| 51. |
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Olofsson, Staffan, 1950
(författare)
-
"Jag och du-relationen" i Tomas Tranströmers religiösa världsbild
- 2018
-
Ingår i: Ordet är dig mycket nära. Tolkningar av Gamla testamentet. James Starr, Birger Olsson (red.). - Skellefteå : Artos. - 9789177770237 ; , s. 189-212
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med min artikel är att analysera Tomas Tranströmers poesi med utgångspunkt från hans religiösa världsbild. Många av Tranströmers dikter har existentiella och religiösa undertoner vilket gör att en läsning med utgångspunkt från hans religiösa världsbild, inte minst dess förankring i den bibliska tankevärlden, till en fruktbar uppgift. Artikeln är en analys av den religiösa världsbild som framskymtar i Tranströmers dikter, men tonvikten ligger på Gamla testamentets gudsbilder och livsvärldar. Artikeln innehåller en egen tolkning av dikten romanska bågar, där epifanin jämföres med andra gudsmöten i bibeln, inte minst från Gamla testamentet. Gudsmötet med Elia analyseras här som en viktig parallellberättelse. Tolkningen förutsätter akademikern Tranströmers stora beläsenhet, inte minst hans studier av religionshistoria och psykologi vid Stockholms högskola. Jag har använt den franske litteraturteoretikern Michael Riffaterres strukturalistiska teori som det främsta teoretiska perspektivet i min studie. Filosofen Martin Buber har gett mig relevanta analysredskap och metodologiska utgångspunkter, inte minst hans användning av "jag och du-perspektiv" och "jag och det-perspektiv".
|
|
| 54. |
- Patrik, Baard
(författare)
-
Biocentric individualism and biodiversity conservation: An argument from parsimony
- 2021
-
Ingår i: Environmental Values. - : White Horse Press. - 0963-2719 .- 1752-7015. ; 30, s. 93-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article argues that holistic ecocentrism unnecessarily introduces elements to explain why we ought to halt biodiversity loss. I suggest that atomistic accounts can justify the same conclusion by utilising fewer elements. Hence, why we ought to preserve biodiversity can be made reasonable without adding elements such as intrinsic values of ecosystems or moral obligations to conserve collectives of organisms. Between two equally good explanations of the same phenomenon, the explanation utilising fewer elements, which speaks in favour of atomistic accounts, will be the better one.
|
|
| 55. |
- Plank, Katarina, 1970-
(författare)
-
Insikt och närvaro : Akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness i Sverige
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1900-talet har stora förändringar skett i synen på buddhistisk meditation. Från att ha varit en övning som bara ägt rum på kloster och bland ett fåtal munkar, har både ordinerade lärare och lekmannalärare börjat lära ut meditation till lekfolk. Meditation har kommit att framställas som själva hjärtat i buddhistiska traditioner, och som det element som kan isoleras och tas ur sitt religiösa sammanhang för att sedan läras ut i en sekulär inramning. Därigenom har meditation kommit att bli det enskilt viktigaste bidraget från buddhistiska traditioner till de nya former av andlighet och religiositet som den svenska majoritetsbefolkningen kommer i kontakt med. Praktiken återfinns även i de terapiformer som numera erbjuds inom svensk sjukvård, där mindfulness-baserade terapier snabbt har ökat i popularitet de senaste åren. Syftet med avhandlingen Insikt och närvaro är att undersöka på vilket sätt en religiös tradition förändras när den överförs till en ny kontext; hur den emottas och införlivas i sin nya kontext samt hur enskilda individer i Sverige uppfattar och använder sig av denna tradition. Det görs genom att belysa utvecklingen av insiktsmeditation, vipassana, som också är känt som satipatthana. I fokus står det meditativa arvet från den burmesiske lekmannaläraren U Ba Khin, en meditationsmetod som har blivit globaliserad framför allt genom hans indiske elev S. N. Goenka. Denna specifika burmesiska meditationsmetod kan även spåras i flera av de sekulära mindfulnessbaserade terapier som används i terapeutiska och medicinska sammanhang. Förutom att bidra till förståelsen av och för nya buddhistiska rörelseer, buddhistisk meditation och religionsbyten i det nutida svenska samhället, vill studien medverka till en fördjupad kritisk diskussion kring mindfulness. Som sådan kan den även tjäna som reflektionsunderlag för psykologer och andra som är verksamma inom den medicinska sektorn där mindfulness börjat introducerats inom svensk sjukvård.
|
|
| 56. |
- Plank, Katarina, 1970, et al.
