| 11. |
- Wibeck, Victoria, 1974-
(författare)
-
Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter
- 2010
-
Ingår i: Klimatets krav på samhället<em> </em>. - : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatfrågan är ett exempel på en fråga som varit närvarande i det offentliga samtalet under en lång tidsperiod, men som på kort tid har gått från att vara ett ämne som framför allt diskuterats inom vetenskapssamhället och på den politiska arenan, till att förekomma i stort sett dagligen i mediedebatten och i lekmäns vardagssamtal. Alltsedan klimatfrågan först började diskuteras på den vetenskapliga arenan har den omgärdats av olika typer av osäkerhet. I en analys av hur diskursen om klimatförändringar gestaltat sig på olika samhälleliga arenor pekar Corfee-Morlot m fl (2007) på att den vetenskapliga diskussionen ännu in på 1980-talet karakteriserades av en grundläggande osäkerhet. Debatten gällde om det fanns skäl att överhuvudtaget tala om en växt-huseffekt med global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster som konsekvens. Vidare har vetenskapssamhället diskuterat om kli-matförändringarna i så fall är en följd av människans utsläpp av växthusgaser, eller om de har naturliga orsaker. Denna grundläggande osäkerhet har numera till stor del försvunnit från den vetenskapliga arenan. En majoritet av klimatforskare är idag ense om att vi har en klimatförändring som till stor del är ett resultat av mänsklig påverkan (IPCC 2007). Däremot finns det oenighet på det vetenskapliga planet om hur stora klimatförändringarna kan väntas bli och vilka effekter de kommer att få i olika delar av världen. På det politiska planet har strider uppstått kring hur klimatförändringarna ska mötas (Featherstone m fl 2009)– hur stora utsläppsminskningar behövs och vem ska stå för de minskade utsläppen? Vilka anpassningar behöver göras på lokalt, na-tionellt och internationellt plan för att hantera samhällets sårbarhet inför klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis ras, skred och översvämningar? I denna debatt, som fått stort utrymme i media under den senaste tiden, exponeras allmänheten för en rad motstridiga budskap. Det framhålls ofta att alla måste ta sitt ansvar för att skapa mer ”klimatsmarta” och hållbara livsstilar (t ex SOU 2005:51). Hur en sådan livsstil bör se ut är däremot inte lika tydligt.Det svenska samhällets sårbarhet för ras och skred har lyfts fram i klimat- och sårbarhetsutredningen, som lades fram år 2007 och som fick stor uppmärksamhet i svenska media. Utredningen pekar på att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under vinter, vår och höst i stora delar av Sverige. Detta tillsammans med ökande flöden i vattendrag samt höjda och varierande grundvattennivåer medför en ökad risk för skred och ras. Störst är risken i Vänerlandskapen, östra Svealand, Göta Älvdalen och utmed större delen av ostkusten (SOU 2007: 60). Diskussioner förs på lokal, regional och nationell nivå kring hur man bör anpassa sig till riskerna. Samtidigt finns det inte en entydig anpassningsstrategi som passar överallt. SGI pekar i sin underlags-rapport till klimat- och sårbarhetsutredningen på att konsekvenserna av klimatförändringarna i form av ras och skred kommer att se olika ut i olika delar av Sverige. Därmed behövs också olika lokala anpassningsstrategier (SGI 2008). I detta ligger en kommunikationsutmaning. Hur kan man kommunicera vetenskapligt underbyggda klimatbudskap till olika målgrupper med olika bakgrund och olika tolkningsramar? Hur hanteras osäkerheter i kommunikationsprocessen?Denna text syftar till att belysa forskning kring klimatkommunikation och allmänhetens förståelse av klimatfrågan samt att diskutera hur osäkerheter kan kommuniceras i olika sammanhang. Jag kommer att argumentera för att en öppen diskussion kring dataosäkerheter och osäkerhet kring mål för utsläppsminskning och anpassningsstrategier i vissa fall kan fungera som en viktig del i att forma så kallade ”extended peer communities”, där många aktörer tillsammans kan engageras i arbetet för att hantera klimatutmaningarna.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Wibeck, Victoria, 1974-, et al.
(författare)
-
Learning in focus groups : an analytical dimension for enhancing focus group research
- 2010. - 1
-
Ingår i: Data Collection. - London : Sage. - 9781847879301
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Insufficient attention to collecting data is often to blame when a research project founders. So how can we avoid, at best, redoing the research and at worst, scrapping the project due to a lack of sufficient data? Data collection is the foundation of high quality research, but it is often given less attention than later steps in a research project, such as coding and analyzing data. The first step in implementing a research design is collecting the data. You first have to take care to gather appropriate types of and amount of data, because making adjustments later in the project can be prohibitive. This major work focuses on this neglected aspect of the research process. It is divided into five main sections that correspond to the broad types of research design and their associated sampling methods. The five categories of research design used to organize the selection are:SurveysInterviewsExperimentsObservations, including ethnographicArchival and public sources of dataIn each of the five sections, quantitative, and qualitative data collection is discussed because each of these design types can be used to collect either or both types of data.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Wibeck, Victoria, 1974-
(författare)
-
Problem-based learning in environmental science higher education : promises, challenges and experiences
- 2011
-
Ingår i: Asian Journal of Education and Research Synergy. ; 3:1, s. 27-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reviews some of the main arguments advocating problem-based learning in higher education and asks the question “Is PBL suited for environmental science higher education?” The paper argues that there is a great potential in designing interdisciplinary study programmes in environmental science according to principles of PBL. Due to the rapid advances in the field of environmental science and policy, students need to develop their metacognitive awareness and be equipped with competencies for lifelong learning. PBL has proved to be a valuable tool for such endeavours, since it develops students’ capacity for self-directed learning. Examples are given from a bachelor programme in environmental science at Linköping University, Sweden, which is organised according to principles of problem-based learning.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Wibeck, Victoria, 1974-
(författare)
-
Social representations of climate change in Swedish lay focus groups : Local or distant, gradual or catastrophic?
- 2014
-
Ingår i: Public Understanding of Science. - : Sage Publications. - 0963-6625 .- 1361-6609. ; 23:2, s. 204-219
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores social representations of climate change, investigating how climate change is discussed by Swedish laypeople interacting in focus group interviews. The analysis focuses on prototypical examples and metaphors, which were key devices for objectifying climate change representations. The paper analyzes how the interaction of focus group participants with other speakers, ideas, arguments, and broader social representations shaped their representations of climate change. Climate change was understood as a global but distant issue with severe consequences. There was a dynamic tension between representations of climate change as a gradual vs. unpredictable process. Implications for climate change communication are discussed.
|
|
