41. |
- Persson, Maria, 1976, et al.
(författare)
-
Tacos, utekök och fredagsmysande
- 2024
-
Ingår i: Matarvspodden. - Göteborg : Göteborgs universitet. ; :24
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet. Deltagare: Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik
|
|
42. |
|
|
43. |
|
|
44. |
|
|
45. |
|
|
46. |
|
|
47. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
48. |
- Elzinga, Aant, 1937
(författare)
-
Review Essay: Coming to Grips with the Greenland Ice. Historical Flashbacks. Cornelia Lüdecke (hsg.), Verborgen Eiswelten. Erich von Drygalskis Bericht über seine Grönlandsexpeditionen 1891, 1892-1893, München: Ausgust Dreesback Verlag 2015; Janet Martin-Nielsen, Eismitte in the Scientific Imagination. Knowledge and Politics at the Center of Greenland, New York: Palgrave Macmillan 2013.
- 2015
-
Ingår i: Journal of Northern Studies. - 1654-5915. ; 9:2, s. 109-126
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a review of two books that deal with exploration and research in Greenland over the course of several historical periods. The focus is on the efforts to understand the character of the ice and its impact on human life, both of indigenous peoples and researchers over time. The first book highlights a little known episode of exploration in the late 19th century and the second is one of the otucome of a recent science studies program at Aarhus University. It throws considerable new light on Alfred Wegener's expedition and subsequent expeditions during the period of the Cold War and later. The program, entitled Exploring Greenland: Science and Technology in Cold War Settings, traces how politics and research in Greenland have been intertwined and how this inlfuenced research agendas and modes of multi-national collaboration.
|
|
49. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(författare)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
50. |
- Chapman, Adam, et al.
(författare)
-
What is historical game studies?
- 2017
-
Ingår i: Rethinking history. - : Taylor & Francis. - 1364-2529 .- 1470-1154. ; 21:3, s. 358-371
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|