| 61. |
- Modin, Bitte, et al.
(författare)
-
Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints : A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area
- 2011
-
Ingår i: Journal of Adolescence. - : Wiley. - 0140-1971 .- 1095-9254. ; 34:1, s. 129-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores the psychosocial working conditions of 7930 Swedish 9th grade students, distributed over 475 classes and 130 schools, in relation to their subjective health using multilevel modeling. At the individual level, students with “strained” working conditions in school (i.e. those experiencing a high level of demands in combination with a low level of control) demonstrated significantly worse health compared to students in “low-strain” situations. “Strained” conditions in combination with a weak school-related sense of coherence were especially unfavourable for health. These findings remained significant when support from teachers, school marks, norm-breaking behaviours, family-relations and certain class- and school-contextual conditions were adjusted for. Thus, while demands are an essential part of school work, this study suggests that high levels of control and a strong school-related sense of coherence can protect against the more detrimental effects on health that high demands at school may cause.
|
|
| 62. |
- Moström Åberg, Marie, 1969-
(författare)
-
Epistemology of practice and its consequences in practice : Educating for knowing-in-action in working life
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Education and competence development are of increased interest in today’s society and organizations, to increase the wellbeing, lifelong learning, and mobility of the labor force, and contribute to companies’ global competition. As a consequence, formal and informal education is growing. However, there are dilemmas when developing professional competence e.g. bridging the gap between theory and practice, trying to increase employability in higher education, and the degradation of professionals’ knowledge. These dilemmas can partly be due to epistemology and the difficulty to act in accordance with one’s epistemology. Previous research has presented Technical Rationality (TR) as the cause of the problems and an epistemology of practice as an alternative approach. The aim of this thesis is to contribute to a deeper understanding of a holistic epistemology, i.e. what an epistemology of practice is, and its consequences for the view of professional competence and educational design in different contexts. Beyond this, the aim is also to analyze the quality of learning needed to reassess one’s epistemology. The theoretical framework is based on Schön’s work on epistemology of practice, the competence of a professional i.e. knowing-in-action, and educational design i.e. the reflective practicum. Mezirow’s theory of Transformative Learning (TL) is used to analyze the quality of learning. The four included studies are used as examples of different educational situations in different contexts; in Studies Ι and ΙΙΙ how managers in a research intervention learn to become enabling managers, in Study ΙΙ, how pupils in a vocational school are learning to minimize work environment risks in their future work, and in Study ΙV how HR students learn to foster collective learning within organizations. The results show the importance of being aware of one’s epistemology, and to act according to it. From an epistemology of practice approach, the overall conclusion is that adding practice is not enough, it is important to balance theory, practice, and reflection to enable knowing-in-action. The role of the teacher/supervisor to handle both theory, practice and reflection using reflection-in/on-action and coaching strategies such as joint experimentation, follow me and hall of mirrors to enable knowing-in-action is emphasized. The design of an education needs to be adapted to the participants’ former experiences and access to work practice. To enable reassessment of epistemology, TL is proposed, since a quality of learning which enables deep learning is needed.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 65. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 66. |
- Nyberg, Anna, et al.
(författare)
-
Does Exposure to High Job Demands, Low Decision Authority, or Workplace Violence Mediate the Association between Employment in the Health and Social Care Industry and Register-Based Sickness Absence? : A Longitudinal Study of a Swedish Cohort
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The aim of this paper was to investigate if job demands, decision authority, and workplace violence mediate the association between employment in the health and social care industry and register-based sickness absence.Methods: Participants from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health who responded to questionnaires in 2006-2016 (n = 3951) were included. Multilevel autoregressive cross-lagged mediation models were fitted to the data. Employment in the health and social care industry at one time point was used as the predictor variable and register-based sickness absence >14 days as the outcome variable. Self-reported levels of job demands, decision authority, and exposure to workplace violence from the first time point were used as mediating variables.Results: The direct path between employment in the health and social care industry and sickness absence >14 days was, while adjusting for the reverse path, 0.032, p = 0.002. The indirect effect mediated by low decision authority was 0.002, p = 0.006 and the one mediated by exposure to workplace violence was 0.008, p = 0.002. High job demands were not found to mediate the association.Conclusion: Workplace violence and low decision authority may, to a small extent, mediate the association between employment in the health and social care industry and sickness absence.
|
|
| 67. |
- Nyberg, Anna, et al.
