| 20901. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Utlakningsförsök med vitsenap och oljerättika som eftersådda fånggrödor : slutrapport
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett projekt med medel från Jordbruksverket studerades effekterna på utlakningen av kväve och fosfor av eftersådda fånggrödor (sådda efter skörd av huvudgrödan) i ett utlakningsförsök på sandig mojord vid L:a Böslid i Halland. I det 3-åriga fältförsöket odlades vitsenap (Sinapsis alba) och oljerättika(Raphanus sativus) efter färskpotatis (skörd i juni) och vårkorn. Nedbrukning av fånggrödan skedde antingen sent på hösten eller på våren. Som referens till leden med eftersådda fånggrödor odlades vårkorn utan fånggröda med bearbetning sent på hösten samt sommarpotatis (skörd i augusti) som efterföljdes av rågvete som fånggröda. Utlakningsmätningar i de specialdränerade försöksrutorna kompletterades med växt- och jordprovtagningar vid strategiska tidpunkter. Efterverkanseffekter av fånggrödorna studerades i efterföljande vårkorn. Ovanjordiskt kväveupptag under hösten i fånggrödorna efter vårkorn och sommarpotatis uppgick till omkring 10 kg N/ha, medan den tidigare sådda fånggrödan efter färskpotatis tog upp ca 30 kg N/ha. Kväve- och fosforutlakningen efter vårkorn med fånggröda var oförändrad jämfört med ledet med vårkorn utan fånggröda, oberoende av bearbetningstidpunkten. Kväveutlakningen var högst i ledet med sommarpotatis följd av rågvete. I ledet med oljerättika efter färskpotatis fanns sannolikt en reduktion av kväveutlakningen som därmed hamnade på samma nivå som leden med vårkorn. I leden med fånggrödor efter vårkorn och efter sommarpotatis var medelskörden hos efter-verkansgrödorna något större än i leden med vårkorn utan fånggröda och oljerättika efter färskpotatis, men skillnaderna var ej signifikanta
|
|
| 20902. |
- Torstensson, Håkan, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att se olika problem som risker blir viktigare på allt fler områden (Mythen & Walklate 2005:5). Det rör sig om en vidgning av perspektiv, som beror på att ny teknik, expertis eller vetenskapliga landvinningar inte längre endast framstår som problemlösare utan även som orsak till nya risker. Genom nyhetsmedia eller andra former av masskommunikation blir också risker vi tidigare inte noterat till förstasidesstoff (Giddens 1991). Vi har fått en kultur där vi tvingas konfronteras med en grundläggande känsla av osäkerhet (Van Loon 2002; Beck 1992), vilket i sin tur utgör motiv till ytterligare forskning om just risk och säkerhet.
|
|
| 20903. |
- Torstensson, Håkan
(författare)
-
Riskhantering : risk management
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns alltid ett behov av att kontrollera och styra uppträdande risker till acceptabla nivåer. Processen kallas riskhantering eller risk management och syftar till att eliminera eller begränsa risker med hänsyn till kostnader, politiska och strategiska överväganden och andra faktorer. Ett huvudelement inom riskhantering är riskanalysen, vilken innefattar en beskrivning av systemet eller aktiviteten, identifiering av riskkällor och bedömningen av riskens omfattning och allvarlighetsgrad. Riskkontroll är ett följande steg i riskhanteringen. Risk är i grunden är en kombination av sannolikhet och konsekvens. Riskhanteringen berör också organisationers sårbarhet, resiliens och kontinuitetsplanering, vilket kan översättas till konkurrensförmåga, framgångsmöjligheter och långsiktig överlevnad. En riskanalys bör föregå varje projekt, åtagande eller investering.
|
|
| 20904. |
- Torstensson, Håkan, et al.
