| 4961. |
- Sundström, Malin
(författare)
-
Handel och konsumtion : en hållbar och attraktiv stad
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Handel och konsumtion - en hållbar och attraktiv stad Meetingpoint Handel och Konsumtion Idag hölls ett seminarium på Handelshögskolan i Göteborg. Temat var den hållbara och attraktiva staden där många menar att handeln har en viktig plats. Det är också handeln som kanske måste tänka om mest när det gäller utveckling och bidrag till både stadsbild, samhälle och hållbarhet. För om vi ska vara krassa - inte kan det hålla på hur länge som helst, det här att vi bara köper mer och mer hela tiden, att butikerna blir fler och större och att tillväxt fortsätter att mätas i kvadratmeter? Publiken bestod av en blandning av handelsanställda, handelsägare, fastighetsägare, studenter och forskare. Vi fick lyssna till flera infallsvinklar på handel och konsumtion som i sin tur ska bidra till en hållbar och attraktiv stad. Niklas Egels-Zandén berättade om två företagscase som lyckats (åtminstone delvis) sätta hållbarhet på den strategiska dagordningen. Ett tydligt budskap var att hållbarhet inte kan hanteras som en separat fråga i ett företag utan måste hanteras i ledningsgrupperna, i de viktiga framtidsfrågorna och på den agenda som också styr företagen mer långsiktigt. Niklas Helene Brembeck gav oss en lite annan syn på det här med hållbarhet och attraktion - nämligen att staden också skall vara en plats och arena för alla människor, både yngre, äldre, rörliga och raska och människor med olika funktionsnedsättningar. Helene SIIR och Kairos Future fick också möjlighet att prata om sin pågående studie om framtidens köpbeslutsprocess, där vi problematiserade en del kring konsumenten i en digital värld och pekade på det stora kunskapsbehovet som finns om hur vi fattar våra köpbeslut (eller beslut att inte köpa) nu och i framtiden. Självklart hade vi mer på dagordningen den här dagen men jag nöjer mig så här långt... Vill istället avsluta med några frågeställningar som avslutade dagen och som deltagarna tillsammans med mig tog fram: •Vad innebär egentligen en hållbar och attraktiv handel? •Vad innebär en hållbar och attraktiv stad? •Vad ska människor göra i den framtida staden, kommer handel att vara ett viktigt inslag eller blir det andra aktiviteter - i så fall vilka? •Hur kan vi fånga upp idéer underifrån som bidrar till en mer hållbar och attraktiv stad? •Kan vi göra handel av kultur? •Är det fruktbart att akademi och handelsaktörer möts mer systematiskt och regelbundet för att nå gemensamma mål?
|
|
| 4962. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handel som underhållning : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är inte roligt att ha sin dotter boende i Kina, det är något jag kan skriva under på. Men det är faktiskt också spännande, särskilt om man delar sitt stora intresse för handel med sin dotter. Jag får nästan dagligen rapporter och beskrivningar om alla nya intryck hon möter, och ibland känner jag mig nästan som en del av hennes arbete i Shanghai. Hon spanar dagligen in nya handelsuttryck och beskriver med passion de tekniska tillämpningar som tycks utvecklas i en rasande fart. För handelns digitalisering handlar ju inte bara om e-handel, precis som vi skriver i boken Handelns digitalisering.Ta bara en titta på den här filmen som beskriver Alibaba och hur de tänker om handel. Inte särskilt lik den traditionella bilden av vad vi i väst anser vara handel!!!! Deras idé om ”retail as entertainment” låter lika fräckt som det är. Genom att bjuda in kunder i interaktiv underhållning så skapas också en plats för handel som känns lika naturlig som den låter – om man bara gillar den typen av underhållning förstås.Min dotter, Sofia Norén, bloggar åt några företag i Kina, eftersom de är intresserade av hur svenska konsumenter tänker och resonerar kring konsumtion och köpbeslut. Självklart finns hennes rapporter också tillgängliga för oss här hemma, eftersom hon precis startat en blogg-serie tillsammans med E-handelsstaden Borås. Varför är det då så intressant med Kina när man ska diskutera framtidens handel? Svaren är flera, men det viktigaste svaret är kanske därför att Kina är en mäktig ekonomi. Deras mobilisering av inhemsk handel som kanaliserats bl.a. i form av Ali Group och statens beslut att finansiera leveranskostnader för Wish gör att många tror att Kina snart kommer att bli en av de största globala handelsaktörerna. Redan idag köper svenskar hemelektronik, kläder och skor från Kina, och den typen av e-handel lär inte minska i framtiden. Det är också ifrån Kina som västvärlden nu snabbt adopterar konsumtionshögtiden Singels Day, som äger rum den 11 november varje år. Meningen är att kunder ska unna sig själva något, och är kanske lite av en ironisk motsats till Alla hjärtans dag (där du förmodas unna den du tycker om något). De siffror som Alibaba redovisade från lördagens handel var otroliga. Man sålde varor för motsvarande 213 miljarder kronor under årets Singles Day.
