| 31. |
|
|
| 32. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Hur skapas attraktiva och hälsosamma arbetsplatser inom äggproduktionen?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande projekt har haft som övergripande målsättning att verksamma inom svensk äggproduktion, oavsett ålder, kön och kroppskonstitution skall klara sitt arbete med bibehållande av god hälsa och skall känna arbetet som utvecklande och positivt. Övergripande syfte har varit att visa vad som krävs av respektive produktionssystem gällande teknik, miljöfaktorer, arbetsledning och individuell medarbetare för att den övergripande målsättningen skall kunna uppnås. Efter samråd med företrädare för branschen och arbetsmarknadens parter inriktades projektet på en studie av samtliga verksamma på värphönsföretag med minst 5000 värphöns. Företagsstorleken valdes med målsättningen att få med en stor andel företag, där man hade både aktiva företagare och anställda. Med utgångspunkt från resultaten från enkätstudierna genomfördes kompletterande fältstudier för att stärka viktiga delar i studien. Undersökningen visar att variationen är stor gällande antalet anställda, där något företag hade 30 anställda medan flertalet företag endast hade ett fåtal eller inga anställda alls. Den åldersmässiga fördelningen visade att producenter och anställda var ungefär lika gamla (47 år), yngre än den genomsnittlige svenske lantbrukaren. Resultaten visade bl a att mindre än en tredjedel av äggproducenterna var anslutna till företagshälsovård. Närmre 20% av dem hade drabbats av arbetsrelaterade hälsobesvär eller olycksfall under det senaste året, motsvarande siffra bland de anställda var drygt 30%. Producentrelaterade problem var att man inte fick tillräckligt med sömn och vila (28%), att kraven i arbetet påverkade hem- och familjeliv på ett negativt sätt (38%) och att det var svårt att sätta gränser mellan arbete och privatliv (69%). Däremot rapporterades att man i hög grad upplevde att man hade stöd från erfarna kollegor eller någon annan person. Såväl producenter som anställda rapporterade besvär i skuldror/axlar och ryggens nedre del. Producenterna utförde också arbetsmoment som leder till ökade besvär, framförallt i knän. Besvär i rörelseorganen var framför allt påtagliga för dem som samlade in fellagda ägg i flervåningssystem, satte in höns, utförde daglig utgödsling i oinredda burar, utgödsling vid omgångsslut i ekologiskt och flervåningssystem. En hög andel upplevde besvär i samband med utslaktning. För en del innebar besvären att man inte kunnat utföra det dagliga arbetet. Ungefär 70% av producenterna tillämpade systematiskt miljöarbete i verksamheten. Det var äggproducenterna själva som i huvudsak ansvarade för att fel och brister åtgärdades i verk-samheten, följt av att både producent och anställd tillsammans delade på ansvaret. Knappt hälften angav att de hade ett skyddsombud i verksamheten. Handlingsplan för olika kris-situationer saknades hos de flesta producenter. Övervägande delen av producenterna samlade sin personal var 14 :e dag för att informera om verksamheten. Knappt 20 % rapporterade att de gjorde det varje vecka. Flertalet anställda upplevde att de var nöjda med den information som gavs på arbetsplatsen. Omkring två tredjedelar av de anställda rapporterade att de kände sig delaktiga och fick god inblick vid genomgång av verksamhetens produktionsresultat. Nästan samtliga anställda rapporterade att man hade möjligheter till kontakter med arbets-kamrater under arbetsdagen. Detsamma gällde även om att komma bra överens med arbets-kamrater och överordnad. Majoriteten upplevde också att man får gehör för sina idéer från sina arbetskamrater och att arbetskamraterna sätter värde på det egna arbetet. Något färre upplevde att de fick gehör för sina idéer från sin närmsta chef/överordnad. Endast ett fåtal menade att det fanns en utvecklingsplanering för arbetslaget. Värphönsproducenterna arbetade för arbetsrotation, lika så gällande pauser och raster vid fysiskt ansträngande arbete för personalen. Dock visade det sig att det endast i liten utsträckning förekom organiserad flextid. En satsning på flextid kan vara en framgångsrik faktor för att öka attraktionen för att arbeta i företag med värphönsproduktion. Rollen som företagare är ett de viktigaste problemen i värphönsproducenternas arbetssituation. Att ha strikta rutiner för avstämning av produktionsresultat, målsättning och handlingsplan för verksamheten och att göra dessa väl kända för de anställda är viktigt. Många producenter arbetar målmedvetet för detta. De flesta producenterna verkade överlag nöjda med sina medarbetare. Producenterna hade också