arkeologiska undersökningen vid Damm 6 omfattade 1500 m2 och maximalt 1,4m gyttja bortschaktades vid undersökningen. Paleoekologiska analyser i form av pollenanalysoch makrofossilanalys har genomförts, främst på prover från lagerföljdensdjupare delar.Utifrån förundersökningen bedömdes området vid den blivande Damm 6 somgynnsamt för paleoekologiska undersökningar. Detta framförallt för att de arkeologisktintressanta lagren var överlagrade av ett skyddande lager gyttja. Utgrävningsarbetet inleddesmed bortschaktning av gyttjan, ned till artefaktförande lager. En anledning tillatt området vid Damm 6 bedömdes vara intressant att undersöka paleoekologiskt var enintilliggande, 70 m norr där om belägen, boplatsyta. Förhoppningen var att organisktmaterial från boplatsen var bevarat i lagren vid Damm 6. Den arkeologiska undersökningenav denna boplatsyta gick utgick dock och därför begränsades analysen av pollenoch alger från Damm 6 till ganska få prover.Som framgår av den arkeologiska delen av rapporten härrör den slagna flintan frånDamm 6, enligt teknologiska och typologiska bedömningar, från preboreal tid – tidenföre Ancylustransgressionen. Resultaten av pollen- och makrofossilanalyserna hardärmed ingen relevans for tolkningen av denna tidiga boplats. Däremot bidrar de tillförståelsen av strandlinjeförskjutningen och landskapsutvecklingen i Vesanområdet.SummeringDet äldsta undersökta lagret (109) visar i de två analyserade proven (PM1649 & PM1650)en skogsmiljö med tall, björk, al och hassel, där lind och ask, som är viktiga i den atlantiskaädellövskogen, ännu inte är vanliga. Lagret i sig är ganska unikt i området och representerarde enda funna och undersökt torv/gyttjelager från tiden före Littorinatransgressionen,då bortsett från lagerföljden i den centrala borrpunkten på Vesan (Svensson 2015).De två dateringarna från prov PM1649 (rapportens bilaga 13 & 16) har ganska storspridning, vilket dock kan vara helt korrekt då prov PM1649 troligen omfattar storadelar av det endast 10 cm tjocka lagret. Lagret består av limnisk gyttja som kan ha sedimentationshastigheterlångt under en mm/år. Att lager 109 ackumulerats under en tidsperiodpå drygt 500 år (ca 6600–ca 7100 alt 7300 f Kr), som dateringarna visar, ärdärför fullt rimligt.Bildningsmiljön för lager 109 är klart limnisk och den frekventa förekomsten avsporer och pollen från grundvattenväxter indikerar strandnära miljö. Detta i kombinationmed gyttjeavsättning visar mycket skyddade sedimentationsförhållanden somnormalt bara uppstår i en liten vattensamling, alternativt en väl skyddad vik/lagun aven större sjö. Eftersom avsättning av gyttja måste ske med visst vattendjup för att gede gyttjebildande organismerna livsmiljö och lagret i de två proven är beläget på -0,64resp -0,85 m nivå så lär lägsta tänkbara vattennivå ha varit runt 0 m, alltså vid dagenshavsnivå. Om gyttjeavsättningenskett i en vik av den tidiga insjö som funnits i Vesanbassängenmellan Ancylus- och Littorinatransgressionerna ger detta lager en viktigledtråd till detta insjöstadiums vattennivå.Intressant är den stora mängden mikroskopiska träkolspartiklar i de båda pollenprovenfrån lagret. Då lagret utgörs av gyttja, och därför representerar avsättning underen längre tidsrymd, är kolet troligen dittransporterat av vind och nederbörd frånen intilliggande boplatsyta. Det sandiga lager som återfinnes ovan gyttjan i lager 109, liksom utanför utbredningenav lager 109, direkt ovanpå leran (lager 106), är med stor sannolikhet knutet till elleråtminstone påverkat under den begynnande Littorinatransgressionens inträngande iVesanbassängen.Den höjda vattennivån och succesiva vidgningen av förbindelsen mellanÖstersjön och Vesanbassängen resulterade i erosion och redeponering i strandnäraområden, resultatet blev inledningsvis de sandiga lagren som representeras bland annatav lager 101 (samt lager 107, 108 & 110), som daterats till ca 6500 f Kr. Som påvisats i rapportenär dock flintorna som påträffades i detta lager från preboreal tid, före Ancylustransgressionen.Detta kan tyckas svårförklarligt, men det finns en datering av träkolav alm från sandlagret L110/L108 (Ua-31357), som tidsmässigt stämmer med tiden förtransgressionen. Det är därmed sannolikt att en del av sanden i lager 101 och de andrasandlagren (107, 108 & 110) stammar från Ancylustransgressionen. Det kan också varaså att sandlagren, lager 101 m fl, har olika ålder på olika ställen inom undersökningsområdet.Merparten av dateringarna tyder dock på att huvuddelen av sanden i dessa lagerpålagrats under Littorinatransgressionen.Vid den fortsatta Littorinatransgressionen blev vattendjupet vid Damm 6 snart såpass högt att finare sediment, gyttja, började avsättas. Mikrofossilinnehållet i den förstavsatta delen av denna gyttja, gröngrå gyttja (lager 102), visar först inga tecken på saltinnehålli vattnet, sedan i den grå gyttjan (lager 103), indikeras brackvatten. Den överlagrandebruna gyttjan, lager 104, är däremot mycket rik på vilosporer av marina dinoflagellatalgeroch representerar avsättning i det salta Littorinahavet.