|
|
| 4963. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelns digitaliering - och potatis
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I takt med att ”kundmötet” blir allt mer digitaliserat ökar användningen av mobilt internet i handelsrelaterade kontexter. Det mesta av konsumenters vardagsliv kan hanteras via mobiltelefonen eller surfplattan och mer än hälften av alla svenskar kopplar upp sig via mobila enheter. Nya produkter med mobil internetanslutning utvecklas och lanseras i snabb takt och olika mobila produkter och tekniker kopplas samman - det s.k. "Internet of Things". Nu är det inte bara Google-glasögon som man pratar om. Nej, i väldigt många produkter tycks "Internet" krypa in, allt från smarta joggingskor till medicinska plåster som registrerar ditt hälsotillstånd och kommunicerar med din vårdcentral. Walmart har t.ex. introducerat en "hälsostation" (SoloHealth) där kunder kan kontrollera sin hälsa, få en riskanalys på sin hälsa kopplat till vad man äter och hur man rör på sig. Digitala verktyg blir i allt snabbare takt en del av butiksbesöket och i mötet med produkter och butiksinredning, liksom i interaktionen med butiksmedarbetarna. Med detta vill jag ha sagt att handelns digitalisering är så mycket mer än "bara e-handel" och att den utveckling vi just nu bevittnar är fascinerande. Jag minns för inte så länge sedan, som min forskargrupp och jag försökte övertala en forskningsfinansiär att det borde vara intressant att studera handelns digitalisering och dess konsekvenser för de fysiska butikerna. Då fick vi bland annat till svar att det var ett alldeles för smalt forskningsområde och att digitalisering hörde till e-handeln. Man kunde knappast tänka sig en framtid där kunder skulle kunna handla t.ex. potatis på ett digitalt sätt. "Möjligen om du kunde skriva ut potatisen med en 3D-skrivare då" var det någon som sa. Som ni förstår beviljades inte vårt forskningsprojekt några medel. Året var 2013. Nu är det 2015.Trevlig Valborgskväll alla bloggläsare//Malin
|
|
| 4964. |
- Sundström, Malin
(författare)
-
Handelns digitalisering : att ha nätet på fickan
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Handelns digitalisering – att ha nätet på fickan Visst är det häftigt när man lever precis mitt i en revolution och pågående förändring? Det allra häftigaste är kanske att man inte ser den – inte förrän långt efteråt. Och då brukar man säga ”jag kommer inte alls ihåg att det var på det sättet…det var inte så dramatiskt, inte så uppseendeväckande och definitivt inte så stort…” Fast det här med digitalisering av handeln, det bara MÅSTE förstås, kännas, upptäckas och framförallt – minnas. För det är stort. Alla produkter, varumärken, tjänster, information, upplevelser, you name it, allt kommer bara att bli än mer digitaliserat. Vi har hittills bara sett början. Och hela vårt sätt att konsumera, umgås och kommunicera håller på att förändras. För ett tag sedan träffade jag en kollega från Spanien. Han berättade att han varit på ett stort bröllop och hade noterat något märkligt på bröllopsfesten. I den stora salen med över 300 gäster där gästerna satt vid runda bord, uppdelade på 10-12 personer, satt nästan samtliga gäster från och till och kommunicerade i sina mobiler. Inte med de närvarande gästerna utan med andra personer. Det skickades bilder, chattades, instagrammades och sms:ades hela tiden. Kollegan förfasade sig över att vi inte längre kan umgås på riktigt. Själv avstår jag från att tycka varken bra eller dåligt om det här, utan blir bara förundrad. Vad är det egentligen som håller på att hända? Hur ska företag kunna förbereda oss på denna gigantiska livsstilsförändring? Och vilken effekt kommer vårt beteende att ha på detaljhandeln? Hur ska företagen bli ännu bättre på att interagera med sina kunder? Hur kan man skapa attraktiva shoppingmiljöer i framtiden? Hur kan man bjuda in sina kunder att vara en del av en attraktiv digital miljö som ger mervärde? Sådana tankar har sysselsatt mig den här veckan när jag legat nedbäddad i sängen med influensa//Malin
