| 20891. |
|
|
| 20892. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2008/2009 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlings-åtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2008/2009.Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Under det agrohydrologiska året 2008/2009 var årsnederbörden större än normalt i de flesta områden. Augusti var den nederbördsrikaste månaden och april den torraste månaden i de flesta områden. Trots den rikliga årsnederbörden blev årsavrinningen i de flesta lägre än normalt, beroende på att den extra neder-börden föll under årstider med hög avdunstning. På de flesta håll var avrinningen störst under senhösten.Relativt låga kvävehalter i kombination med måttlig avrinning gjorde att kvävetransporterna i de flesta fall var mindre än flerårsmedelvärdet. På fälten i O, D och AC län var fosforhalterna något högre än nor-mal, vilket också ledde till högre fosfortransport. På övriga fält var fosfortransporten lägre än eller jäm-förbar med flerårsmedelvärdena.
|
|
| 20893. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och od-lingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nat-ionella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010.Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Under det agrohydrologiska året 2009/2010 var årsnederbörden lägre än, eller nära den normala i de syd-västra delarna av landet, medan den var högre i de östra delarna och i Norrland. Juli 2009 var den neder-bördsrikaste månaden i de flesta områden. Årsavrinningens storlek följde i stort sett samma geografiska mönster som årsnederbörden. På de flesta håll var avrinningen störst under våren 2010, till följd av den jämförelsevis kalla och snörika vintern.Årsmedelhalterna av kväve varierade kraftigt, både mellan fälten och jämfört med fältens flerårsmedel-värden. På några fält var kvävehalten påtagligt högre medan andra hade betydligt lägre kvävehalter än normalt. Att utläsa någon gemensam trend för året går nästan inte, resultaten förefaller starkt påverkade av odlingsåtgärders och grödors direkta inverkan. Vid fyra av fälten var totalfosforhalterna något högre än normalt medan övriga fält hade lägre eller oförändrade koncentrationer.
|
|
| 20894. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet : observationsfält på åkermark : resultat från parallell provtagning av dräneringsvatten med momentan resp. flödesproportionell metod 2009/2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och od-lingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nat-ionella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Under det agrohydrologiska året 2009/2010 var årsnederbörden lägre än, eller nära den normala i de syd-västra delarna av landet, medan den var högre i de östra delarna och i Norrland. Juli 2009 var den neder-bördsrikaste månaden i de flesta områden. Årsavrinningens storlek följde i stort sett samma geografiska mönster som årsnederbörden. På de flesta håll var avrinningen störst under våren 2010, till följd av den jämförelsevis kalla och snörika vintern. Årsmedelhalterna av kväve varierade kraftigt, både mellan fälten och jämfört med fältens flerårsmedel-värden. På några fält var kvävehalten påtagligt högre medan andra hade betydligt lägre kvävehalter än normalt. Att utläsa någon gemensam trend för året går nästan inte, resultaten förefaller starkt påverkade av odlingsåtgärders och grödors direkta inverkan. Vid fyra av fälten var totalfosforhalterna något högre än normalt medan övriga fält hade lägre eller oförändrade koncentrationer
|
|
| 20895. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Kväve- och fosforutlakning efter potatis : utlakning efter olika potatistyper : slutrapport
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet var att klarlägga förekommande skillnader mellan de olika potatistyperna och i relation till odling av vårkorn vad gäller: Ansamling av mineralkväve i marken under perioden mellan skörd av potatis och sen höst. Kväveutlakningen under den efterföljande vinterperioden. Påverkan på fosforutlakningen vid odling av oljerättika som fånggröda efter tidig potatis. Som medeltal för hela perioden uppvisade sommar- och matpotatis den signifikant högsta utlakningen av kväve. Däremot blev kväveutlakningen efter färskpotatisen låg och i samma nivå som efter vårkornet. Den tidigt sådda fånggrödan i form av oljerättika efter färskpotatis har fungerat effektivt och utan att släppa ifrån sig nämnvärda mängder utlakningsbart kväve efter nerbrukningen på senhösten. Om odlingen bedrivs på detta sätt krävs inga omedelbara ytterligare insatser för att minska kväveutlakningen. Även efter stärkelsepotatisen blev kväveutlakningen låg, de senare två åren var utlakningen bara obetydligt högre än efter vårkornet, men medeltalet dras upp av den höga utlakningen det första året (figur 5b). Orsaken till den låga utlakningen efter stärkelsepotatis, trots hög kvävegödsling, är den långa växtperioden som ger grödan tid att förutom gödselkvävet, även tillvarata en stor del av det kväve som mineraliseras under hösten. Sommar- och mat-potatis förefaller vara de potatistyper där det förefaller svårast att be-mästra kväveutlakningen. Efter sommarpotatisen skulle det möjligen vara ide att så t.ex. olje-rättika som fånggröda, men andra försök med eftersådd oljerättika efter vårsäd har visat att såtidpunkten är kritisk för att få en tillräckligt etablerad och utvecklad (stabil) fånggröda, som inte släpper från sig kvävet under vintern (Torstensson et al., 2011). I det här fallet skördades sommarpotatisen i första halvan av augusti vilket kan vara i senaste laget, men efter skörd i juli månad borde en fånggröda av typen oljerättika vara väl värd att prova
|
|
| 20896. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Utlakningsförsök med vitsenap och oljerättika som eftersådda fånggrödor : slutrapport
