| 143841. |
- Qvarnström, Sofi, 1976-
(författare)
-
Motståndets berättelser : Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- War criticism is not just expressed in journalistic and academic writing or in political speeches, but also in literature, such as in novels and short stories. This dissertation analyzes how war criticism is formulated in Swedish fiction written during the First World War (1914–1918). The study combines perspectives from rhetorical, narrative and sociological theory and focuses on how writers resist war through literature, and what characterize these narratives of resistance, thematically and rhetorically. After a general discussion of the anti-war prose in Sweden, the discussion is focused on the writings of Elin Wägner, Anna Lenah Elgström and Marika Stiernstedt. In addition to their fiction they criticized the war in newspaper articles, pamphlets, lectures and travel books. These non-fictive genres are also an important part of their war criticism, and the comparison between genres is fundamental to the study. The narratives of war become part of a broader criticism of the social order which includes questions of ethics, ideology, democracy and emancipation. The Swedish war criticism also reveals a struggle of ideologies and values where the opponents – conservatives against liberals and socialists – are not always as distanced from each other as first believed. If literature, following Kenneth Burke, is regarded as a way of naming and encompassing a situation, three main types of narratives can be distinguished: the narrative as witness, as accusation and as exhortation. Each is characterised by certain motives – representations of pain and suffering, of militarism and of the idea of peace – as well as by a particular rhetoric, such as the narrator’s visibility or strategies of identification. The fictive works analyzed differ from the non-fictive ones by favouring a more pessimist outlook, but also a more searching and complex representation of war. Thereby, the ambiguities and parallel interpretations of fiction counteract a one-sided and superficial understanding of the war.
|
|
| 143842. |
- Qvarnström, Sofi, 1976-
(författare)
-
"Motstånd mot kriget"
- 2009
-
Ingår i: Upsala Nya Tidning. - Uppsala : Upsala nya tidning. - 1104-0173. ; :2/8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 143843. |
|
|
| 143844. |
|
|
| 143845. |
|
|
| 143846. |
- Qvarsebo, Jonas
(författare)
-
Fabricating and Governing the Swedish School Pupil : The Swedish Post-War School Reform and Changing Discourses of Discipline and Behaviour
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Nordic Journal of Educational History. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 5:2, s. 111-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the dominant discourses of behaviour and discipline in the debate on schooling and the conduct of school pupils in Swedish professional teacher journals between 1946 and 1962, the formative years of the Swedish comprehensive school. Drawing from the theoretical framework of discourse, governmentality and the fabrication of the subject developed by Michel Foucault, the fabrication and governing of the school pupil is highlighted and analysed. The findings of the study are related to historical research of the period as well as Foucauldian studies where a historical shift of perspectives on discipline and behaviour in the school have been proposed. The result is a detailed analysis of the fabrication and governing of the subject within the dominant discourses of behaviour and discipline during the period, as well as a critical nuancing of the idea of this historical shift.
|
|
| 143847. |
- Qvarsebo, Jonas, 1968-
(författare)
-
Skolbarnets fostran : Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I centrum för avhandlingen står den konflikt om skolagan som aktualiserades när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Undersökningsperioden är 1946-1962. Det övergripande syftet har varit att analysera denna konflikts upprinnelse, utveckling och följder i relation till skolans fostransuppdrag och barndomens innebörder.Med utgångspunkt i detta syfte har dels har det formella skolpolitiska spelet kring enhetsskolan och skolans fostransuppdrag beskrivits, dels har ett antal centrala texter som producerades i denna process analyserats. Teoretiskt och metodiskt har undersökningen knutit an till ett diskursanalytiskt förhållningssätt där frågor om makt och styrning är centrala. I diskussionen om skolans fostransuppdrag framträdde olika diskurser som på vissa punkter stod i skarp opposition mot varandra. Vid en närmare granskning av denna konflikt har diskursernas olika möjlighetsvillkor undersökts, i betydelsen deras historiska och samhälleliga förutsättningar och deras inre logiker; och de centrala ord, begrepp och metaforer som har utgjort diskursernas centrala element har kunnat ringas in.De två maktteoretiska begreppen styrningsrationalitet och hegemoni har utgjort de primära analytiska redskapen. Med hjälp av styrningsrationalitetsbegreppet har de målsättningar, inställningar och problem som har varit knutna till hanteringen av barnen under perioden åskådliggjorts. De olika antaganden om barnet som den fostrande verksamheten har vilat på, kunskaperna och vetenskaperna som har legat till grund för den, teknikerna som har ansetts nödvändiga samt det subjekt som utgjort målet för olika fostrande åtgärder har analyserats och diskuterats. Med hjälp av hegemonibegreppet har kampen om skolbarnets fostran under perioden kunnat förstås och fostransdiskussionens konsekvenser för hur den nya skolans fostrande målsättningar formulerades och kom till uttryck i grundskolans formativa dokument.
