| 61. |
- Messing, Ingmar, et al.
(författare)
-
Bygg inte på kultur- och åkermark
- 2009
-
Ingår i: Upsala nya tidning. - Uppsala. - 1104-0173. ; :2 maj, s. 4-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 62. |
- Messing, Ingmar
(författare)
-
Uppsalaslätten i ett framtidsperspektiv
- 2011
-
Ingår i: Att planera för 2000-talet - exemplet Uppsala. - 9789163389863 ; , s. 149-172
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 63. |
- Messing, Ingmar, et al.
(författare)
-
Viktig åkermark hotas
- 2010
-
Ingår i: Upsala nya tidning. - 1104-0173.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 64. |
- Montelius, Malin
(författare)
-
Chlorine Cycling in Terrestrial Environments
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Chlorinated organic compounds (Clorg) are produced naturally in soil. Formation and degradation of Clorg affect the chlorine (Cl) cycling in terrestrial environments and chlorine can be retained or released from soil. Cl is known to have the same behaviour as radioactive chlorine-36 (36Cl), a long-lived radioisotope with a half-life of 300,000 years. 36Cl attracts interest because of its presence in radioactive waste, making 36Cl a potential risk for humans and animals due to possible biological uptake. This thesis studies the distribution and cycling of chloride (Cl–) and Clorg in terrestrial environments by using laboratory controlled soil incubation studies and a forest field study. The results show higher amounts of Cl– and Clorg and higher chlorination rates in coniferous forest soils than in pasture and agricultural soils. Tree species is the most important factor regulating Cl– and Clorg levels, whereas geographical location, atmospheric deposition, and soil type are less important. The root zone was the most active site of the chlorination process. Moreover, this thesis confirms that bulk Clorg dechlorination rates are similar to, or higher than, chlorination rates and that there are at least two major Clorg pools, one being dechlorinated quickly and one remarkably slower. While chlorination rates were negatively influenced by nitrogen additions, dechlorination rates, seem unaffected by nitrogen. The results implicate that Cl cycling is highly active in soils and Cl– and Clorg levels result from a dynamic equilibrium between chlorination and dechlorination. Influence of tree species and the rapid and slow cycling of some Cl pools, are critical to consider in studies of Cl in terrestrial environments. This information can be used to better understand Cl in risk-assessment modelling including inorganic and organic 36Cl.
|
|
| 65. |
- Nadeau, Elisabet, et al.
(författare)
-
Protein quality of grass silage as affected by silage additives and its effects on dairy cow performance
- 2015
-
Ingår i: Journal of Animal Science. - 0021-8812 .- 1525-3163. ; 93, s. 206-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This experiment was conducted to evaluate the effects of improved protein quality of grass silage by additive use on dairy cow intake and performance. Grass from the first regrowth was wilted to 33% DM before being precision chopped and treated with the inoculant Kofasil Duo (Lactobacillus plantarum/Lactobacillus buchneri, 200,000 cfu/g) or with the chemical additive Kofasil Ultra K (sodium nitrite, hexamine, potassium sorbate, sodium benzoate and sodium propionate, 2 L/T, Addcon Europe GmbH), which were compared with a control without additive. The forage was ensiled in hard-pressed round bales before being fed to 48 dairy cows (150 DIM) in a continuous trial for 9 wk using 8 cows per treatment. Cows were blocked according to breed, parity, DIM and milk yield. The silage contained 15% CP, 47% NDF, 3.3% WSC, 8.2% lactic acid, 2.1% acetic acid and 0.25% NH3-N of DM with minor differences between treatments. Rumen undegradable protein (RUP) of the silage at 5% passage rate was 22, 23 and 24% of CP for control (C), inoculant (I) and salt-based (S) additive, respectively. Diets were isonitrogenous (15.1% of DM) and isoenergetic (11.4 MJ/kg DM) varying in RUP (4.7% (high) and 2.5% (low) of DM). Concentrate UDP was 2.9 and 8.6% of DM. Dietary forage proportion of the TMR was 58% of DM. Data were analyzed using PROC MIXED of SAS with RUP, silage and week as fixed factors and block as a random factor. High RUP diet had higher milk yield than low RUP diet (29.4 vs. 27.9 kg; P < 0.05). The DM intake was not affected by RUP and silage treatment. Yields of milk and ECM were higher for the I and S diets than for the C diet at low RUP (28.9 vs. 26.0 kg milk, P < 0.01; 30.6 vs. 27.1 kg ECM, P < 0.001) whereas there was no effect of additive treatment in the high RUP diet. Milk fat and protein did not differ between silage treatments. Feed efficiency was higher for the I and S diets than for the C diet at the low RUP (1.6 vs. 1.3 kg of ECM/kg DM intake, P < 0.001) but not at the high RUP. The increased milk yield and feed efficiency when fed a diet with low RUP can partly be explained by increased RUP of the I and S silages.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
- Nilsson, R. Henrik, 1976, et al.
