| 61. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Förskolan och dess ledarskap i fokus och förändring
- 2016
-
Ingår i: Ledarskap, utveckling, lärande. - : Natur & Kultur. - 9789127147065 ; , s. 222-244
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet fokuserar på förskolans ledning och dess personal i ett historiskt och nutida perspektiv. Det placerar förändringarna vad gäller ledarskap och ansvarsfördelning i en samtidskontext av NPM och ökad uppmärksamhet på tidiga utbildningsinsatser för ökad likvärdighet och kontroll.
|
|
| 62. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Förskolan och kunskapsnationslogiken
- 2018
-
Ingår i: Skola och Samhälle. - : Skola och samhälle. - 2001-6727. ; :20180125
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln problematiserar förskolans edukalisering och dess positionering som tidig insats för senare utfall i förbättrade skolprestationer. Denna diskuterade logiken – kunskapsnationslogiken – täcker enbart en begränsad del av förskolans funktion och det föreligger en motsättning mellan talet om förskolan – som kunskapsnationens start etc. – och dess förutsättningar.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flera reformer har under senare år genomförts i den svenska förskolan vilka innefattar ett förstärkt pedagogiskt uppdrag och en förändrad ansvars- och arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna. I skollag och läroplan markeras förskolan som utbildning och förskollärares särskilda ansvar för undervisning. I denna rapport redovisar vi bakgrunder till dessa reformer och relaterar till utbildningspolitik, myndighetstexter och tidigare forskning. Vi lyfter fram kraven på professionsförändringar och den spänning som föreligger mellan aktuella reformer och förskolekulturella traditioner och begrepp. Vår utgångspunkt utgörs av två separata forskningsfrågor inom ramen för FoU-programmet ”Undervisning i förskola”. Vår specifika fråga är: Vilka professionella logiker och strategier i förhållande till de här fokuserade reformerna uttrycks i det insamlade materialet? Fokus ligger på förskollärare.
|
|
| 65. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Föräldrar och skola i samverkan
- 2011
-
Ingår i: Skola och barndom – Normering, demokratisering, individualisering. - : Gleerups Utbildning AB. - 9140676056 ; , s. 174-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 66. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Föräldrasamverkan i förändring
- 2013
-
Ingår i: Föräldrar förskola och skola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144079523 ; , s. 25-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet diskuterar förändringar i samarbetet och förhållandet mellan föräldrar och förskola och skola. Relationen ka nu beskrivas som byråkratiserad, medialiserad och demokratiserad. Föräldrar förväntas engagera sig mer i barnens dagliga liv i förskola och skola och i deras lärande. Argumenten för detta grundades först i demokratiperspektiv, därefter i effektivitetsperspektiv - föräldraengagemang leder till bättre måluppfyllesle för förskola och skola- till bättre resultat.
|
|
| 67. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Genom filantropi och akademi : Att etablera en professionsutbildning mot yngre barn
- 2015
-
Ingår i: Från Go:teborg till Malmø via Königsberg: en resa i idéhistoria, idrott, kultur och utbildning. - : Malmö University. - 9789171046543 ; , s. 192-204
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet diskuterar förutsättningarna för utbildningar av kvinnor inom uppfostrans, omsorgens och utbildningens område med särskilt fokus på förskollärarutbildningen och i ett lokalt Malmö-perspektiv. De begränsande villkor som förelåg vid etableringsfasen har följt yrket och dess förberedande utbildning, även sedan det blev införlivat med högskolan och en del av akademin. Utbildningen utgör en av de allra mest omfattande vid våra högskolor/universitet som utmanas både vad gäller sin vetenskapliga förankring som sin professionsnärhet och brukbarhet. Malmö och Malmö högskola, professionsutbildningar, brukarperspektiv och den brukbara kunskapen , utgör bakomliggande nav i denna vänboksberättelse.
