| 3201. |
|
|
| 3202. |
- Norberg, Maria, et al.
(författare)
-
Därför går jag inte till skolan : Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med detta arbete är syftet att ge en kvalitativ förståelse för hur livssituationen kan vara hos elever som skolkar på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Arbetet är en tilläggsstudie till rapporten Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter från Riksgymnasiet (Norberg, Yström & Brunnberg, 2008). När skolk tas upp i den ovan nämnda rapporten berättar elever att de oftast arbetar i små grupper och på så sätt är vana att få mycket stöd i skolarbetet. Det kan i sin tur leda till en slapp inställning till skolan. Utöver det berättar elever också om hinder i kommunikationen mellan elever och lärare. Det kan i sin tur leda till att eleverna inte blir så motiverade för att engagera sig i skolarbetet. Det finns på RGD/RGH precis som på andra skolor elever som ofta skolkar. Skolk är ett utåtagerande beteende som antingen syftar till att synas eller till att inte synas. Personer som tidigt fått klara sig själva får sina behov tillfredsställda genom att själva ta ansvar för det här och nu, vilket kan vara svårt att göra i skolan på samma sätt som hemma. Metoden i den aktuella studien, som är en kompletterande studie, är djupintervjuer med tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade som ofta skolkar. I resultatet ges en beskrivning av de tre intervjuade elevernas livssituation. Tiden före de började på gymnasiet har hos intervjupersonerna kantats av trassliga hemförhållanden med skilsmässor och alkoholiserade föräldrar. Den miljö som eleverna levt och lever i är komplicerad och en av eleverna berättar att denne har ett eget alkoholmissbruk idag. Vuxenkontakten, både i skolan och på boendet, är bristande och de jämnåriga får då en stor betydelse. Livet i Örebro beskrivs både som skrämmande och roligt, på grund av kompistrycket. Något som påverkar vuxenkontakterna är möjligheter eller snarare bristande möjligheter till kommunikation.Föräldrar och lärare med bristande teckenspråkskunskaper utgör en svag länk till vuxenvärlden.Således är det flera faktorer som tillsammans leder till elevernas utåtagerande beteende;skolkandet. Diskussionen manar till egen reflektion kring elevernas brist på behovstillfredsställelse, kring elevernas vuxenkontakter och kring elevernas livssituation förr och nu.
|
|
| 3203. |
- Nordberg, Bengt, 1936-, et al.
(författare)
-
On observing real-time language change: a Swedish case study
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om att iaktta språkförändringar i verklig tid: en svensk fallstudie. Rapporten är ett bidrag till kunskapen om pågående förändringar i nutida centralsvenskt talspråk sådant det talas i Eskilstuna och till den teoretiska och metodiska diskussionen kring språklig variation och förändring. Materialet utgörs av två stora korpusar av samtalsliknande intervjuer med socialt, ålders- och könsmässigt differentierade talargrupper, den första insamlad 1967, den senare 1996. I den senare korpusen ingår dels talare som också inspelades 1967, dels ett talarsampel som dragits så att det i största möjliga utsträckning motsvarar det tidigare samplet. Därmed kan man studera både individuell och generationell variation. Förutom en översiktlig beskrivning av Eskilstunas sociala och ekonomiska utveckling under den aktuella 30-årsperioden och ett resonemang kring tänkbara språkliga konsekvenser av denna presenteras prleiminära språkliga data från tre morfofononologiska variabler, (B.Sing.Neut.), (B.Plur.Neutr.) och (Sup.1&4), och jämförs resultaten från 1996 med dem från 1967. Förändringen mot standardspråket går långsamt, men där man kan konstatera en förändring är denna både individuell och generationell. Den individuella förändringen är större hos talare som inte uppnått 50 års ålder. De sociala skillnaderna har minskat men är fortfarande signifikanta, medan könsskillnaderna snarast har blivit större.