(författare)
-
Top 50 most wanted fungi
- 2016
-
Ingår i: MycoKeys. - : Pensoft Publishers. - 1314-4057 .- 1314-4049. ; 12, s. 29-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental sequencing regularly recovers fungi that cannot be classified to any meaningful taxonomic level beyond “Fungi”. There are several examples where evidence of such lineages has been sitting in public sequence databases for up to ten years before receiving scientific attention and formal recognition. In order to highlight these unidentified lineages for taxonomic scrutiny, a search function is presented that produces updated lists of approximately genus-level clusters of fungal ITS sequences that remain unidentified at the phylum, class, and order levels, respectively. The search function (https://unite.ut.ee/top50.php) is implemented in the UNITE database for molecular identification of fungi, such that the underlying sequences and fungal lineages are open to third-party annotation. We invite researchers to examine these enigmatic fungal lineages in the hope that their taxonomic resolution will not have to wait another ten years or more.
|
|
| 68. |
- Oyewole, Olusegun Ayodeji
(författare)
-
Soil nitrogen fluxes and root uptake in the boreal forest : key processes to plant nitrogen nutrition
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nitrogen (N) is essential for growth and net primary production of plants. However, N acquisition by plants is influenced by movement of soil N compounds from bulk soil to plant roots and uptake of N by roots. This thesis is aimed at deepening our knowledge on these key processes involved in plant N acquisition in the N-limited boreal forest. To address this aim, a novel, non-invasive microdialysis technique was employed. Amino acids dominated N fluxes in the boreal forest soils. Further, plant roots were shown to have the capacity to absorb organic and inorganic N present in the measured soil fluxes, but these soil fluxes, rather than root uptake, may limit plant N acquisition. The microdialysis technique was further developed to enable simultaneous estimation of diffusion and mass flow of N in soil. Applying this refinement of the technique in the field showed that mass flow significantly increased flux rates of soil N in the boreal forest ecosystem, and that it also altered the chemical composition of the N fluxes. The results from the studies presented in this thesis highlight the potential of the microdialysis technique to improve our understanding of the intrinsic processes involved in N acquisition by plant roots. They also suggest that amino acids might comprise an important source of N for plants in the boreal forest ecosystem. The results suggest that mass flow plays an important role for plant N acquisition in the boreal forest, and mass flow might increase the share of nitrate, particularly in nutrient-rich ecosystems. This finding opens a discussion on the role of transpiration in plant N nutrition, with implications for our understanding of how plant N nutrition will be affected by, among other things, elevated CO2, increased temperatures, and N fertilization.