|
|
| 68. |
- Svensson, Nils-Olof
(författare)
-
Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria - Damm 6. : Bilaga 14 i "Damm 6 och Bro 597. Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum. Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län".
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den arkeologiska undersökningen vid Damm 6 omfattade 1500 m2 och maximalt 1,4m gyttja bortschaktades vid undersökningen. Paleoekologiska analyser i form av pollenanalysoch makrofossilanalys har genomförts, främst på prover från lagerföljdensdjupare delar.Utifrån förundersökningen bedömdes området vid den blivande Damm 6 somgynnsamt för paleoekologiska undersökningar. Detta framförallt för att de arkeologisktintressanta lagren var överlagrade av ett skyddande lager gyttja. Utgrävningsarbetet inleddesmed bortschaktning av gyttjan, ned till artefaktförande lager. En anledning tillatt området vid Damm 6 bedömdes vara intressant att undersöka paleoekologiskt var enintilliggande, 70 m norr där om belägen, boplatsyta. Förhoppningen var att organisktmaterial från boplatsen var bevarat i lagren vid Damm 6. Den arkeologiska undersökningenav denna boplatsyta gick utgick dock och därför begränsades analysen av pollenoch alger från Damm 6 till ganska få prover.Som framgår av den arkeologiska delen av rapporten härrör den slagna flintan frånDamm 6, enligt teknologiska och typologiska bedömningar, från preboreal tid – tidenföre Ancylustransgressionen. Resultaten av pollen- och makrofossilanalyserna hardärmed ingen relevans for tolkningen av denna tidiga boplats. Däremot bidrar de tillförståelsen av strandlinjeförskjutningen och landskapsutvecklingen i Vesanområdet.SummeringDet äldsta undersökta lagret (109) visar i de två analyserade proven (PM1649 & PM1650)en skogsmiljö med tall, björk, al och hassel, där lind och ask, som är viktiga i den atlantiskaädellövskogen, ännu inte är vanliga. Lagret i sig är ganska unikt i området och representerarde enda funna och undersökt torv/gyttjelager från tiden före Littorinatransgressionen,då bortsett från lagerföljden i den centrala borrpunkten på Vesan (Svensson 2015).De två dateringarna från prov PM1649 (rapportens bilaga 13 & 16) har ganska storspridning, vilket dock kan vara helt korrekt då prov PM1649 troligen omfattar storadelar av det endast 10 cm tjocka lagret. Lagret består av limnisk gyttja som kan ha sedimentationshastigheterlångt under en mm/år. Att lager 109 ackumulerats under en tidsperiodpå drygt 500 år (ca 6600–ca 7100 alt 7300 f Kr), som dateringarna visar, ärdärför fullt rimligt.Bildningsmiljön för lager 109 är klart limnisk och den frekventa förekomsten avsporer och pollen från grundvattenväxter indikerar strandnära miljö. Detta i kombinationmed gyttjeavsättning visar mycket skyddade sedimentationsförhållanden somnormalt bara uppstår i en liten vattensamling, alternativt en väl skyddad vik/lagun aven större sjö. Eftersom avsättning av gyttja måste ske med visst vattendjup för att gede gyttjebildande organismerna livsmiljö och lagret i de två proven är beläget på -0,64resp -0,85 m nivå så lär lägsta tänkbara vattennivå ha varit runt 0 m, alltså vid dagenshavsnivå. Om gyttjeavsättningenskett i en vik av den tidiga insjö som funnits i Vesanbassängenmellan Ancylus- och Littorinatransgressionerna ger detta lager en viktigledtråd till detta insjöstadiums vattennivå.Intressant är den stora mängden mikroskopiska träkolspartiklar i de båda pollenprovenfrån lagret. Då lagret utgörs av gyttja, och därför representerar avsättning underen längre tidsrymd, är kolet troligen dittransporterat av vind och nederbörd frånen intilliggande boplatsyta. Det sandiga lager som återfinnes ovan gyttjan i lager 109, liksom utanför utbredningenav lager 109, direkt ovanpå leran (lager 106), är med stor sannolikhet knutet till elleråtminstone påverkat under den begynnande Littorinatransgressionens inträngande iVesanbassängen.Den höjda vattennivån och succesiva vidgningen av förbindelsen mellanÖstersjön och Vesanbassängen resulterade i erosion och redeponering i strandnäraområden, resultatet blev inledningsvis de sandiga lagren som representeras bland annatav lager 