| 1331. |
- Söderlund, Mona, 1957-, et al.
(författare)
-
Peer support for the newly diagnosed : how people with dementia can co-produce meeting centre services
- 2024
-
Ingår i: Ageing & Society. - : Cambridge University Press. - 0144-686X .- 1469-1779. ; , s. 180-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to contribute to the knowledge about open, co-produced meeting centres for people with dementia, from their own perspective. Services that support people who are newly diagnosed with dementia are often insufficient. Co-produced services have the potential to address the need of people with dementia to be useful and productive, while reducing the stigma. In this study, we applied a qualitative design. Data were collected at a meeting centre for people with newly diagnosed dementia, and consisted of fieldwork (13 days for about two hours at a time), written materials, and semi-structured interviews (mean length 30 minutes) with five attendees with dementia and two staff persons. The analysis was inspired by situational analysis. The findings showed that the meeting centre provided a place for human encounters, a break from everyday life, and a place to share knowledge and develop new skills. Further, challenges were described. Co-production consisted of the attendees being encouraged to take part in the planning of activities, learning from each other and providing mutual support. The study adds to previous knowledge about co-produced services for people with dementia. Future studies can clarify how co-production can be developed in services for people with newly diagnosed dementia in countries and regions where there is a dearth of this kind of support.
|
|
| 1332. |
|
|
| 1333. |
- Talia, Alessandro, et al.
(författare)
-
Patients’ Adult Attachment Interview classification and their experience of the therapeutic relationship : are they associated?
- 2019
-
Ingår i: Research in Psychotherapy. - : Italian Area Group of the Society for Psychotherapy Research (SPR Italy Area Group). - 2499-7552 .- 2239-8031. ; 22:2, s. 175-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the last decade of his career, Jeremy Safran became increasingly interested in investigating the ways in which attachment representations influence the therapeutic relationship. In this paper, we test such influence in a sample of thirty outpatients who received Brief Relational Therapy by comparing their independently coded pre-treatment Adult Attachment Interview (AAI) with their narratives in a post-treatment interview about the relationship with the therapist (the Patient Relationship Interview at Termination, PRI-T). The PRI-T was coded with the following three measures: i) The Patient Attachment to Therapist Rating Scale (PAT-RS), which assesses the quality of the patient’s attachment relationship to the therapist; ii) the Coherence scale from the AAI, adapted for use on the PRI-T; and iii) the Patient Attachment Classification System (PACS), which measures generalized differences in how individuals convey their experiences and feelings. Results suggest that patients’ AAI predicts how they experience, represent, and communicate about the therapeutic relationship at the end of treatment, as shown by the PAT-RS, the Coherence scale adapted for use on the PRI-T, and the PACS applied to the PRI-T. These findings lend support to Safran and others’ hypothesis that patients’ AAI-status plays a role in patients’ representations of the relationship with the therapist.
|
|
| 1334. |
- Tamm Hallström, Kristina, 1964-, et al.
(författare)
-
Promoting an image of independence : An institutional perspective on nonprofit organizational strategies
- 2019
-
Ingår i: Journal of Ideology (JOI). - Lancaster : University of South Carolina. ; 40:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on how the alleged value of independence in nonprofit organizations should be conceptualized, researched, and advanced. Through the conceptualization of independence as an institutional norm, the article makes several contributions to research on strategies for independence in nonprofit organizations. Rather than focusing on independence as a tangible organizational quality, the article studies and analyzes overarching strategies with which nonprofit organizations promote an image of independence. Recategorizations of results from previous research and illustrations from case studies of Swedish nonprofit ecolabeling serve as the main empirical material. By conceptualizing how nonprofit organizations employ multiple, and sometimes even contradictory, organizational strategies for being perceived as independent, the scope of research is broadened and the roles of institutional contexts and processes are highlighted.
|
|
| 1335. |
- Thalén, Liv, et al.
(författare)
-
Out-of-home participation among people living with dementia : A study in four countries
- 2022
-
Ingår i: Dementia. - : SAGE Publications. - 1471-3012 .- 1741-2684. ; 21:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social participation in out-of-home activities is important for people living with dementia, yet little is known about such participation. The aim of this study was to explore and compare out-of-home participation among people living with dementia in four countries by assessing different types of places of participation visited or no longer visited. A cross-sectional design was used to gather self-reported experiences concerning out-of-home participation among people with mild stage dementia living in Canada (n = 29), Sweden (n = 35), Switzerland (n = 35) and the UK (n = 64). Interviews were conducted using the Participation in ACTivities and places OUTside the Home for older adults (ACT-OUT) instrument. Participants still visited 16 (Median) places out of a possible total of 24, and they had abandoned 5 (Median) places. Neighbourhood was the place most participants still visited, whereas 50% of them had stopped going to a Sports facility, with no significant differences between country samples regarding how many participants had abandoned that place (Fisher's exact test, p > 0.01). There were significant differences between country samples in the frequency of present participation and abandonment of the Hospital, Dentist's office, Cemetery, Garden, and Forest (Fisher's exact test, all p < 0.01). Although the participants still visited a variety of places, they had stopped going to places previously visited, which indicates reductions in participation, posing an inherent risk to well-being. The similarities and differences across samples from the four countries suggest that healthcare services and access to public transport may contribute to the complex interactional process of out-of-home participation for people living with dementia. The findings highlight the need for initiatives targeting specific types of places to support continued participation in society, especially places at a higher risk of abandonment such as places for recreation and physical activity.
|
|
| 1336. |
|
|
| 1337. |
- Thulin, Johanna, et al.
