| 41. |
- Munoz-Fuentes, Violeta, et al.
(författare)
-
Single-layer centrifugation separates spermatozoa from diploid cells in epididymal samples from gray wolves, Canis lupus (L.)
- 2014
-
Ingår i: Theriogenology. - : Elsevier BV. - 0093-691X .- 1879-3231. ; 82:5, s. 773-776
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sperm samples may be used for assisted reproductive technologies (e.g., farmed or endangered species) or as a source of haploid DNA or sperm-specific RNA. When ejaculated spermatozoa are not available or are very difficult to obtain, as is the case for most wild endangered species, the epididymides of dead animals (e.g., animals that have been found dead, shot by hunters or poachers, or that that require euthanasia in zoological collections) can be used as a source of sperm. Such epididymal sperm samples are usually contaminated with cellular debris, erythrocytes, leukocytes, and sometimes also bacteria. These contaminants may be sources of reactive oxygen species that damage spermatozoa during freezing or contribute undesired genetic material from diploid cells. We used single-layer centrifugation through a colloid formulation, Androcoll-C, to successfully separate wolf epididymal spermatozoa from contaminating cells and cellular debris in epididymal samples harvested from carcasses. Such a procedure may potentially be applied to epididymal sperm samples from other species.
|
|
| 42. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
- 2023
-
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
|
|
| 43. |
- Spörndly-Nees, Ellinor, et al.
(författare)
-
Effect of Pre-Fixation Delay and Freezing on Mink Testicular Endpoints for Environmental Research
- 2015
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is growing interest in using wild animals to monitor the real-life cocktail effect of environmental chemicals on male reproduction. However, practical difficulties, such as long distances to the laboratory, generally prolong the time between euthanisation and specimen handling. For instance, tissue fixation is often performed on frozen material or on material where deterioration has started, which may affect tissue morphology. This study examined the effect of pre-fixation delay and freezing on mink testicular endpoints in order to determine robust endpoints in suboptimally handled specimens. Sexually mature farmed mink (n=30) selected at culling were divided into six groups and subjected to different time intervals between euthanisation and fixation or freezing: 0 hours (fixed immediately post mortem), 6 hours, 18 hours, 30 hours, 42 hours, or frozen 6 hours post mortem and thawed overnight. Unaffected endpoints when pre-fixation storage was extended to 30 hours included: area and diameter of the seminiferous tubules, length and weight of the testes, and acrosomes marked with Gata-4. Epithelial height, Sertoli cells marked with Gata-4 and cell morphology were affected endpoints after 6 hours of storage. Freezing the tissue prior to fixation severely altered cell morphology and reduced testicular weight, tubular diameter and area. Morphological changes seen after 6 hours included shredded germ cells and excess cytoplasm in seminiferous tubular lumen, chromatin rearrangements and increased germ cell death. Extended delay before fixation and freezing affected many endpoints in the mink testicular tissue. Some of these endpoints may mimic chemically induced effects, which is important to consider when evaluating specimens from wild animals for environmental toxicity.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Wolff, Cecilia
(författare)
-
Completeness of metabolic disease recordings in Nordic national databases for dairy cows
- 2012
-
Ingår i: Preventive Veterinary Medicine. - : Elsevier BV. - 0167-5877 .- 1873-1716. ; 105, s. 25-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The four Nordic countries Denmark (DK), Finland (FI), Norway (NO) and Sweden (SE) all have national databases where diagnostic events in dairy cows are recorded. Comparing and looking at differences in disease occurrence between countries may give information on factors that influence disease occurrence, optimal diseases control and treatment strategies. For such comparisons to be valid, the data in these databases should be standardised and of good quality.The objective of the study presented here was to assess the quality of metabolic disease recordings, primarily milk fever and ketosis, in four Nordic national databases. Completeness of recording figures of database registrations at two different levels was chosen as a measure of data quality. Firstly, completeness of recording of all disease events on a farm regardless of veterinary involvement, called 'Farmer observed completeness', was determined. Secondly, completeness of recording of veterinary treated disease events only, called 'Veterinary treated completeness', was determined. To collect data for calculating these completeness levels a simple random sample of herds was obtained in each country. Farmers who were willing to participate, recorded for 4 months in 2008, on a purpose made registration form, any observed illness in cows, regardless of veterinary involvement. The number of participating herds was 105, 167, 179 and 129 in DK, FI, NO and SE respectively. In total these herds registered 247, 248, 177 and 218 metabolic events for analysis in DK, FI, NO and SE, respectively. Data from national databases were subsequently extracted, and the two sources of data were matched to find the proportion, or completeness, of diagnostic events registered by farmers that also existed in national databases. Matching was done using a common diagnostic code system and allowed for a discrepancy of 7 days for registered date of the event. For milk fever, the Farmer observed completeness was 77%, 67%, 79% and 79%, and for Veterinary treated completeness 88%, 71%, 80% and 82%, in DK, FI, NO and SE, respectively. For ketosis, the Farmer observed completeness was 77%, 55%, 70% and 46%, and for Veterinary treated completeness 84%, 75%, 79% and 56%, in DK, FI, NO and SE, respectively. The differences observed in some of these completeness figures indicate that metabolic disease frequency measures when calculated from these four national databases do not accurately reflect the true difference in metabolic disease occurrence in dairy cows between countries. Further standardisation of disease registrations is necessary for valid between-country assessments.
|
|
| 46. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Patologins viktiga bidrag till djurskyddet
- 2022
-
Ingår i: Svensk Veterinärtidning. - 0346-2250. ; 74, s. 18-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Patologin kan spela en avgörande roll i samband med djurskyddsärenden. Här berättar Lotta Berg och Elina Åsbjer, som även ingår i Sveriges Veterinärförbunds djurskyddsutskott, om olika aspekter av forensisk veterinärmedicin
|
|
| 50. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Scientific Opinion on African swine fever
- 2014
-
Ingår i: EFSA Journal. - : Wiley. - 1831-4732. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The risk for endemicity of ASF in the eastern neighbouring countries of the EU and spread of ASFV to unaffected areas was updated until 31/01/2014. The assessment was based on a literature review and expert knowledge elicitation. The risk that ASF is endemic in Georgia, Armenia and the Russian Federation has increased from moderate to high, particularly due to challenges in outbreak control in the backyard production sector. The risk that ASFV will spread further into unaffected areas from these countries, mainly through movement of contaminated pork, infected pigs or contaminated vehicles, has remained high. In Ukraine and Belarus, the risk for ASF endemicity was considered moderate. Although only few outbreaks have been reported, which have been stamped out, only limited activities are ongoing to facilitate early detection of secondary spread. Further, there is a continuous risk of ASFV re-introduction from the Russian Federation, due to transboundary movements of people, pork or infected wild boar. The number of backyard farms is greatest in the west of Ukraine and westwards spread of ASFV could result in an infected area near the EU border, difficult to control. In Georgia, Armenia and the Russian Federation, the risk for endemicity of ASF in the wild boar population is considered moderate, mainly due to spill-over from the domestic pig population, whereas in Ukraine and Belarus this was considered to be low. In those areas in the Russian Federation where wild boar density is high, this risk may be higher. Intensive hunting pressure in affected wild boar populations may increase the risk for spread, possibly with severe implications across international borders. The risk for different matrices to be infected/contaminated and maintain infectious ASFV at the moment of transportation into the EU was assessed and ranged from very high for frozen meat, to very low for crops.
|
|