|
|
| 4965. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelns digitalisering - En handelsforskares reflektioner
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Digitaliseringen leder till nya affärsmodellerHandelns digitalisering är en pågående transformation av svensk handel som förväntas få effekter för företag och anställda inom handeln, men även för den svenska såväl som den internationella handelsforskningen. Att innovationer är centralt på europeisk nivå visar sig inte minst genom att EU-kommissionen tydliggjort behovet av att öka innovationstakten inom europeisk detaljhandel genom initiativet the European Retail Action Plan (European Commission 2013). Men hur hör då digitalisering ihop med affärsmodeller, frågar sig vän av ordning?Förändringar i affärsmodeller berör centrala delar av handelns verksamhet och eftersom digitaliseringen kan leda till ett antal nya detaljhandelsformat så finns kopplingen där. Nya format leder till nya strategier för hur lönsamhet och tillväxt skall äga rum. I fallet med nya format så innebär det konkret förändringar i handelns varuflöden, där nya kombinationer av flöden mellan leverantörer, distributörer, butiker och konsumenter uppstår samtidigt som befintliga flöden förändras och justeras. Till detta kommer särskilda utmaningar för att kunna vara så kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och attraktiv för konsumenterna som möjligt. Sammanfattningsvis kommer nya affärsmodeller som utgår från digitaliseringen av den fysiska butiken behövas. Detta kan innebära ett ökat kundvärde men också ge förbättrade möjligheter för handeln att uppnå långsiktig lönsamhet. De företag som är med och driver utvecklingen, snarare än enbart blir drivna av den, är de som kommer nå hållbar framgång. //Malin
|
|
| 4966. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelns största utmaning blir nog konsumtionströttheten! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Larmrapporterna om den svenska handelns utveckling kommer slag i slag. Företagen är för omsättningsdrivna och har samtidigt för låg lönsamhet. Utländska e-handelsaktörer konkurrerar stenhårt med svenska aktörer. Men ingen pratar om svenska konsumenter. Av det skälet tänkte jag göra det idag.Konsumenter i Sverige har blivit mer medvetna om hållbarhetsaspekter i sina köpbesbeslut, vilket påverkar deras inställning till handel och konsumtion. Svenskar tycker i högre grad att konsumtion är något negativt och har starka åsikter om klimatet och är oroliga inför framtiden. Med stor sannolikhet kommer hållbarhetstrenden att bli ännu tydligare i framtiden även om inställningen hittills inte avspeglas i faktiskt beteende. Trots en avstannande konsumtionskurva beror en sådan utveckling inte på att människor köper färre saker utan på att omsättningen i kronor inte ökar i samma takt som tidigare. Produkter har blivit billigare och det köps fler varor nu än tidigare. Det har även blivit vanligare att köpa och sälja varor av varandra och 9 av 10 barnfamiljer har någon gång sålt eller köpt något på Blocket.Att svenskar köper mer saker nu än tidigare framgår av statistik om hushållens avfallsmängder. Materialåtervinning och förbränning av avfall från svenska hushåll ökar, samtidigt som mängden avfall som går till soptipp minskar. Men om den negativa inställningen till konsumtion håller i så kommer människor sannolikt i framtiden att uppvisa ett förändrat köpbeteende. Det kan t.ex. yttra sig i nya beteenden vad gäller särskilda varor. Istället för att t.ex. köpa nya kläder kan fler svenskar välja att handla begagnat. Byggvaror & verktyg samt möbler & heminredning är två varugrupper som ökat mycket på begagnatmarknaden de senaste åren, och överlag visar utvecklingen att svenskar allt oftare väljer att köpa begagnat. En del forskare menar att alternativa konsumtionspraktiker börjar dyka upp i välfärdens spår och att det ökade intresset för miljö och socialt ansvar kommer att leda till återbruksbeteende, second-hand-köp och delandets ekonomi. För handeln är utmaningarna kring hållbarhetsfrågor mångdimensionell men handlar sammantaget om hur handelsnäringen i framtiden ska kunna behålla lönsamhet och växa med vetskap om att svenskar i framtiden kommer att köpa färre saker. Det finns en stor möjlighet för den svenska handelsnäringen att bli den sektor som bäst kan hantera framtidens hållbarhetsarbete eftersom handeln har kunskap om hur butiker kan erbjuda lösningar och system vad gäller återvinning, återbruk och produktinformation.Fler medvetna konsumenter har börjat protestera mot konsumtionssamhället och den överkonsumtion som råder. Sådan kritik är särskilt tydlig vad gäller livsmedel där en del konsumenter blivit duktigare på att tillvarata mat. Matsvinnet som förekommer i samhället är stort och ungefär hälften av all mat som producerats i Europa hamnar på sopberget. Det är naturligtvis inte ett hållbart beteende och fler svenskar har börjat inse att beteenden måste förändras när det gäller hur livsmedel förbrukas. Även i detta fall har den svenska dagligvaruhandeln stor möjlighet att bli den aktör som bäst medverkar till att matsvinnet minskar. En sådan svensk aktör är Axfood som tagit fram alternativ till att behöva slänga livsmedel som passerat bäst-före-datum. De skänker maten till välgörenhetsändamål.Även när det gäller andra miljöhänsyn verkar det som att dagligvarubranschen går i bräschen just nu. Det finns många aktörer som vill hjälpa sina kunder att bli mer miljösmarta. Ett exempel är Mat.se som t.ex. bloggar om hur man kan städa mer miljövänligt, eller hur man ska förhålla sig till bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.
|
|
| 4967. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelns utmaningar
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som ni säkert förstår är en fråga som upptar mycket av min tid just nu "vilka utmaningar står svensk handel inför?". Och ju mer jag gräver i frågan desto mer intressant blir svaren. För det finns så många kloka handelsmänniskor där ute som var och en har funderat ordentligt på frågeställningen. Och som återkopplar med både oväntade och välargumenterade svar. Ett exempel är en expert som menar att den riktigt stora utmaningen för svensk handel är att kunna lyfta blicken, att inse att det inte går att arbeta för kortsiktigt och ensidigt. Att det är helt nödvändigt att också ställa de större frågorna och söka svaren. Som t.ex. vilken effekt "konsumtionskritiken" som råder kommer att få på handeln över tid? Andra kloka inlägg har handlat om integritet och datasäkerhet. Vad som händer om alla dessa datamängder som samlas in hamnar i fel händer? Hur det kontantlösa samhället kan bidra till en tryggare plats att leva på? En forskarkollega till mig från UK (Jonathan Reynolds) pratade redan förra året om de stora frågorna och "hoten" i form av ett tankeexperiment:Tänk om allt går åt skogen?Tänk om butikerna i framtiden är otrevliga platser fyllda av hot, rån och kriminalitet?Tänk om våra stadskärnor dör?Tänk om vi får ständigt nya valutor som betalningsmedel, där bitcoin bara var början på en osäker värld?Tänk om din identitet ständigt stals och missbrukades?Tänk om människor enbart bor i de stora städerna?Tänk om du inte kunde lita på det som du såg i dina Google glasögon?Tänk om dina leveranser aldrig kom fram?Tänk om e-handeln orsakade en ekonomisk härdsmälta? .. Då kanske vi alla skulle hjälpas åt att forma det nya handelslandskapet?