|
|
| 143848. |
- Qvarsebo, Jonas, 1968-
(författare)
-
The Historical Emergence of Modern Childhood
- 2021
-
Ingår i: The Sage Handbook of Global Childhoods. - London : Sage Publications. - 9781529762105 ; , s. 130-141
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In just a little over 100 years, children's living conditions together with the very notion of childhood have changed dramatically in the Western world. Child labor has been banned and institutions for care and schooling have become the primary life world of children rather than the farm and the household. Children are today perceived as individuals in their own right, as maturing through various developmental stages, and as having certain undeniable social and legal rights in relation to both parents and society. This development can of course be thought of in terms of humanitarian progress. But alongside this development we can also observe an increase in the monitoring and governing of children's lives, to the point that childhood can be thought of as ‘the most intensely governed sector of personal existence’ (Rose, 1999: 123). Against the backdrop of humanistic development on the one hand and an increasing governing of childhood on the other, this chapter explores the historical transformations of childhood through the lens of a few overarching themes: industrialization and urbanization, children's path into public life and citizenship, changed notions of the child's nature and being, and the scientification of the child.
|
|
| 143849. |
- Qvarsell, Roger, 1950-, et al.
(författare)
-
Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här skriften har kommit till på uppdrag från Arvsfondsdelegationen. Är 2008 gav vi ut en första liten skrift om Allmänna Arvsfondens historia, Arvspolitik och sociala frågor, som behandlade de första decennierna av verksamheten och då med anledning av att man firade fondens 80-åriga tillvaro. Den nu aktuella skriften har en inriktning mot tiden från 1950-talet och fram till början av 2000-talet. Det primära syftet med studien är att placera in Allmänna arvsfondens verksamhet i den komplexa organisatoriska, sociala och socialpolitiska utvecklingen under 1900-talet. Vi vill gärna passa på tillfället att tacka Arvsfondsdelegationen för ett stimulerande uppdrag och Allmänna arvsfondens personal, särskilt Annica Thomas, för allt stöd. Inte minst vill vi tacka för det tålamod man visat inför det faktum att en komplicerad arkivsituation och vår egen arbetsbelastning medfört en inte obetydlig försening av arbetet. Kapitel 8 och 9 har författats av Annika Sandén medan Roger Qvarsell ansvarat för övriga kapitel i denna skrift.
|
|
| 143850. |
- Qvarsell, Roger, 1950-, et al.
(författare)
-
Att skriva Karolinska Institutets vetenskapshistoria
- 2010
-
Ingår i: Medicinen blir till vetenskap. - Stockholm : Karolinska Institutet University Press. - 9789185565306 ; , s. 5-11
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett stycke vetenskapshistoria när den är som bäst. Inför Karolinska Institutets 200-årsjubileum har tio namnkunniga idéhistoriker lyft fram både vad som är utmärkande för Karolinska Institutet och det som är tidstypiskt och präglat av såväl internationell forskning som inhemsk medicinsk kunskapsutveckling.Utvecklingen inom medicinen i Sverige från 1800-talet har haft tre grundläggande inslag. Det första var att göra medicinen till en vetenskap med förankring i den samtida naturvetenskapen. Den andra vara att bygg en klinisk praktik som möjliggjorde en metodisk kunskapsinsamling. Det tredje var att infoga den medicinska vetenskapen i en större diskussion om folkhälsa, sociala problem, smittbekämpning och förebyggande åtgärder.Boken ger inte en fullständig och uttömmande skildring av den medicinska verksamheten vid Karolinska Institutet. Förhoppningsvis ger den ett nytt ljus över den medicinska verksamhetens komplexa historia. Spännvidden från biologisk grundforskning till omfattande sociala och epidemiologiska studier har krävt samverkan mellan många specialister.
|
|