101 (samt lager 107, 108 & 110), som daterats till ca 6500 f Kr. Som påvisats i rapportenär dock flintorna som påträffades i detta lager från preboreal tid, före Ancylustransgressionen.Detta kan tyckas svårförklarligt, men det finns en datering av träkolav alm från sandlagret L110/L108 (Ua-31357), som tidsmässigt stämmer med tiden förtransgressionen. Det är därmed sannolikt att en del av sanden i lager 101 och de andrasandlagren (107, 108 & 110) stammar från Ancylustransgressionen. Det kan också varaså att sandlagren, lager 101 m fl, har olika ålder på olika ställen inom undersökningsområdet.Merparten av dateringarna tyder dock på att huvuddelen av sanden i dessa lagerpålagrats under Littorinatransgressionen.Vid den fortsatta Littorinatransgressionen blev vattendjupet vid Damm 6 snart såpass högt att finare sediment, gyttja, började avsättas. Mikrofossilinnehållet i den förstavsatta delen av denna gyttja, gröngrå gyttja (lager 102), visar först inga tecken på saltinnehålli vattnet, sedan i den grå gyttjan (lager 103), indikeras brackvatten. Den överlagrandebruna gyttjan, lager 104, är däremot mycket rik på vilosporer av marina dinoflagellatalgeroch representerar avsättning i det salta Littorinahavet.
|
|
| 69. |
- Svensson, Nils-Olof, 1957-
(författare)
-
Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria vid Norje Sunnansund. : Bilaga 7 i "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning ingår som en del i E22-projektet, sträckan Sölve – Stensnäs, Sölvesborgsoch Karlshamns kommuner, Blekinge län.De paleoekologiska undersökningarna vid Norje Sunnansund föranleddes av att inledandearkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av E22 bl a visat omfattandespår från en mesolitisk boplats, RAÄ Ysane 44 (Aspeborg & Persson 1999; Aspeborg2009; Aspeborg & Lagerås 2009 och Rudebeck m fl 2010). Parallellt med den särskildaarkeologiska undersökningen utfördes de paleoekologiska undersökningarna och analysarbetetinitierades.Undersökningsområdet, tidigare benämnt lokal 12, låg cirka en kilometer sydvästom samhället Norje vid den tidigare sjön/våtmarken Vesans östra rand.Utöver paleoekologiska undersökningar relaterade till den mesolitiska boplatsen(B–F och H i figur 1) genomfördes pollenanalyser av prover från fossil åkermark på tvåimpediment (RAÄ Ysane 79 och 80) (A och G i figur 1).Den paleoekologiska arbetsinsatsen har varit flerdelad, dels deltagande i planering av projektet, dels i fält under utgrävningsfasen med aktivt stöd åt arkeologer tillsammans med inmätningar och provinsamling, ofta kombinerat med snabbare analyser. Både under fältfasen och därefter har jag arbetat med LIDAR-data för att ta fram kartor ochhöjdmodeller. Efter fältskedet genomfördes huvudparten av analysarbetet kombineratmed en succesiv avrapportering.De undersökta lagerföljderna i Vesan har varit förvånansvärt likartade, i botten moränmed överlagrande varvig lera, avsatt vid och strax efter isavsmältningen, (ca 12 490 f Kr).Därovan ibland en icke varvig lera, mäktigast centralt i Vesan, annars väldigt tunn. I lagerföljdernasyns alltid en påtaglig lagerlucka – upp till 6000 år. Spåren av detta skedeär lite erosionsrester, sand, grus och ibland sten. Mycket har eroderats under denna period(se bland annat figur 23), dels när området varit torrlagt från Baltiska Issjöns tappningfram till Ancylustransgressionen som ju i sig sedan kraftigt spolade området upptill kanske 3–5 m nivån. I samband med Littorinatransgressionen eroderades Listerlandetytterligare och Vesan spolades troligen ur en sista gång. Under de torrlagda skedena har Vesan varit en insjö, troligen med en vattennivå runt m ö h och med ett smalt, slingrandeutlopp förbi lokal Norje Sunnansund.På några platser, främst Lussabacken och Norje Nordansund finns lite rester kvarav lager bildade före Littorinatransgressionen, mest sand med kolhaltiga mörkare lagermed visst organogent inslag. Därovan finns normalt en lergyttja som avlagrats underLittorinaskedet. Ovan littorinagyttjan finns mer strandnära oftast sand, ibland flygsand,annars en grundvattenavlagring. Centralt i Vesan återfinns istället en gyttja, troligenavsatt under Vesans senaste insjöfas.