|
|
| 4968. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handels-DNA.et måste förvaltas!
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jag är stolt över handelsstaden Borås! Hela Sjuhärad är impregnerat av lust och förmåga att bedriva handel och affärer. Jag möter dagligen människor som kännetecknas av entreprenörskap, affärsskicklighet och förmågan att identifiera affärsmöjligheter. Dessa förebilder är trollkarlar/kvinnor och rockstjärnor. De handlar med diamanter, hushållsartiklar, skruvar, verktyg, tapeter, mjukvara, sportartiklar och you name it. De lyckas bedriva affärer som få trodde var möjligt och en del av dessa hjältar kan stoltsera med att ha världens största företag i sina kundregister. Det är en förmåga som vi ska vara stolta över eftersom det är få förunnat. Bara härom kvällen fick jag ett levande bevis för att vi i Sjuhäradsregionen ska sträcka på oss. Jag träffade en framgångsrik f.d VD i ett Boråsbaserat företag och numera hyllad styrelseordförande i en av Sveriges största detaljhandelskedjor som avslöjade att han är full av beundran för det affärsmannaskap som finns i regionen. Det handlar om förmågan att sniffa upp affärsmöjligheten, att vara först och hela tiden stå på tå. Det handlar om mod, nyfikenhet och passion.Historiskt kryllar det av människor i regionen som är levande bevis för vår förmåga att med fingertoppskänsla bedriva affärer, bidra till samhällsnytta, arbetstillfällen och välfärd. Vi har det i vårt DNA, affärsmannaskapet och förmågan att kapitalisera på lovande möjligheter som ligger i tiden. Men vi måste vårda vårt arv och arbeta aktivt så att regionen når upp till sin fulla kapacitet och inte tappar innovationskraft, eller förlorar resurser (intellektuellt- och investeringskapital). Trots vårt lovande DNA är utgången inte given eftersom det krävs hårt arbete att förvalta ett arv. Detaljhandeln utvecklas just nu på ett dramatiskt sätt där tidigare sanningar omkullkastas i rasande takt och där branschen gått från att vara lokal till global - på samma gång. Den där lite nedlåtande attityden som man ibland har kunnat höra om detaljhandeln talas det inte längre så högt om, eftersom det faktiskt blivit fantastiskt svårt att köpa in billigt och sälja lite dyrare. Vem som helst kan inte längre göra det. Vem som helst kan inte längre starta en butik/site och snabbt bli lönsam. Guldet som man täljer med kniv är slut och turen har slunkit ut genom dörren i sällskap med digitaliseringen. Nu handlar det om ren och skär kompetens för att lyckas.Det handlar också om att sätta upp väldefinierade mål och att följa dem, mäta sina insatser och ständigt reflektera över VAD man vill uppnå och HUR detta ska göras. Många krånglar till det i onödan och ju större företagen blir, desto mer komplext brukar det bli. Men oavsett storlek på företag, så handlar det i grund och botten om samma principer - att identifiera vad man vill åstadkomma, formulera det på ett sätt så att alla förstår, demokratiskt låta alla vara med och föreslå de åtgärder som krävs för att nå målet och därefter följa upp åtgärderna. Om ni håller med mig och vill veta mer, så kan ni med fördel titta på det här TED talk-avsnittet där John Doerr föreläser om OKR (Objectives and Key Results). //Malin Sundström, Högskolan i Borås(tack Oskar och Niklas L, två av dessa rockstjärnor i Borås som tipsat mig om John Doerr)
|
|
| 4969. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelsforskning mår bra av breddning