|
|
| 69. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2004
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande projekt (som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)) var att genomföra en omfattande enkät- och intervjuundersökning rörande olycksfall i jord- och skogsbruk 2004 i nära samarbete med representanter från Arbetsmiljöverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), LRF, forskare, arbetsmarknadens parter m fl. Målsättningen var att få fördjupade kunskaper om olycksfallens uppkomst och omfattning. Avsikten var också att ta fram en sammanställning av åtgärder som förebygger uppkomsten av olycksfall inom de olika verksamhetsgrenarna i jord- och skogsbruket. För projektets genomförande etablerades en projekt- & referensgrupp, bestående av representanter från Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), Arbetsmiljöverket, SCB, och Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK). I samråd med referensgruppen bestämdes urval, enkätutformning, utskick och resultatsammanställning. Urval • Målpopulationen för undersökningen var lantbruksföretag som 2004 hade mer än två hektar åker, företag med stor djurbesättning (oavsett åkerarealens storlek) samt företag med trädgårdsodling (minst 0,3 hektar friland eller minst 200 kvadratmeter växthusyta). En urvalsram skapades som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i denna undersökning utgjordes av lantbruksregistret (LBR) 2003, som innehåller gröduppgifter från stödsystemet IAKS 2003. Det totala antalet företag i ramen blev slutligen 67 061. JBT och SCB beslöt att urvalsstorleken skulle vara 7 000 lantbruksföretag. Enkätutformning • Postenkäten bestod av ett dubbelsidigt blad med fjorton frågor. Den viktigaste frågan gällde om det förekommit några olyckor på företaget under 2004. Med olycksfall avsågs plötsligt inträffade olyckshändelser som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. Olyckorna rapporterades per verksamhet, dvs. för jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk och annan näringsverksamhet (inkomstbringande verksamhet som har direkt samband med lantbruket). Telefonintervjublanketten avsåg ytterligare ett tiotal frågor för respektive olycksfall på företaget. Förutom variabler som samlats in via blanketterna hämtades ett antal registervariabler från LBR. Dessa var bland annat företagets timklass och driftsinriktning. Utskick • Frågeblanketterna i huvudundersökningen sändes till urvalsföretagen via post. Via missivet ombads dessa besvara frågorna och återsända frågeblanketten till SCB. Företag som redovisat olycksfall kontaktades av telefonintervjuare från SCB. Då inhämtades utförligare uppgifter om respektive olycksfall. Sammantaget pågick insamlingsarbetet från slutet av januari till slutet av maj 2005. • Totalt besvarade 5646 företag (81% av 7000) postenkäten. Resultat • Ca 5000 olycksfall inträffade år 2004 på jordbruksföretag och jordbruksföretag i kombination med skogsbruk (varav ca 74% inom jordbruket och 18% inom skogsbruket). Jämförelse mellan denna undersökning och den arbetsskadestatistik som publiceras av Arbetsmiljöverket visar på stora skillnader. Antalet anmälda arbetsolyckor år 2004 inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske är där ca 400. Detta innebär att endast 8% av de inträffade olycksfallen framkommer i den officiella arbetsskadestatistiken. • På ca 7% av alla jordbruksföretag inträffade minst ett olycksfall som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. • Vad gäller olyckor inom olika driftsinriktningar framgår det att det till stor del är jordbruksföretag med djurproduktion som drabbas, drygt 70%. • Allra högst andel olycksfall inträffade på företag med mjölkproduktion. Under 2004 drabbades 15% av alla gårdar med mjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. • För inriktning mjölkkor inträffade flest olyckor vid mjölkning och hantering och förflyttning av djur (framförallt spark, tramp, slag, klämning o.d. från djur). Fallolyckshändelser (t.ex. halkning/snubbling) var relativt vanliga förutom vid mjölkning också vid utgödsling och stallrengöring samt vid kraftfoderhantering. • Övervägande olyckshändelser med andra husdjur var slag, spark o.d. från djur vid arbete med köttdjur och rekrytering av mjölkdjur (t.ex. spark, stångning) och med Suggor, galtar och smågrisar (t.ex. påsprungen, klämning). • Flest olyckshändelser inom inriktning grödor inträffade vid arbete, transport och lagring av grovfoder och strö (t.ex. balhantering) och tröskgrödor (t.ex. vid arbete med skördetröskan, spannmålskross, silotorn etc.) • Vid traktorkörning var det vanligaste olycksområdet till- och frånkoppling av redskap, maskin, vagn etc. • Inom området byggnader och inventarier inträffade flest olyckor i samband med reparationsarbeten. Vanliga händelser var fallolyckor (t.ex. från stegar), kontakt