|
|
| 70. |
- Svensson, Nils-Olof
(författare)
-
Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria vid Norje Sunnansund. : Bilaga 7 i "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning ingår som en del i E22-projektet, sträckan Sölve – Stensnäs, Sölvesborgsoch Karlshamns kommuner, Blekinge län.De paleoekologiska undersökningarna vid Norje Sunnansund föranleddes av att inledandearkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av E22 bl a visat omfattandespår från en mesolitisk boplats, RAÄ Ysane 44 (Aspeborg & Persson 1999; Aspeborg2009; Aspeborg & Lagerås 2009 och Rudebeck m fl 2010). Parallellt med den särskildaarkeologiska undersökningen utfördes de paleoekologiska undersökningarna och analysarbetetinitierades.Undersökningsområdet, tidigare benämnt lokal 12, låg cirka en kilometer sydvästom samhället Norje vid den tidigare sjön/våtmarken Vesans östra rand.Utöver paleoekologiska undersökningar relaterade till den mesolitiska boplatsen(B–F och H i figur 1) genomfördes pollenanalyser av prover från fossil åkermark på tvåimpediment (RAÄ Ysane 79 och 80) (A och G i figur 1).Den paleoekologiska arbetsinsatsen har varit flerdelad, dels deltagande i planering av projektet, dels ifält under utgrävningsfasen med aktivt stöd åt arkeologer tillsammans med inmätningar och provinsamling, ofta kombinerat med snabbare analyser. Både under fältfasen och därefter har jag arbetat med LIDAR-data för att ta fram kartor ochhöjdmodeller. Efter fältskedet genomfördes huvudparten av analysarbetet kombineratmed en succesiv avrapportering. De undersökta lagerföljderna i Vesan har varit förvånansvärt likartade, i botten moränmed överlagrande varvig lera, avsatt vid och strax efter isavsmältningen, (ca 12 490 f Kr).Därovan ibland en icke varvig lera, mäktigast centralt i Vesan, annars väldigt tunn. I lagerföljdernasyns alltid en påtaglig lagerlucka – upp till 6000 år. Spåren av detta skedeär lite erosionsrester, sand, grus och ibland sten. Mycket har eroderats under denna period(se bland annat figur 23), dels när området varit torrlagt från Baltiska Issjöns tappningfram till Ancylustransgressionen som ju i sig sedan kraftigt spolade området upptill kanske 3–5 m nivån. I samband med Littorinatransgressionen eroderades Listerlandetytterligare och Vesan spolades troligen ur en sista gång. Under de torrlagda skedena har Vesan varit en insjö, troligen med en vattennivå runt m ö h och med ett smalt, slingrandeutlopp förbi lokal Norje Sunnansund.På några platser, främst Lussabacken och Norje Nordansund finns lite rester kvarav lager bildade före Littorinatransgressionen, mest sand med kolhaltiga mörkare lagermed visst organogent inslag. Därovan finns normalt en lergyttja som avlagrats underLittorinaskedet. Ovan littorinagyttjan finns mer strandnära oftast sand, ibland flygsand,annars en grundvattenavlagring. Centralt i Vesan återfinns istället en gyttja, troligenavsatt under Vesans senaste insjöfas.
|
|