(författare)
-
Status incongruence in human service occupations and implications for mild-to-severe depressive symptoms and register-based sickness absence : A prospective cohort study
- 2020
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - Helsinki : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 46:2, s. 209-217
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective This study aimed to investigate the hypothesis that negative status incongruence may contribute to explain higher risk of mental ill-health and sickness absence in human service occupations (HSO).Methods Participants from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health who responded to questionnaires in both 2014 and 2016 (N=11 814; 42% men, 58% women) were included. Status incongruence between register-based educational level and subjective social status was assessed. The association between employment in a HSO and status incongruence was estimated in linear regression analyses adjusted for age, income, work hours, sickness absence, childcare, and job qualification match. The prospective associations between status incongruence and mild-to-severe depressive symptoms and register-based sickness absence >= 31 days respectively were estimated with logistic regression analyses in models adjusted for age and outcomes at baseline. All analyses were stratified by gender.Results Employment in a HSO was associated with more negative status incongruence in both genders [standardized coefficient men 0.04, 95% confidence interval (CI) 0.02-0.07; women 0.06, 95% CI 0.04-0.09]. More negative status incongruence was furthermore associated with higher odds of mild-to-severe depressive symptoms (men OR 1.18, 95% CI 1.08-1.29; women OR 1.17, 95% CI 1.09-1.26) and sickness absence >= 31 days (men OR 1.40, 95% CI 1.23-1.59; women OR 1.17, 95% CI 1.07-1.28) two years later.Conclusion Status incongruence is somewhat higher among HSO than other occupations and associated with increased odds of depressive symptoms and sickness absence.
|
|
| 68. |
- Oksala, Tarkko, et al.
(författare)
-
Architectural Cognition Sociology
- 2018
-
Ingår i: Sociology and Anthropology. - : Horizon Research Publishing Co., Ltd.. - 2331-6179 .- 2331-6187. ; 6:7, s. 579-588
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to promote Architectural Sociology keeping cognition in focus. Firstly architecture, cognition and society are considered in their relationships. Secondly associations promoting cognition, its study and extensions of architectural cognition are discussed. This all is made in order to form a clear conceptual basis to understand architectural action in socio-psychological reality. This is tested by using architectural goal setting as example. Application of the frame in solving recent challenges is commented.
|
|
| 69. |
- Pena Gralle, Ana Paula Bruno, et al.
(författare)
-
Job strain and binge eating among Brazilian workers participating in the ELSA-Brasil study : does BMI matter?
- 2017
-
Ingår i: Journal of Occupational Health. - 1341-9145 .- 1348-9585. ; 59:3, s. 247-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To assess the association between job strain and binge eating as well as the effect-modifying influence of body mass index (BMI) on this association.METHODS: A total of 11,951 active civil servants from the multicenter Brazilian Longitudinal Study of Adult Health (ELSA-Brasil) was included in this cross-sectional analysis. Job strain was assessed using the Demand-Control-Support Questionnaire. Binge eating was defined as eating a large amount of food with a sense of lack of control over what and how much is eaten in less than 2 hours at least twice a week. Multiple logistic regression was used to determine the association between binge eating and job strain as well as its interaction with BMI.RESULTS: After adjustment, and using low-strain job as the reference category, binge eating was associated with high-strain job (high demand/low control: odds ratio [OR]=1.58, 95% confidence interval [CI] 1.26-1.98), active job (high demand/high control: OR=1.35, 95% CI 1.07-1.70), and passive job (low demand/low control: OR=1.24, 95% CI 1.01-1.53). Psychological job demands were positively associated with binge eating (OR=1.04, 95% CI 1.01-1.07), while greater job control and social support at work were each inversely associated with binge eating (OR=0.95, 95% CI 0.92-0.97 and OR=0.96, 95% CI 0.94-0.98, respectively). BMI modified the association between job strain and binge eating: Heavier psychological job demands were associated with higher odds of binge eating among obese participants, while a stronger inverse association between job control and binge eating was seen among slimmer participants.CONCLUSIONS: Job strain increases the odds of binge eating and this association is modified by BMI.
|
|
| 70. |
- Petersson, Charlotte, et al.
(författare)
-
Outdoor Office Work – hur funkar det?
- 2019
-