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett projekt med medel från Jordbruksverket studerades effekterna på utlakningen av kväve och fosfor av eftersådda fånggrödor (sådda efter skörd av huvudgrödan) i ett utlakningsförsök på sandig mojord vid L:a Böslid i Halland. I det 3-åriga fältförsöket odlades vitsenap (Sinapsis alba) och oljerättika(Raphanus sativus) efter färskpotatis (skörd i juni) och vårkorn. Nedbrukning av fånggrödan skedde antingen sent på hösten eller på våren. Som referens till leden med eftersådda fånggrödor odlades vårkorn utan fånggröda med bearbetning sent på hösten samt sommarpotatis (skörd i augusti) som efterföljdes av rågvete som fånggröda. Utlakningsmätningar i de specialdränerade försöksrutorna kompletterades med växt- och jordprovtagningar vid strategiska tidpunkter. Efterverkanseffekter av fånggrödorna studerades i efterföljande vårkorn. Ovanjordiskt kväveupptag under hösten i fånggrödorna efter vårkorn och sommarpotatis uppgick till omkring 10 kg N/ha, medan den tidigare sådda fånggrödan efter färskpotatis tog upp ca 30 kg N/ha. Kväve- och fosforutlakningen efter vårkorn med fånggröda var oförändrad jämfört med ledet med vårkorn utan fånggröda, oberoende av bearbetningstidpunkten. Kväveutlakningen var högst i ledet med sommarpotatis följd av rågvete. I ledet med oljerättika efter färskpotatis fanns sannolikt en reduktion av kväveutlakningen som därmed hamnade på samma nivå som leden med vårkorn. I leden med fånggrödor efter vårkorn och efter sommarpotatis var medelskörden hos efter-verkansgrödorna något större än i leden med vårkorn utan fånggröda och oljerättika efter färskpotatis, men skillnaderna var ej signifikanta
|
|
| 20897. |
- Torstensson, Håkan, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att se olika problem som risker blir viktigare på allt fler områden (Mythen & Walklate 2005:5). Det rör sig om en vidgning av perspektiv, som beror på att ny teknik, expertis eller vetenskapliga landvinningar inte längre endast framstår som problemlösare utan även som orsak till nya risker. Genom nyhetsmedia eller andra former av masskommunikation blir också risker vi tidigare inte noterat till förstasidesstoff (Giddens 1991). Vi har fått en kultur där vi tvingas konfronteras med en grundläggande känsla av osäkerhet (Van Loon 2002; Beck 1992), vilket i sin tur utgör motiv till ytterligare forskning om just risk och säkerhet.
|
|
| 20898. |
- Torstensson, Håkan
(författare)
-
Riskhantering : risk management
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns alltid ett behov av att kontrollera och styra uppträdande risker till acceptabla nivåer. Processen kallas riskhantering eller risk management och syftar till att eliminera eller begränsa risker med hänsyn till kostnader, politiska och strategiska överväganden och andra faktorer. Ett huvudelement inom riskhantering är riskanalysen, vilken innefattar en beskrivning av systemet eller aktiviteten, identifiering av riskkällor och bedömningen av riskens omfattning och allvarlighetsgrad. Riskkontroll är ett följande steg i riskhanteringen. Risk är i grunden är en kombination av sannolikhet och konsekvens. Riskhanteringen berör också organisationers sårbarhet, resiliens och kontinuitetsplanering, vilket kan översättas till konkurrensförmåga, framgångsmöjligheter och långsiktig överlevnad. En riskanalys bör föregå varje projekt, åtagande eller investering.
|
|
| 20899. |
- Torstensson, Håkan, et al.
(författare)
-
Säkerhet mot hot och tillgrepp i transporter
- 2010
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659654 ; :13, s. 11-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många bedömare har hävdat att moderna försörjningskedjor karakteriseras av en tilltagande sårbarhet. Säkerhet och sårbarhet hos försörjningskedjor har också fått ökad uppmärksamhet i samband med att risken för terrorattacker kommit i blickpunkten efter en serie händelser under och efter år 2001. Christopher and Lee (2004) visar på att den ökade sårbarheten är ett resultat av jakten på effektivitet i försörjningskedjor. Genom att pressa marginalerna eller minska på buffertar inom en försörjningskedja har skyddet mot störningar och deras konsekvenser minskat. Riskexponeringen av godstransporter och andra logistikaktiviteter har också ökat de senaste åren till följd av en ökad globalisering, där varje produktionsmoment i värdekedjan från råvara till slutkonsument förläggs till den plats, som kan göra momentet billigast, s.k. offshoring. Samtidigt har värdekedjorna styckats upp i allt mindre delar, i och med att varumärkesägarna lägger ut allt fler processer på externa leverantörer, s.k. outsourcing. För att inte kapitalbindningen i lager skall eliminera vinsterna av lägre produktionskostnader, har lager och buffertar i varje länk trimmats ned till ett minimum genom bland annat ”just in time” transporter och intensifierat informationsutbyte, i syfte att synkronisera kapacitet och produktionstakt längs värdekedjan. Resultatet har blivit fler och längre transporter, ofta med noder och länkar i sådana geografiska områden, där de antagonistiska hoten är relativt sett större än tidigare, samtidigt som kedjorna blivit väsentligt mer störningskänsliga. Denna trend förväntas fortsätta i många år, även om det finns exempel på företag som börjat ta hem produktionsmoment till Europa och USA, speciellt när produktlivscykeln är kort och innehållet av oskolad arbetskraft är lågt.
|
|
| 20900. |
- Torstensson Levander, Marie
(författare)
-
Migrationens utmaningar. Nutid och framtid
- 2010
-
Ingår i: Migrationens Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. - : Stadskontoret, Malmö stad. - 9789186631017 ; , s. 173-181
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