|
|
| 3204. |
|
|
| 3205. |
|
|
| 3206. |
- Nordgren, Lena
(författare)
-
När kroppen sätter gränser : En studie om att leva med hjärtsvikt i medelåldern
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the present thesis was to describe the meaning of living with heart failure as a middle-aged person. In particular, the relation between the persons’ life-situations and formal care was explored. An additional aim was to uncover the meaning of support as experienced by people living with heart failure in middle age. The study used a caring science perspective and a reflective lifeworld approach, founded on phenomenological philosophy. Interviews were used for data collection and data were analyzed using essence-seeking analysis. The thesis is based on four empirical studies and the results were synthesized into a general structure, presented in the thesis.The results of study I illuminate influences and changes to the life-situation that people living with heart failure in middle age can experience. The social world, i.e. intersubjective relationships, vocational situations, and formal care emerge as fundamental to the individuals, as well as the individuals’ own experiences of themselves and their body. The life-situation is frail and depicted by insecurity and uncertainty. The results of study II illuminate that people living with heart failure in middle age experience exposure and vulnerability in relation to formal care. While the context of formal care provides alleviation and medical treatments, the results at the same time revealed experiences of dependency and unclear participation. The results from studies III and IV clarify that support means to know that help is available concerning practical matters or flexibility at work. However, it also reveals that support means a sense of security or safety in relation to other people, such as friends, families, employees, and formal carers. Knowledge, and control are central aspects of the phenomenon of support in relation to heart failure.The phenomenon’s general structure illustrate that living with heart failure as a middle-aged person is depicted by ambiguity in relation to other persons, daily life and formal care. The general structure is intertwined with an altered experience of the body, and a life-situation in a borderland between health and illness. The phenomenon is illuminated by the meaning constituents: A borderland between health and illness, and A tension between what is supportive and what is not. The phenomenon’s outer horizon is understood as A changed body and a threat against life, meaning that the phenomenon stands out against a background of the limits which the body sets on the persons.The present study illustrates that support from others give people living with heart failure in middle age inner strength which they need if they are to adjust their life goals. However, the results also revealed that formal care at times is insufficient and the support which the patient’s need is forsaken. When people living with heart failure in middle age are to take on their own responsibilities for their health process they need information, knowledge and to be participating in care. Furthermore, formal carers need to focus more on the patient’s social roles and networks. A lifeworld-led perspective in formal care can unite a biomedical and a caring science perspective, and formal carers will be able to pay more attention to the patients’ changed life-situation rather than focusing the patient’s failing hearts.
|
|
| 3207. |
- Nordgren, Lena, et al.
(författare)
-
Support as experienced by men living with heart failure in middle age : A phenomenological study
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Nursing Studies. - : Elsevier BV. - 0020-7489 .- 1873-491X. ; 45:9, s. 1344-1354
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BACKGROUND: Men living with heart failure (HF) in middle-age experience restrictions limiting their work capacity and/or social activities. To adjust to the life-situation they need support. The meaning of the phenomenon of support is not well known. Thus, formal carers may find it problematic to know how to support patients. AIM: The aim of the current study was to uncover and describe the meaning of the phenomenon of support as experienced by men living with HF in middle age. DESIGN: The study used a caring science perspective and a reflective lifeworld approach based on phenomenological philosophy. PARTICIPANTS AND SETTINGS: Nine men, aged 49-64 years and diagnosed with HF, were recruited from two outpatient HF clinics in Sweden. METHODS: Interviews were used for data gathering. Data were analyzed by means of reflective lifeworld research. FINDINGS: The essence of support as experienced by men living with HF in middle age can be understood as security, and a sense of having control over body and situation. Support is realized in the men's relations to other people; there is however tension between what is supportive and what is not, meaning that even though intentions are good, intended support involves limitations, uncertainties or insecurity. The essence is illuminated by the following meaning constitutes: Support-a tenuous security; Medications-a support for life; Conditional support within the context of formal care; and, Information and knowledge. CONCLUSIONS: The meaning of support as experienced by men living with HF in middle age is multi-dimensional, qualitative and contextual. When the men are supported they gain a sense of security and control, giving them strength to handle their life-situation. A lifeworld-led approach in the context of formal care can help formal carers support men living with HF in middle age.
|
|
| 3208. |
|
|
| 3209. |
- Nordgren, Lena, et al.
(författare)
-
Symptoms experienced in the last six months of life in patients with end-stage heart failure
- 2003
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 2:3, s. 213-217
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BACKGROUND: Despite today's modern therapy, the advancement of chronic heart failure (CHF) has not been curbed (Dying from heart failure: lessons from palliative care, BMJ, 317, 1998, 961-962, Editorial). Consequently, the suffering in patients with end-stage CHF is still present. The knowledge on the frequency of symptoms in these patients is scarce. AIMS: The aim of this study was to achieve a deeper understanding of patients with end-stage CHF and to describe symptoms in these patients during the last 6 months of life by examining documentation in medical records. METHODS: The study adopted a descriptive, retrospective design using record reviews to collect data, in which 80 medical records of patients hospitalised for CHF in 1995 were reviewed. Descriptive statistics and Student's t-tests were performed. RESULTS: Breathlessness was the most common symptom (men 90%, women 86%). The largest gender difference was on limitation in physical activity (men=77%, women=37%, total=49%, P=0.001). CONCLUSION: (1) Twenty-one symptoms were observed, implicating that, patients with CHF in later stages of the disease experience a wide range of symptoms. (2) Despite the fact that several symptoms were documented by both nurses and physicians, it is quite remarkable that symptom-controlling measures were only provided sparingly. (3) A palliative care approach may benefit patients suffering from end-stage CHF.
|
|
| 3210. |
|
|
