| 51. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik
- 2011
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 16:4, s. 267-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien syftar till att beskriva och prövande diskutera föräldraskap i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik, med fokus på relationen hem-skola i Sverige. Med förtätad avses en intensifiering där elektronisk dokumentation kopplas till icke-elektronisk dokumentation och bedömning i skola och förskola. Forskningen baseras på fältarbete online. Urvalet består av två internetmiljöer för föräldrar och familjeliv. I dessa miljöer har det varit möjligt för föräldrar att själva ta upp samtalstrådar om dokumentations- och bedömningspraktik. Studien koncentreras till samtalstrådar rörande IUP, utveck¬lings¬¬samtal och standardiserade observations¬material, totalt ca 120 sidor. Resultatdelen består av en prövande diskussion där fyra dimensioner av föräldraskap tonar fram i en flerdimensionell gränspraktik. I gränspraktiken framträder policyrelaterade, marknads¬orienterade, evidensrelaterade, och civilt erfarenhets¬-baserade dimensioner av föräldraskap.
|
|
| 52. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Föräldraskap mellan offline och online
- 2013
-
Ingår i: Föräldrar, förskola och skola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144079523 ; , s. 155-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitel nio, Föräldraskap mellan offline och online, undersöker Ann-Christine Vallberg Roth vilka tankeflöden och dimensioner av föräldraskap som kan utläsas från föräldrasajter på internet. Fokus ligger på vad föräldrar tar upp när de kan skriva fritt online om dokumentations- och bedömningspraktiker i förskola och skola, och hur de ser på dessa praktiker. I resultatet framträder spår av fyra styrande dimensioner vad gäller föräldraskap: statligt reglerat föräldraskap, vetenskapligt grundat föräldraskap, marknadsorienterat föräldraskap samt civilt erfarenhetsbaserat föräldraskap. Dimensionerna kan uppfattas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I någon mening kan ett demokratiserat föräldraskap tolkas genomsyra hela materialet, då föräldrar genom internetmiljöer ges möjlighet att framföra sin röst, få information och synliggöra makt¬förhållanden. Uttryckta tankar online åskådliggör hur föräldrar tycks söka stöd, utveckla strategier, anpassa sig och/eller yttra uppskattning för eller motstånd mot dokumentations- och bedömningspraktiker. Exempel på motstridighet i förhållande till dimensionerna är det statligt reglerade föräldraskapet med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom ny skollag, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande. Ett annat exempel rör föräldrars efterfrågan av bedömning av barn som utgår från standardiserade mallar med vetenskapligt baserade kunskapssteg för barn i olika åldrar. Osäkerhet, vilsenhet och en ambition att vara perfekt och få evidens för att göra rätt och vara lyckad, kan utgöra en drivkraft för föräldrar i förhållande till en vetenskapligt grundad dimension. Dokumentation kan i sammanhanget ses som evidens, det vill säga som systematiskt doku¬menterade bevis på vetenskaplig grund. Vallberg Roth aktualiseras bland annat frågor om evidensbaserad praktik bidrar till att bemyndiga och öka tilltron eller omyndiggöra och försvaga tilltron till föräldra¬skapet.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individual development plans : with a focus on childhood, learning and critical subject didactics
- 2007
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics The aim of this research project is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in school are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as place, age, gender and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans in preschool, preschool classes and compulsory school in four municipalities in southern Sweden.
|
|
| 56. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individual development plans from a critical didactic perspective : focusing on Montessori- and Reggio Emilia-profiled preschools in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Journal of Early Childhood Research. - : Sage Publications. - 1476-718X .- 1741-2927. ; 9:3, s. 247-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of preschool in Sweden. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting from school regulation to individual and self regulation. The study aims to map and discuss the variation of content and positions for children in the documentation from all preschools in a municipality in the south of Sweden. Documentation and individual development plans (IDP) are studied from preschools with different pedagogical profiles. Materials from Montessori - and Reggio Emilia inspired preschools are focused. A critical didactic perspective refers to a discussion and critical scrutiny of the structure of contents, assessment and position off children in different types of documentation. The perspective leads to questions like: How is content constructed, and what governs the choice of content in IDPs and documentation at the institutional and individual levels? How is content related to pedagogical profile? What identities and positions are formulated for children in relation to various contents and profiles? The empiric in the study was gathered 2008 and comprises text in the form of governing documents on different levels: as municipal guidelines, profile descriptions on the municipality's websites and IDP forms. Tentative results show a variation with both similar and diverse constructions of contents and positions related to pedagogical profiles.
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007 Abstrakt Studien syftar till att beskriva och problematisera mål och innehåll i individuella utvecklings¬planer (IUP) för förskole- och förskoleklassbarn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv. Individuella utvecklingsplaner ses som ett fenomen i fram¬växten av granskningssamhället med trans¬nationell reglering. Centralt för analysen är didaktikens vad-fråga som rör innehåll (lärandets objekt). Med ämne avses konstruktionen av innehåll och då inte enbart snävt i bemärkelsen skolämne utan också ämnes¬överskridande tematiskt och vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna (barn, vårdnadshavare och lärare) och deras med¬bestämmande och inflytande. Samman¬taget innebär ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv att innehåll studeras i förhållande till maktdimensionerna plats, ålder kön och etnicitet – innehåll på en trans¬formerings¬arena i tid och rum mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 82 slumpmässigt valda planer. Analysen kan summeras i tre utmärkande huvudspår eller normaliteter: • Skolämnesreglerade normalbarn – i relativt homogen stadskommundel • Socialt och enspråkigt reglerade multikulturella barn – i relativt heterogen stadskommundel • Primärt behovsreglerade monokulturella barn – i landsbygdskommun
|
|
| 60. |
|
|