behov av att kompetensutveckla sig själva, speciellt inom ledarskap och ekonomi. Flertalet producenter, oavsett system, ansåg att inhysningssystemet bidrar till att man har en bra översikt i stallet t ex då det gäller djurtillsyn, utfodring etc. Svaren varierade dock mer när det gällde tillgängligheten att nå allting i stallet. Här visade det sig att de producenter som arbetade i flervåningssystem var något mindre nöjda. De flesta producenter använde skydds-utrustning i det dagliga arbetet. Det mest förekommande hjälpmedlet för insamling av fellagda ägg i frigående system, var att nyttja en korg. De flesta som arbetade med höns i flervåningssystem använde en käpp som hjälpmedel för att t ex dra till sig ägg eller döda höns. Flertalet av de producenter som arbetade med frigående höns, upplevde att de var tvungna att böja sig när de samlade in ägg, vilket kunde leda till besvär i rörelseorganen. En del producenter uppgav att insättning av höns i stallet kunde upplevas som fysiskt/psykiskt ansträngande. De angav t ex att arbetsmomentet bidrog till tunga lyft och mycket bärande, ensidiga arbetsställningar med besvär i rygg och axlar. Arbetsmomentet innebar även stort arbetskraftbehov. Foderhantering skedde i huvudsak helt mekaniserat med undantag för ekologiskt system som i något större utsträckning delvis gjorde detta manuellt. En del producenter tyckte att påfyllning av sandbad var både fysiskt och psykiskt mödosamt. I frigående golvsystem var det relativt vanligt att den dagliga utgödslingen hanterades helt mekaniserat. I ekologiskt system gjorde man det ofta både mekaniserat och manuella moment. Några producenter med frigående system tyckte att arbetet med den dagliga utgödslingen var tungt, dammigt och tidskrävande. På frågan om hanteringen av utgödsling vid omgångsslut upplevdes som fysiskt/psykiskt ansträngande svarade majoriteten av de som arbetade i ekologiskt system och flervåningssytem att så var fallet. Något färre rapporterade detta från frigående golvssystem. Majoriteten producenter med frigående höns upplevde att uppsamling/utplockning av djur till slakt var besvärande, detta t ex gav irritation i luftvägarna och det var mycket klättrande på inredningen, stressigt och dammigt. I flervåningssystem upplevde man även att det är fysiskt/psykiskt påfrestande eftersom djuren jagas, skräms och blir rädda. I system med inredda burar upplevdes arbetet som monotomt, slitsamt för armar, händer och knä. Stress och damm var också mer påtagligt i detta system. Olika former av hjälpmedel användes för att underlätta sysslorna vid ägghantering i packrummet. Denna studie ger starkt stöd för att man bör tänka på arbetsmiljön redan i planeringsstadiet, t ex vid en ny- eller ombyggnation, inte minst för att underlätta arbetsställningar och arbetsrörelser och därmed minska risken för belastningsskador. Till exempel skall utrustning vara placerad på ett sådant sätt att den lätt går att kontrollera och hantera. Dagligt skötselarbete, rengöringsarbete och insättning respektive utslaktning av höns, skall inte behöva innebära arbetsställningar som leder till arbete över axelhöjd eller arbete som innebär att huka sig eller klättra på inredningen. Några system som t.ex. flervåningssystemet och inredda burar, svarade för många inrapporterade hälsobesvär. Insamling av ägg, utslaktning och rengöring är tunga arbeten och många duktiga äggproducenter och anställda riskerar att behöva sluta i förtid på grund av förslitningsskador. Ett nära utvecklingsarbete vore önskvärt där utvecklare av inhysningssystem vid företag, djurmiljö- och arbetsmiljöforskare tillsammans kunde utveckla system som vore optimala både ur djurmiljö-, arbetsmiljö- och ekonomisynpunkt. Systematiskt arbetsmiljöarbete, management och arbetsorganisation samt teknikutveckling är några åtgärder som värphönsproduktionen bör sätta under lupp. Undersökningen bör följas upp med praktisk information och utbildningsinsatser
|
|
| 33. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet “Regionala arbetsmiljöutvecklare 2007-09”
