| 101. |
|
|
| 102. |
|
|
| 103. |
|
|
| 104. |
|
|
| 105. |
- Berlin, Johan, 1975
(författare)
-
Inflytande och delegation
- 2008
-
Ingår i: Kapacitet att möta förändrade förutsättningar? På väg in i krisen. - Göteborg : Kommunforskning i Västsverge (KFi). - 9789197750233 ; , s. 60-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 106. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The 20-minute team : a critical case study from the emergency room
- 2008
-
Ingår i: Journal of Evaluation in Clinical Practice. - : Wiley. - 1356-1294 .- 1365-2753. ; 14:4, s. 569-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rationale: In this article, the difference between team and group is tested empirically. The research question posed is How are teams formed? Three theoretical concepts that distinguish groups from teams are presented: sequentiality, parallelism and synchronicity. The presumption is that groups cooperate sequentially and teams synchronously, while parallel cooperation is a transition between group and team. Methods: To answer the question, a longitudinal case study has been made of a trauma team at a university hospital. Data have been collected through interviews and direct observations. Altogether the work of the trauma team has been studied for a period of 5 years (2002–2006). Results: The results indicate that two factors are of central importance for the creation of a team. The first is related to its management and the other to the forms of cooperation. To allow for a team to act rapidly and to reduce friction between different members, clear leadership is required. Conclusions: The studied team developed cooperation with synchronous elements but never attained a level that corresponds to idealized conceptions of teams. This is used as a basis for challenging ideas that teams are harmonious and free from conflicts and that cooperation takes place without friction.
|
|
| 107. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The 90 Second Collaboration - A critical study of collaboration exercises at extensive accident sites
- 2008
-
Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management. - : Wiley. - 0966-0879 .- 1468-5973. ; 16:4, s. 177-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, a critical examination of collaboration, focusing on the alternatives, is carried out. The study is based on empirical data from four inter-organizational exercises involving ambulance police and fire departments. We studied collaboration between the three organizations, from the arrival of the first units, until the mission was completed. It was found that collaboration was practiced to a relatively small degree, and that it primarily took place due to understaffing. In summary, the different organizational phenomena are sorted on a scale of stability vs. change. The result of the study shows that the organizations observed strive for stability, preferring repeated and well-known behaviour.
|
|
| 108. |
|
|
| 109. |
|
|
| 110. |
|
|
| 111. |
|
|
| 112. |
|
|
| 113. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Organisatorisk samverkan på olycksplatsen. - Om stabilitet och förändring.
- 2007
-
Ingår i: Göteborg Public Management Seminar - On risk and leadership. (GPMS) 19-20 November 2007..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om organisatorisk samverkan på olycksplatsen. Varje år genomförs ett antal övningstillfällen där personal från ambulans, räddningstjänst och polis övar på mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning har visat att samverkan är svårt att åstadkomma. Den forskningsfråga som ställs inom ramen för denna artikel är: varför samverkansövning?
|
|
| 114. |
|
|
| 115. |
|
|
| 116. |
|
|
| 117. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Traumateam - förenklat flöde eller försvårande hinder?
- 2006
-
Ingår i: Hälso- och sjukvårdens ekonomi och logistik. En sammanställning av forsknings och utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Västra Götalandsregionen.. - Göteborg : Göteborg University. - 9197613606 ; , s. 202-209
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 118. |
|
|
| 119. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Team i hälso- och sjukvården.
- 2005
-
Ingår i: Nordic Conference on Business Studies. School of Business, Århus. 18-20 Augusti 2005..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna studie ställs frågan: Vad karaktäriserar team inom hälso- och sjukvård? För att besvara frågan har såväl konsultlitteratur som empirisk litteratur granskats. Detta har bidragit till att ett teams karaktär kan beskrivas på två sätt. Dels har team karaktären av förväntade egenskaper, dels har det karaktären av uppvisade egenskaper. Förväntade egenskaper återges i management litteratur som idealiserade förväntningar av vad team kan åstadkomma, uppvisade egenskaper återges i empirisk och kritisk litteratur där team och teams utveckling beskrivits. I studien sammanfattas dessa egenskaper som dikotomier fördelade på externa karaktärsdrag, karaktärsdrag hos ledning, uttryck för mål, inci-tament som driver teamarbetet och interna karaktärsdrag. De begrepp som deducerats fram prövas på tre hälso- och sjukvårdsteam. Dessa utgörs av ett tandvårdsteam, ett vårdcentralsteam och ett traumateam. Resultatet pekar på att de granskade hälso- och sjukvårdsteamen hade fler av de förväntade egenskaperna än de uppvisade. Dominerande egenskaper hos dessa team var att de var normativt motiverade och uppgiftsfokuserade. Detta tolkas som att hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar bär ett gemensamt intresse av att behandla och vårda patienter. Denna normativa motivation bidrar till flexibla och synkrona arbetsformer. Hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar har också individuella incitament för att arbeta i team. Det finns ett inslag av status och glamour att arbeta i dessa team. Detta incitament bidrar också till flexibla och synkrona beteenden eftersom det upprätthåller en bild av teamet gentemot en omgivande publik. Resultatet pekar på att hälso- och sjukvårdsteam inte har svårt att hävda sig, de är inte enkelriktade, de är inte utilitaristiskt motiverade, och medlemmarna betraktar det inte som en eftergift att vara medlem i teamen.
|
|
| 120. |
|
|
| 121. |
- Berlin, Johan, 1975
(författare)
-
Aktionsforskning - en problematisering
- 2004
-
Ingår i: Aktionsforskning i praktiken. -erfarenheter och reflektioner.. - Lund : Studentlitteratur. - 9144034199 ; , s. 209-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 122. |
|
|
| 123. |
|
|
| 124. |
|
|
| 125. |
|
|
| 126. |
|
|
| 127. |
|
|
| 128. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Balans eller nonchalans? - En studie av kommuner som beviljats extra finansiellt stöd av staten.
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De ekonomiska problemen i kommunsektorn kring sekelskiftet ledde fram till ett system för extra stöd till kommuner i särskilt bekymmersamma situationer. Stödet söks hos den statliga kommundelegationen (”kommunakuten”) som för att bevilja detta stöd kräver motprestationer i form av ekonomisk sanering. I tidigare undersökningar har ekonomicheferna i de kommuner som beviljats bidrag tillfrågats om orsakerna till att kommunen hamnat i denna situation. I rapporten testas ett statistiskt material på deras föreslagna förklaringar. I den slutliga analysen visas att orsaken bäst förklaras av variationer i nettokostnader. Bakom kostnadsvariationerna ligger demografiska förhållanden som befolkningsminskning, invånarantal och andel äldre. Flera av ekonomichefernas föreslagna förklaringar till den svåra ekonomiska situationen har inte gått att belägga i den statistiska analysen. I rapporten förs även en diskussion om att det finns en risk för att kommuner visar upp de egenskaper som omgivningen förväntar sig av dem. På så sätt bildas en institution för vad som präglar en ”fattig kommun”. Detta förhållningssätt kan gälla i synnerhet när det är politiskt svårt att driva igenom kostnadsminskningar. Avslutningsvis problematiseras kommunernas situation utifrån olika fokus på rättvisa samt hur balansen mellan kostnader och intäkter tar sig uttryck i fyra fiktiva situationer.
|
|
| 129. |
|
|
| 130. |
|
|
| 131. |
|
|
| 132. |
|
|
| 133. |
|
|
| 134. |
|
|
| 135. |
|
|
| 136. |
|
|
| 137. |
|
|
| 138. |
|
|
| 139. |
|
|