(författare)
-
The Temple Mount of Fredrika - Translocality and Fractured Transnationalism of a Visionary Thai Buddhist Retreat Centre
- 2016
-
Ingår i: Contemporary Buddhism. - : Informa UK Limited. - 1463-9947 .- 1476-7953. ; 17:2, s. 405-426
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- On a mountain hill outside Fredrika, a small village in the rural north of Sweden, a standing Buddha statue and the seated statue of Luang Pho Thuat invoke reverence from visiting Buddhists. The plans of a large-scale temple and meditation centre have also invoked hope of religious tourism and economic growth in an area highly affected by depopulation. The Temple Mount, as it is referred to locally, has, on the one hand, become a source of religious power, not only for Thai Buddhist pilgrims, but also for other religious networks that has established themselves in the area. On the other hand, Fredrika has also become a contested religious space. The article discusses the background of the Temple Mount as well as contrasting examples of usual establishment patterns of Thai Buddhist temples in Sweden, highlighting translocal religious activity at Fredrika, showing how diaspora Thai Buddhism becomes intertwined with other religious networks.
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
- Rubenson, Samuel
(författare)
-
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen. : Slutrapport från ett forskningsprogram
- 2016
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”, som pågick åren 2009-2015. Rapporten är författad av programmets forskningsledare Samuel Rubenson, men bygger på det omfattande arbete som gjorts av programmets olika forskare: Elin Andersson, Anahit Avagyan, Jesper Blid Kullberg, Karin Kulneff-Eriksson, Britt Dahlman, Bo Holmberg, Lillian Larsen, Henrik Rydell Johnsén, Per Rönnegård, David Westberg, Andreas Westergren, Jason Zaborowski och Johan Åhlfeldt. Frågorna om klosterväsendets ursprung och hur dess uppkomst ska förklaras, frågor som sysselsatt forskare i århundraden, har genom vårt forskningsprogram fått en rad nya och för många oväntade svar. Medan tidigare forskning överlag sett framväxten av klosterväsende och monastiskt liv som en radikal kristen uppgörelse med det antika samhället, har vi påvisat en tydlig kontinuitet med antiken, inte minst vad gäller bildningsideal och utbildningstradition. Medan tidigare forskning sökt klosterväsendets rötter i äldre egyptisk religion, i hellenistisk judendom eller i en social protest mot samhällsordning och makthavare, har vi funnit ett tydligt samband med den antika skoltraditionen och filosofskolornas ideal. Närstudiet av fynden från utgrävningar och undersökningar av tidiga kloster, liksom en ingående litterär analys av en rad tidiga monastiska texter, har resulterat i oväntade belägg för skolverksamhet i de tidiga egyptiska klostren, liksom en påfallande kontinuitet med antika traditioner i den undervisning som bevarats i det litterära materialet. Genom att etablera denna kontinuitet med den antika bildningstraditionen och dess ideal har det också blivit tydligt på vilka sätt det tidiga klosterväsendet använder och förändrar bildningstraditionen och synen på bildning. De arkeologiska fynden och de tidiga monastiska texter, visar hur bibeltexter anpassas till en äldre pedagogisk tradition där de ersätter antika sentenser. Bibelcitaten i undervisningstexterna ger efterhand plats för monastiska sentenser. De ideal och övningar som klosterväsendet i hög grad antingen direkt eller indirekt förde vidare från filosofskolorna, ges i de tidiga monastiska texterna bibliska referenser, som också innebär tydliga förskjutningar. Studiet av återanvändningen av antika samlingar av sentenser och berättelser visar den starka kontinuiteten i såväl form som innehåll, men också intressanta förändringar som sker när texterna reviderats. Studiet av hur de tidiga klostren och deras ledande gestalter beskrivs har visat på starka samband med såväl äldre biografisk litteratur som skildringar av den ideala staden. Den spänning som finns här, liksom inom filosofin, mellan den radikale av omvärlden oberoende hjälten och den i staden förankrade ledaren, avtecknar sig också i skildringarna av munkarna, där den oskolade eremiten ställs sida vid sida med klosterledaren. Våra resultat innebär att det har blivit svårare att fastställa när klosterväsendet hade sin begynnelse. Det framstår alltmer som en gradvis utveckling av flera olika tendenser och förändringar i det senantika samhället. Av avgörande betydelse för det tidiga klosterväsendet var den sammansmältning av det antika bildningsidealet och de bibliska texterna som kom till uttryck i alexandrinsk judisk och kristen teologi under de första århundradena och som under 300- och 400-talen påtagligt berikades av samtida grekisk-romersk filosofi och litteratur. Genom att kyrkan gavs officiell ställning och kristen tro accepterades skapades förutsättningar för förändrade former av social gemenskap och nya utbildningsvägar. Samtidigt som dessa innebar att det antika arvet ikläddes en delvis ny dräkt, innebar det också ett slags demokratisering. I