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ibland hörs röster som hävdar att handelsforskningen måste bli mer specialiserad och att den bör bedrivs ur ett fåtal ämnesperspektiv. Detta för att den ska kunna bli riktigt excellent. Det fick jag bland annat bevis på när jag deltog i den europeiska handelskonferensen EAERCD för några dagar sedan. Man använde samma modeller och metoder som man gjort sedan lång tid tillbaka. Och resultaten av forskningen var heller inte särskilt överraskande. What you see is what you get, var ofta en tanke som slog mig när jag deltog på konferensen. För jag tror nämligen att handelsforskning skulle må bra av breddning. Och skälet är att jag tycker att forskning som bedrivs måste komma till nytta och användning för många. Då måste forskningen också vara öppen för andra ämnesdiscipliner, öppen för nya influenser. När det gäller handelsforskning så är det viktigt att näringslivet får ta del av forskningsresultaten så att de kan växa, bli mer effektiva och lönsamma samt konkurrenskraftiga. Handelsforskning kan också göra arbetsmiljön bättre för medarbetarna, förändra arbetsprocesser och arbetsmiljöer och på så sätt bidra till ett bättre arbetsklimat. Men det finns samtidigt många olika intressenter som har nytta av handelsforskning. Utmaningarna som kommer av en förändrad bransch är viktiga ur ett samhällsperspektiv och ibland glöms det bort att handeln är en näring med stor samhällsbetydelse. Digitalisering och en ökad urbanisering har gjort att handelsnäringen kan spela en avgörande roll för samhället i framtiden. En ökad segregering mellan landsbygd och storstad kan motverkas genom en livlig och konkurrenskraftig regional handel som gör det möjligt för människor att bo kvar på en plats. Handeln skulle kunna utveckla smarta tjänster för äldre konsumenter med t.ex. hemleverans av dagligvaror. Men för att lyckas med sådana utmaningar behövs mer forskning och bredare forskning från fler ämnesdiscipliner. Det är också handelsnäringen som ökar attraktionen av olika platser och bidrar till att livskraftiga regioner i Sverige kan fortsätta utgöra en viktig drivkraft för tillväxt. Ett sådant exempel är Malmö och Hyllie där näringsliv, fastighetsbransch, stad och handel i form av Emporia, gemensamt utvecklat staden och en ny framsida i söder. Det finns mycket kunskap från sådana samverkansprojekt som bör studeras vetenskapligt och som kan leda till ny kunskapsproduktion till nytta för samhälle och andra näringar.Nicklas Salomonson och Karin Ekström i ett forskningsprojekt om återvinning av kläder vid Högskolan i Borås Foto: Lena M Fredriksson Globaliseringen medför också utmaningar i varuflödena vad gäller komplexitet, transparens och spårbarhet. En ökad miljömedvetenhet och möjligheten att kunna spåra produkters ursprung kommer att utmana informationshanteringssystem och arbetsprocesser samtidigt som behovet av återvinning och återanvändning av material i cirkulära produktionsmetoder kommer att ställa helt nya krav på handelsnäringen. Ur ett samhällsperspektiv är det tydligt att handeln är den aktör som skulle kunna spela en avgörande roll för att styra konsumenters beteende och beslut mot en hållbar konsumtion. Men då behövs mer kunskap om köpbeteende, konsumtion, butikens roll i samhället, handelns möjligheter att utveckla användbara informationssystem till konsument och innovationsforskning som bidrar till hållbara butiker och moderna varuförsörjningssystem. Det behövs också kunskapsinslag från kreativa ämnen och entreprenörskap, mer antropologi och sociologi. Mycket talar således för att handelsforskningen skulle må bra av att breddas.