Ingår i: Outdoor Office Work – hur funkar det?. - Linköping. - 9789176850169 ; , s. 119-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundArbetslivet flexibiliseras och blir allt mer gränslöst, en utveckling som innebär såväl möjligheter som utmaningar. Inte minst arbetets fysiska rum är satt i förändring då allt fler arbetsplatser organiseras utifrån aktivitetsbaserade kontorslösningar. Det blir även allt vanligare att kontorsanställda arbetar från alternativa platser, såsom i hemmet, på caféer, tåg och bussar. Ökad flexibilisering och gränslöshet till trots tycks dock tröskeln mellan inne och ute fortfarande vara hög när det kommer till kontorsarbete och -arbetsplatser. Dessutom lever allt fler i städer och tillbringar merparten av tiden inomhus, mer separerade från naturen än någonsin. Forskningen om naturens positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande har exploderat de senaste åren. Denna forskning undersöker exempelvis effekter av utomhusvistelse på tillstånd som stress, kliniska depressioner och utbrändhet, men även återhämtning, koncentration, lärande och livskvalitet. Utifrån de utmaningar som finns i arbetslivet, inte minst den utbredda psykiska ohälsan, finns behov av att utveckla ett mer reflekterat förhållningssätt till hur vi ser på och organiserar arbete, där möjligheter till återhämtning tillgodoses, även under arbetsdagen. Då allt fler arbetar med vad som kan kallas kunskapsintensivt tjänstearbete står denna typ av arbete i fokus för vår studie. I detta projekt, det interaktiva forskningsprojektet ’StickUt Malmö’, utforskas möjliga former för att bedriva kontorsarbete utomhus.SyfteInom ramen för ’StickUt Malmö’ utforskas arbetets former och normer med fokus på den urbana utemiljöns potential att bidra till ett mer innovativt och hållbart arbetsliv. De övergripande forskningsfrågorna handlar om att identifiera vilka olika typiska arbetsaktiviteter som kan utföras utomhus, samt undersöka hur de upplevs, samt att förstå förutsättningarna – vad som hindrar, respektive möjliggör, att arbetet utförs utomhus.MetodUtforskandet bedrivs i form av en kollaborativ lärprocess baserad på kvalitativa metoder som par-intervjuer och gruppsamtal, samt inrapporteringen via en mobil-app. Cirka femtio tjänstemän från fem förvaltningar inom Malmö stad (Stadsbyggnadskontoret, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Fastighets- och gatukontoret och HR-strategiska avdelningen) deltar aktivt i en process med att testa olika former för att arbeta utomhus under en femtonmånadersperiod. Deltagarnas upplevelser och reflektioner står i centrum för lärprocessen, vilken är uppbyggd kring sju lärmoduler (halvdagar med respektive deltagargrupp), varvid deltagarnas erfarenheter följs upp vid gruppsamtalen och par-intervjuerna, som dokumenteras och kodas i enlighet med kvalitativa metoder. Deltagarna är delaktiga under hela lärprocessen och bidrar till analysen och en djupare förståelse av de resultat som genereras undervägs. StickUt Malmö drivs av och utgör grunden för Peterssons pågående avhandlingsarbete och övriga medförfattare utgör projektets vetenskapliga råd. Lisberg Jensen och Toivanen är även handledare. I samband med att StickUt Malmö går mot sitt slut (31/8-2019) håller de initiala, empiriska, resultaten på att sammanställas.ResultatDet empiriska materialet visar att det är möjligt såväl som givande att utföra flera olika arbetsaktiviteter utomhus. Formerna för att arbeta utomhus rymmer såväl individuella- som gruppaktiviteter. Det som ligger närmast till hands för deltagarna är de mindre, informella mötena. Även större utemöten förekommer, men mer sällan då de kräver mer planering och förutsättningar i utemiljön. De individuella formerna rymmer allt från inspirations- och reflektionspromenader, till att sitta ute, ofta på arbetsplatsens innergård. Läsning lämpar sig utmärkt för att ta med ut, medan att jobba vid datorn upplevs välfungerande för somliga och av andra inte. Deltagarna upplever sig bli pigga, glada, produktiva och kreativa, och även lugna, avstressade och reflexiva. Några framträdande teman är en stark känsla av att kunna tänka respektive andas. En annan genomgående aspekt rör en positiv känsla av frihet; att få bestämma själv. Ytterligare en återkommande dimension rör relationer och samtal – att de upplevs bli annorlunda, mer öppna och jämlika, när de förs (i synnerhet gående) utomhus. Till utomhusarbetets utmaningar och förutsättningar hör en del praktiska saker som behöver finnas på plats, framförallt om det ska fungera väl att sitta och arbeta och i synnerhet om det är flera personer som ska mötas, som behov av vind- och solskydd, flera, samlade sittplatser och dylikt. När det gäller gående former av utearbete rör de främst tillgång till och kunskap om var gröna och tillräckligt lugna promenadstråk finns. De största hindren tycks dock vara av mindre praktisk karaktär, då deltagarnas främsta problem har varit att få utomhusarbetet att bli av, det vill säga att förändra sina vanor. Det spelade även en stor roll hur deltagarna uppfattade sina chefers, och i viss mån kollegors, inställning till att ’vara på plats’. Det största hindret för utomhusarbete tycks bo i rådande normer kring arbete, då det ofta upplevs som mindre legitimt att arbeta utomhus. Deltagarna gav uttryck för skuldkänslor, såsom att de kände sig busiga, skyldiga och som att de smet ifrån, och reflekterade över att detta gällde trots att de gjorde samma sak som de annars skulle ha gjort inomhus, nämligen arbetade. De preliminära resultaten visar alltså att det framstår som fullt möjligt att bedriva diverse arbetsaktiviteter utomhus och att deltagarna ger uttryck för flera positiva upplevelser, inte minst på välbefinnandet i stort och mer specifikt på förmågan att tänka och samtala. För att potentialen i utevistelsen ska tillvaratas och på sikt bidra till ett mer hållbart och innovativt arbetsliv behöver dock kunskapen om förutsättningarna fördjupas. Individuella behov och preferenser måste beaktas, inte minst vad gäller funktionsvariationer av olika slag, men även gränssättningsstrategier, organisatoriska och ledningsmässiga förhållanden. Även aspekter i den fysiska utemiljön måste tas i beaktande, inte minst möjligheterna att exponeras för naturelement såsom grönska, vatten, vind och fågelkvitter. Det flexibla arbetslivet innebär såväl utmaningar och problem som möjligheter. Efter att projektet går mot sitt slut i augusti 2019 behandlas det stora insamlade empiriska materialet vidare för vetenskaplig publicering.
|
|