(författare)
-
Säkerhet mot hot och tillgrepp i transporter
- 2010
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659654 ; :13, s. 11-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många bedömare har hävdat att moderna försörjningskedjor karakteriseras av en tilltagande sårbarhet. Säkerhet och sårbarhet hos försörjningskedjor har också fått ökad uppmärksamhet i samband med att risken för terrorattacker kommit i blickpunkten efter en serie händelser under och efter år 2001. Christopher and Lee (2004) visar på att den ökade sårbarheten är ett resultat av jakten på effektivitet i försörjningskedjor. Genom att pressa marginalerna eller minska på buffertar inom en försörjningskedja har skyddet mot störningar och deras konsekvenser minskat. Riskexponeringen av godstransporter och andra logistikaktiviteter har också ökat de senaste åren till följd av en ökad globalisering, där varje produktionsmoment i värdekedjan från råvara till slutkonsument förläggs till den plats, som kan göra momentet billigast, s.k. offshoring. Samtidigt har värdekedjorna styckats upp i allt mindre delar, i och med att varumärkesägarna lägger ut allt fler processer på externa leverantörer, s.k. outsourcing. För att inte kapitalbindningen i lager skall eliminera vinsterna av lägre produktionskostnader, har lager och buffertar i varje länk trimmats ned till ett minimum genom bland annat ”just in time” transporter och intensifierat informationsutbyte, i syfte att synkronisera kapacitet och produktionstakt längs värdekedjan. Resultatet har blivit fler och längre transporter, ofta med noder och länkar i sådana geografiska områden, där de antagonistiska hoten är relativt sett större än tidigare, samtidigt som kedjorna blivit väsentligt mer störningskänsliga. Denna trend förväntas fortsätta i många år, även om det finns exempel på företag som börjat ta hem produktionsmoment till Europa och USA, speciellt när produktlivscykeln är kort och innehållet av oskolad arbetskraft är lågt.
|
|
| 20905. |
- Torstensson Levander, Marie
(författare)
-
Migrationens utmaningar. Nutid och framtid
- 2010
-
Ingår i: Migrationens Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. - : Stadskontoret, Malmö stad. - 9789186631017 ; , s. 173-181
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20906. |
|
|
| 20907. |
- Torstensson, Magnus
(författare)
-
Mina erfarenheter från internationellt bibliotekshistoriskt samarbete i ett drygt 20-årsperspektiv
- 2010
-
Ingår i: Biblioteksföreningens medlemsinformation. - : Biblioteksföreningen. ; 2010/2, s. 3-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns många internationella arenor för bibliotekshistoriker. Den viktigaste finns inom IFLA (The International Federation of Library Associations and Institutions). IFLA grundades 1927 i Edinburgh och har nu cirka 1700 medlemmar i 155 länder. Den har årliga kongresser med cirka 3000 delegater från hela världen. 1990 hölls kongressen i Stockholm och i år 2010 i Göteborg. Inom IFLA finns ett bibliotekshistoriskt nätverk. Undertecknad blev aktiv i nätverket 1988 och var dess sekreterare och kassör 1998-2002. Vid de årliga kongresserna har nätverket, nu under namn Library History Special Interest Group, ”open sessions and workshops”. Vid sidan av detta har ett flertal seminarier ordnats av närverket utifrån speciella aspekter av bibliotekshistorien.
|
|
| 20908. |
|
|
| 20909. |
|
|
| 20910. |
- Tovatt, Caroline, 1968-
(författare)
-
Tids- och rumskompression
- 2011
-
Ingår i: Perspektiv på Turism & Resande. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144070384
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Annandag jul 2004 ägde en jordbävning rum på havsbottnen av Indiska oceanen. Skalvet framkallade en flodvåg, en tsunami, som orsakade förödelse och död längst kusterna i Sydostasien. De länder som drabbades var framför allt Indonesien, Thailand, Sri Lanka och Indien. Närmare 300 000 människor förolyckades, och det var ytterligare många som fick sina hem eller verksamheter förstörda. Sverige var ett av de länder utanför Asien som drabbades mest när det gäller antal döda. 543 svenskar dog och katastrofen utlöste, förutom räddningsaktioner, även en omfattande mediebevakning samt diskussioner om krisberedskap och nationens ansvar för sina medborgare på utlandssemester. Effekterna av tsunamin och efterspelet i Sverige kan ses som en konsekvens av en historisk process som skapats genom förändrade rese-, informations- och konsumtionsmönster. Denna process har lett till att världen upplevs som om den blivit mindre och större på en och samma gång: Mindre, genom att allt fler människor på allt kortare kan tid ta sig till platser på andra sidan jorden. Större, på så sätt att vi vet mer och påverkas mer av vad som händer långt borta. Den tidsrumsliga ordningen har ändrats när det gäller närhet och distans, och skillnaden mellan ”här” och ”där” har luckrats upp. I forskningen finns ett begrepp som hanterar och fångar in denna process, och det är tids- och rumskompression.
|
|