(författare)
-
Juggling conflicting demands when using a new intervention to combat child physical abuse in the Swedish child welfare services
- 2024
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Taylor & Francis. - 2156-857X .- 2156-8588.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the complexities of using a new intervention when parents are suspected of child physical abuse. Children leaving a child forensic interview due to suspected child physical abuse are often handed over to their parents, who sometimes are the suspected perpetrators. The Efter barnförhöret (EB) [After the child forensic interview] intervention was developed to aid children in this stressful situation by providing professional support from child welfare services to the child and parents. The article is based on interviews with 11 respondents working with EB. Narratives reveal how respondents use their discretionary space to navigate different institutional logics. In the themes Focusing on the child, Getting parents motivated, The challenges with organizational boundaries and Demand trumps resources, respondents argue that EB, despite organizational challenges, is considered an important intervention that meets the needs of children and families after the disclosure of child physical abuse.
|
|
| 1338. |
- Thulin, Johanna, et al.
(författare)
-
Våld är aldrig okej : Sammanfattning av en nationell kartläggning av våld mot barn
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning av våld mot barn i Sverige. I studien har 5820 elever i årskurs nio anonymt svarat på frågor om våldsutsatthet. Genom att så många elever svarat på frågorna kan vi få en bild av hur vanligt det är att som barn utsättas för olika former av våld – och vilka konsekvenser våldet kan få. Studien är en uppföljning av tidigare studier som genomförts år 2000, 2006, 2011 och 2016. Det gör att vi kan se att vissa former av våld har ökat, medan andra har minskat eller stått still.Resultatet visar att en majoritet av alla femtonåringar i Sverige har varit utsatta för någon form av våld av en vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt. Våldet påverkar barns mående och skolprestationer. Trots det får få barn tillgång till stöd och rehabilitering och barn vänder sig i högre grad till jämnåriga än vuxna när de avslöjar sin våldsutsatthet. Det är oacceptabelt att så många barn varit utsatta för våld och vuxna måste bli bättre på att uppmärksamma utsatta barn – och erbjuda stöd.Den här rapporten sammanfattar resultaten från Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning och visar hur vanligt det är att barn varit utsatt för olika former av fysisk och psykisk misshandel, upplevt våld mellan de vuxna i hemmet, försummelse, sexuella övergrepp, våld i egen parrelation samt mobbning.En elev i studien uttryckte det så här: ”Aldrig okej med våld och övergrepp oavsett vad det är för situation”.
|
|
| 1339. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige : Anhörigas och personals erfarenheter efter sex månader
- 2021
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Linkoping University Electronic Press. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 28:4, s. 393-415
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Persons with intellectual disability can be assumed to be particularly vulnerable to adverse consequen-ces of the Covid-19 pandemic. The increased risk of severe illness due to Covid-19, along with effects on social and community life, have very likely influenced persons with intellectual disability in unfo-reseen ways. The aim of this article is to identify how services and care for persons with intellectual disability in Sweden have been affected during the Covid-19 pandemic. Research questions addres-sed: (1) corona restrictions and consequences for persons with intellectual disabilities; (2) effects on support provided by staff and family members of persons with intellectual disability. An anonymous survey was distributed to 290 municipalities in Sweden and 33 privately owned care companies, and to relatives and family members through organizations within civil society. A total of 919 care-givers (340 relatives and 579 staff) completed the web-based survey during the period 25 August–27 September 2020. The results indicate that several aspects of daily life, with a specific focus on social relationships, have been affected, with several services cancelled or severely restricted during the first wave. A total of 661 respondents (77%) report restrictions in visits to and from family, whereas 629 (76%) report restrictions in visits to and from friends. Staff and family members report that daily activity centres have been cancelled or severely restricted (66.5%), as have social individual activities (73.5%) and individual training activities (75%). Other aspects reported are increases in negative psy-chological and physical health aspects, such as increased mood changes with episodes of depression and anxiety, less physical training and an increase in challenging behaviour. This study stresses the importance of developing specific preparations for possible future pandemic scenarios in order to pre-vent further isolation and negative health effects for persons with intellectual disability.
|
|
| 1340. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin : personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv. I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer: • Nästan som vanligt • En begränsad vardag • Att vara i “lock-down” Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet. Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd. De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin. Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar. För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering.
|
|