|
|
| 4970. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Handelskluster på Ramnaslätt??? : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Självklart kan jag inte låta bli att komma med ett inspel om Ramnaslätt. Det känns som en straffspark utan målvakt.För i Borås tidning kunde man läsa att ett helt nytt handelsområde på Ramnaslätt ska börja byggas i höst. Det ska vara ett område med 7-10 yrkesbutiker och bakom satsningen står givetvis ett fastighetsbolag. I detta fall är det Corem, som säger att de hakar på en begynnande trend som innebär att yrkesbutiker börjat göra samma sak som konsumentföretag – nämligen att placera sig i utkanten av städer. På så vis menar man att man skapar ett attraktivt kluster av specialbutiker som på så vis drar till sig liknande kunder. Enligt artikeln så tycker även etableringsansvarig i Borås stad (Daniel Göök) att det här är en bra idé och menar att Ramnaslätt lämpar sig väl för den här typen av verksamhet.Personligen tycker jag att det verkar helt galet och jag känner heller inte till den begynnande trenden att flytta B2B-butiker till kluster utanför stadskärnan. (det där har man väl från tid till annan alltid gjort med mediokra resultat) Hur kan Borås stad tycka att det är en bra idé att smälla upp ett nytt handelskluster som inte har någon koppling till det som redan finns där Citygross/Plantagen/Jula m.fl. ligger? Och på vilket sätt skulle ett nytt handelskluster riktat mot B2B öka attraktiviteten för staden? Jag kan oroa mig lite för att det beslut man tagit har gjort på felaktiga antaganden om externa handelsområden. Vi vet historiskt att det varit en bra investering av kommuner att transformera gammal industrimark till handelsverksamhet och vi vet att detta också lett till nya handelskoncept och format som i sin tur lockat nya företag att göra entre på marknaden.Men detta är kunskap som bygger på förutsättningar som inte längre gäller. Externa handelsområden har uppstått som ett svar på behovet av tillväxt inom detaljhandeln. Nu för tiden pratar fler och fler inom detaljhandeln om behovet av att inte växa utan istället konsolidera sina verksamheter, minska omsättning och öka lönsamheten. Externa handelsområden har också byggt på att konsumenter är villiga att åka en bit för att handla. Nu för tiden pratar fler och fler människor om att det är onödigt att äga en bil, man kan istället tänka sig att hyra en vid behov, unga människor tar heller inte körkort i samma takt som förut och fler pratar om konsumtionströtthet. Framgången för externhandeln kan förklaras av en lång och god konjunktur, med köpglada konsumenter och en ständigt ökad efterfrågan på sällanköpsvaror. Men vad händer när köpglädjen försvinner, när vi blir mer och mer medvetna om miljöfrågor och förändrar våra köpresor mot smartare och mer hållbara val?Samarbeten mellan kommuner, fastighetsbolag och handelsföretag har varit en nyckel till externhandelns utveckling, säger HuI Research i en rapport från 2012. De menar också att transformationen av gammal industrimark till externa handelsområden måste betraktas som någonting framgångsrikt. Men det var då. 2012. Nu är nu och jag tror att helt andra förutsättningar måste beaktas. För hur ska man tänka när vi vet att allt fler kunder väljer att handla på distans? När man kan köpa vad som helst, varifrån som helst i hela världen, precis när man själv vill. Och hur ska man tänka och planera vad gäller handelsetableringar när vi inte vet alls hur framtidens handel kommer att se ut? Vet vi överhuvudtaget om de välkända butiksformaten och koncepten kommer att finnas kvar? Det där är frågor som måste redas ut innan man tar beslut om att transformera industrimark till handelsverksamhet.
|
|