|
|
| 68. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning : Några inlägg från en arbetsgrupp på lärarutbildningen
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Var står genusperspektiv idag och vilka frågor är högljudda och aktuella? Är genusperspektiv, liksom andra perspektiv, beroende av enstaka entusiaster, och är det en ren tillfällighet om de studerande möter genusperspektiv i utbildningen? Hur ser skolans vardag ut i ett genusperspektiv? Varför är det så angeläget att få fler män till skolan? Hur ser pedagogernas föreställningar om barn och genus ut? Handlar det om självständiga flickor och behövande pojkar? Flickor med förnuft och pojkar med kropp? Hur ser killarna på yrkesprogrammen på sin situation? Hur tänker högstadieflickor och pojkar om NO? Kan genusperspektiv innebära att synliggöra det osynliggjorda? Vad händer med alla ambitioner i detta område när man går från utbildningstid till klassrummet? Detta är några frågor som tas upp i denna rapport. Nio författare, varav två nyblivna lärare och sju lärarutbildare, sammanfattar här några av sina erfarenheter och väcker frågor utifrån genusperspektiv på förskolans och skolans praktik och teori.
|
|
| 69. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Gladare och livsdugligare små medborgare
- 2010
-
Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. ; , s. 29-42
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel tar sin utgångspunkt i den tidiga förskolan, så som den etablerades som folkbarnträdgård i början av 1900-talet. Idag har vi en mycket väl utbyggd förskola, som når i stort sett alla barn. Den har stark legitimitet och förankring i samhället och skattas högt av sina avnämare (SKI-index). Både nationellt och internationellt utgör svensk förskola ett kvalitetsbegrepp (OECD, 2005, 2006). Men ser vi tillbaka, så var motståndet stort mot framväxten av en institution som syftade till omsorg, uppfostran och undervisning för yngre barn utanför hemmet. Detta sågs inte som samhällets sak att engagera sig i. Det var helt och hållet en uppgift för familjen och hemmet. 1900-talet innebar en dramatisk omskrivning av dessa förhållanden. Barnet har på många sätt lösgjorts ur familjen, individualiserats, och fått en förstärkt politisk ställning och status. Flera regelverk och förordningar skyddar i dag det enskilda barnet. I det samhälle, då förskolor utvecklades, var förhållandena för barnen mycket annorlunda än dagens. Industrialisering och urbanisering kom att förändra människors villkor med tydliga återverkningar på barns livsvillkor i det socialt segregerade Sverige. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle skapade en form av reproduktionskris, där omhändertagandet av de yngre barnen blev en central fråga. Utbyggnaden av de social-pedagogiska institutionerna för barn och unga, som kunde möta de förändrade uppväxtvillkoren, var i Sverige både sen och långsam. En av dessa institutioner utgjordes av folkbarnträdgården, som kom att utgöra modell för den kommande förskolan. Vilka var då de viktigaste målsättningarna med denna tidiga förskola? Vilka ambitioner uttrycktes och vilket gehör fanns för idéerna?
|
|
| 70. |
- Tallberg Broman, Ingegerd
(författare)
-
Glöm inte förskolans viktiga roll
- 2017
-
Ingår i: NSD Norrländska socialdemokraten. - : Norrländska Socialdemokraten. - 1103-9787. ; :11/1 2017
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt Replik på debattartikel: Klyftorna i skolan måste vi besegra ”Svenska barns väg till skolan ser olika ut. Några har läst med sina föräldrar sedan de var små, andra stakar sig fortfarande genom bokstäverna”. Så inleds debattartikeln ”Klyftorna i skolan måste vi besegra” signerad Gustav Fridolin, utbildningsminister, Anna Ekström, gymnasie-kunskapslyftsminister och Heléne Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. (NSD 28/12 2016). I artikeln fokuseras på angelägna åtgärder, som specialpedagogik, skolbibliotek och elevhälsa som ska minska skillnaderna mellan barnen, efter det att de påbörjat skolan. Med en förskola som når i stort sett alla barn innefattar barns väg till skolan i Sverige en gemensam kompletterade, ibland kompenserande, erfarenhet. Förskolan syftar sedan länge till att göra vägen något mer likartad och skolstarten något mer likvärdig. Genom förskolan skulle barnen bli mindre avhängiga av vårdnadshavarens förmåga och möjligheter att bistå dem i deras utveckling och lärande. Denna ambition är ytterst angelägen att stödja på olika sätt.
|
|