med föremål i vila (kläm- /skärskador) och träffad av flygande/fallande föremål (t.ex. föremål som lossnar vid reparationsarbete). • Sannolikt inträffade det färre än 100 olyckor inom trädgårdsodling under år 2004. • Vanliga olyckor vid arbete på friland och i växthus var fall- och snedtrampolyckor. • Ca 18% av samtliga olycksfall inträffade på jordbruksföretag med skogsbruk. • De vanligaste olyckorna inom skogsbruksverksamheten inträffade vid motormanuell avverkning, gallringsarbete speciellt vid fällning (t.ex. träffad av fallande träd) och kvistning (t.ex. olyckshändelse med motorsåg). • Inom skogsvård inträffade flera olyckshändelser vid arbete med röjning. • Flest olycksfall inom området energi inträffade i samband med vedklyvning (t.ex. klämskador i vedklyven) och vedkapning (t.ex. avkapade fingrar). • Ca 8% av de studerade olycksfallen inträffade i annan näringsverksamhet än jordbruk, trädgårdsodling eller skogsbruk. • Flest olycksfall i annan näringsverksamhet inträffade i samband med hästverksamhet speciellt händelser som slag, spark o.d. från djur (t.ex. spark/trampning, avkastning från hästen). • Två tredjedelar av olycksfallen inträffade i Götaland (66%). • En tredjedel av olycksfallen inträffade på företag där arbetet till minst 90% utfördes ensam av brukaren. • Ca hälften av jordbruksföretagen som rapporterade olycksfall hade anställda. • 81% av olycksfallen inträffade på företag där jordbruket var huvudsyssla. • Inom jordbruksverksamheten var det brukaren som främst drabbades av olycksfall (61%), familjemedlem (32%) samt anställda (6%). • Vid 60% av olycksfallen söktes sjukvård. • Den genomsnittliga frånvaron från arbetet var 14 dagar beräknat på samtliga verksamma. För de som minst en dag avstod från arbete till följd av olycksfallet var den genomsnittliga frånvaron 32 dagar. • Endast 16% av skadorna ledde till sjukskrivning. • Den genomsnittliga sjukskrivningstiden beräknat på samtliga verksamma inom jord- och skogsbruket var 9 dagar. I de fall då man blev sjukskriven minst en dag var den genomsnittliga sjukskrivningstiden 56 dagar. • 84% av olycksfallen drabbade män. • Nästan hälften (46%) av de olycksdrabbade var över 55 år gamla. • Den drabbade inom jordbruksverksamheten hade i genomsnitt 29 års yrkeserfarenhet, 76 % hade minst 10 års yrkeserfarenhet. • Två tredjedelar av olycksfallen inom jordbruket inträffade utomhus. • Vanligaste skadehändelse var djurrelaterade olycksfall (djurspark mm) följt av fall- och fordonsolyckor. • Vanligaste områden vid skadetillfället var byggnader/inventarier (27%), följt av mjölkkor (24%), andra djur (20%) samt traktorkörning (5%). • De olycksdrabbade inom jordbruket sökte sjukvård först vid sjukhus (65%), följt av vårdcentral (19%), i 8% av fallen tillkallades ambulans. • Vanliga kroppsdelar som skadades vid olyckor inom jord- och skogsbruket var hand, handled, fingrar (23%), axel, arm (13%), höftled, ben och knä (14%), fot, fotled och tår (13%) samt huvud (10%). • Vanligaste skadetyp inom jord- och skogsbruk var kross- eller klämskada (33%), följt av stukning m.m. (18%), sårskada (16%) samt skelettskada (14%) • Endast 11% av skadorna inom jord- och skogsbruket har anmälts till Försäkringskassan
|
|
| 70. |
- Ranius, Thomas, et al.
(författare)
-
Development of tree hollows in pedunculate oak (Quercus robur)
- 2009
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 257, s. 303-310
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many invertebrates, birds and mammals are dependent on hollow trees. For landscape planning that aims at persistence of species inhabiting hollow trees it is crucial to understand the development of such trees. In this study we constructed an individual-based simulation model to predict diameter distribution and formation of hollows in oak tree populations. Based on tree ring data from individual trees, we estimated the ages when hollow formation commences for pedunculate oak (Quercus robur) in southeast Sweden. At ages of about 200-300 years, 50% of the trees had hollows. Among trees < 100 years old, less than 1% had hollows, while all > 400-year-old trees had hollows. Hollows formed at earlier ages in fast-growing trees than in slow-growing trees, which may be because hollows are formed when big branches shed, and branches are thicker on fast-growing trees in comparison to slow-growing trees of the same age. The simulation model was evaluated by predicting the frequency of presence of hollows in relation to tree size in seven oak stands in the study area. The evaluation suggested that future studies should focus on tree mortality at different conditions. Tree ring methods on individual trees are useful in studies on development of hollow trees as they allow analysis of the variability in time for hollow formation among trees. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