klostren kunde grupper som tidigare stått utanför skolvärlden få undervisning, en undervisning som den snabbt växande kyrkan var i stort behov av. Genom vår forskning har den endimensionella bilden av den typiske ökenfadern, det monastiska livets pionjär, förändrats på ett djupgående sätt. Bilden av den radikale obildade munken som inspirerad av bibelord lämnar allt och ger sig ensam ut i öknen för att slåss mot sina inre demoner, har visat sig vara en litterär fiktion. De texter som framför allt burit fiktionen, de sentenser som samlats under beteckningen tänkespråk, har visat sig tillhöra en antik genre av texter använda inom skolväsendet. De bilder som målas upp i dem, liksom deras skarpa utsagor, är inte avsedda att tas bokstavligt, utan utgör ett slags karikatyrer, likt moderna serier. Med sin avskalade radikalitet och ibland underfundiga humor ska de samtidigt väcka insikt och vara lätta att minnas. Vårt omfattande arbete med hur dessa förmedlats visar tydligt att de utgjort en flytande vishetstradition som ständigt anpassats till rådande behov. I de bevarade handskrifterna kan vi på en mängd olika språk spåra hur man valt att översätta och revidera, lägga till och ta bort, stycka upp och slå samman tänkespråk, liksom hur man omorganiserat och systematiserat innehållet. För att kunna hantera den komplexa och flytande textförmedlingen och jämföra tusentals olika versioner med varandra, har vi därför utvecklat ett digitalt forskningsverktyg. Genom att skapa en webbaserad plattform för analys och publicering, öppen för länkad data, har vi dessutom gjort det möjligt för internationell forskning att vidareutveckla studiet av klosterväsendets mest centrala undervisningsmaterial och jämföra det med bevarat undervisningsmaterial från den antika bildningstraditionen. Verktyget möjliggör också att följa den antika bildningskulturen längre fram i tiden och se hur samma material översatts, anpassats och använts i nya kontexter, bland annat det tidiga svenska klosterväsendet.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Samuelsson, Lars, 1975-, et al.
(författare)
-
A Counterfactual Argument for Environmentalists to Endorse Non-Instrumental Value in Nature
- 2021
-
Ingår i: Abstract Book. - Aten : Athens Institute for Education and Research (ATINER). - 9789605984045 ; , s. 27-28
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Environmentalists care about nature. Often, they reason and act as if they consider nature to be valuable for its own sake, i.e., to have non-instrumental value (often referred to as intrinsic value). Yet, there is a rather widespread reluctance, even among environmentalists, to explicitly ascribe such value to nature. One important explanation for this is probably the thought that such value, at least when attached to nature, is mysterious in one way or another. Anthropocentrists within environmental ethics have argued that the idea of non-instrumental value in nature is problematic in various ways (see Samuelsson, 2010a, for references), and some so called environmental pragmatists have maintained that a focus on non-instrumental value in nature among environmentalists is counter-productive (see Samuelsson, 2010b, for a critical account of such environmental pragmatism). In addition, Bryan Norton‘s influential convergence hypothesis states that from a practical point of view it makes no or little difference whether we ascribe noninstrumental value to nature, given the depth and variety of instrumental value that it possesses (Norton, 1991, 237-43).Several environmental ethicists have provided replies to this pessimistic outlook on the prospects for non-instrumental value in nature (e.g., Callicott, 1995; McShane, 2007). In this paper we add to this list of replies by providing a counter-factual argument, applying to anyone who genuinely cares about nature, for ascribing non-instrumental value to it. Even if we accept, for the sake of argument, something like the convergence hypothesis, relying on nature‘s instrumental value for preservational purposes is risky business for environmentalists. We can easily imagine a scenario where some crucial instrumental value that is in fact (now) possessed by some preservation-worthy natural entity (such as a species or a diverse and unique ecosystem) is absent. Yet, even under such circumstances, environmentalists would generally want to preserve this entity. In other words, the convergence hypothesis can only be contingently true, and once we acknowledge this fact it becomes clear that giving up on the non-instrumental value of nature means losing an important source for providing arguments to the effect that we ought to preserve certain natural entities.In the paper we develop this argument, go through some possible replies to it and briefly consider the theoretical costs that might be involved in ascribing non-instrumental value to nature. We argue that with respect to most accounts of such value, whatever theoretical costs one might claim to be involved in ascribing such value to nature, these costs are not higher than the costs of ascribing it to anything else.
|
|