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att göra en oberoende utvärdering av projektet ”Regionala arbetsmiljöutvecklare” som bedrivits under perioden 2007 – 2009. Målet med projektet har varit att ge lantbruksföretag en kvalificerad rådgivning inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Uppdragsgivare och finansiärer av studien har varit Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Studien inleddes med en intervju av projektledarna från LRF och SLA. Detta följdes av en intervju med en av de rådgivare som arbetat i projektet. Baserat på dessa intervjuer utarbetades och testades två frågeformulär som dels sändes med post till samtliga arbetsmiljörådgivare och dels till ett urval av 111 lantbrukare som haft besök av rådgivarna. Lantbrukarna erhöll och besvarade ett webb-baserat frågeformulär. Resultaten baserades på svar från samtliga 7 rådgivare och 70 (63%) av de tillfrågade lantbrukarna. Undersökningen bland rådgivarna visade att de upplevde att det var svårt att motivera lantbrukarna; att boka upp rådgivningsbesök, såväl som att köpa extra tjänster utöver den 2-timmars gratis rådgivning som erbjöds. Lantbrukarna som haft besök av rådgivarna var överlag nöjda med besöket och den gratis två-timmars rådgivningen. Den viktigaste orsaken till att man bokat rådgivning var att man upplevt en arbetsskada på sin gård eller att man ville ha råd om barnsäkerhet. Nio av tio lantbrukare uppgav att man vidtagit olycksfallsförebyggande åtgärder efter besöket av rådgivaren. Endast 20% hade köpt några tilläggstjänster av rådgivaren, då man upplevde gratisrådgivningen som tillräcklig för att driva säkerhetsarbetet vidare på egen hand. Resultaten visar att gratis arbetsmiljörådgivning kan vara en effektiv metod för att aktivera säkerhetsarbetet inom lantbruket. Motivationsaspekten är fortfarande ett problem, men erfarenheten av olycksfall eller egna barn på gården tyder på större förståelse och motivation för att intressera sig för arbetsmiljörådgivning och förebyggande säkerhetsarbete
|
|
| 34. |
- Daum, Thomas, 1990, et al.
(författare)
-
Times Have Changed: Using a Pictorial Smartphone App to Collect Time–Use Data in Rural Zambia
- 2019
-
Ingår i: Field Methods. - 1525-822X .- 1552-3969. ; 31:1, s. 3-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One challenge of collecting socioeconomic data, such as data on time-use, is recall biases. While time-use researchers have continuously developed new methods to make data collection more accurate and easy, these methods are difficult to use in developing countries, where study participants may have low literacy levels and no clock-based concepts of time. To contribute to the closing of this research gap, we developed a picture-based smartphone app called Time-Tracker that allows data recording in real time to avoid recall biases. We pilot tested the app in rural Zambia, collecting 2,790 data days. In this article, we compare the data recorded with the app to data collected with 24-hours recall questions. The results confirm the literature on recall biases, suggesting that using the app leads to valid results. We conclude that smartphone apps using visual tools provide new opportunities for researchers collecting socioeconomic data in developing countries.
|
|
| 35. |
- Hansson, Helena, et al.
(författare)
-
Measuring farmers' attitudes to animal welfare and health
- 2012
-
Ingår i: British Food Journal. - : Emerald. - 0007-070X .- 1758-4108. ; 114, s. 840-852
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to develop a behavioural framework for developing a scale to measure farmers' attitudes to animal welfare and health and to take an explorative approach to initiating development of such a scale.Design/methodology/approachA literature review was used to develop the behavioural framework. Exploratory factor analysis was then used to initiate development of a measurement scale, based on a sample of 108 Swedish livestock farmers.FindingsBased on the framework developed, the authors' data suggest unidimensionality of farmers' attitudes to animal welfare and health; and that farmers perceive animal welfare as being about animal health and comfort in particular.Research limitations/implicationsFurther research should be devoted to this area to develop a more final measurement scale. This could be done by re‐evaluating the scale obtained in this paper in both exploratory and confirmatory factor analysis settings. The behavioural framework proposed here provides a basis for such scale development and a more rigid framework for evaluating and comparing farmers' attitudes to animal welfare.Practical implicationsThe behavioural framework and scale development initiated in this paper can be used by policymakers and organizations responsible for quality assurance schemes to develop policy measures and education programmes to re‐train farmers' behaviour into a system that supports higher animal welfare and health standards.Originality/valueThe originality of this paper is that it develops and uses a behavioural framework based on psychological and psychometric theory to initiate development of a scale to measure farmers' attitudes to animal welfare and health.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
