| 61. |
|
|
| 62. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Folkbildning på svenska? : En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människor har i alla tider migrerat. Rörlighet är historiskt sett regel snarare än undantag. En del människor migrerar för att söka jobb, andra för att följa sin stora kärlek. Men många har också tvingats fly från krig, naturkatastrofer, förföljelse och annan misär. Flykten är inte sällan kantad av svåra utmaningar. För en del blir flykten den sista resan. För andra slutar resan med plats på ett flyktingboende och lång väntan på asylbeslut. Asylprocessen är tärande. Livet står på paus. Medan vissa får beslut om att de får stanna tvingas andra återvända till de länder de flytt ifrån.Sverige 2019. Hösten 2015 hade Sverige den största invandringen sedan andra världskriget. Många människor sökte skydd från krig, förföljelse och mänskligt lidande. Välfärdssystemet sattes under press. Debattens vågor gick höga. Sverige byggde murar mot omvärlden. Migrationsverket som har uppdrag att erbjuda asylsökande en meningsfull vardag, fick allt mer uppenbara problem att fullfölja detta uppdrag. Det civila samhället mobiliserades runtom i landet till stöd för de nyanlända. Regeringen satsade stora riktade resurser till studieförbunden, som gavs i uppdrag att erbjuda asylsökande en introduktion till det svenska språket och det svenska samhället. Det är om just denna verksamhet som denna forskningsrapport handlar.Migration, lärande och social inkluderingDenna rapport har sitt ursprung i dels ett flerårigt samarbete mellan Bildnings-förbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning (där också Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning är förlagt) vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Dels har studien sitt ursprung i lanseringen av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, ett samarbete mellan de båda forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning samt Socialt arbete, vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, båda vid Linköpings universitet.I forskningsprogrammet riktas intresset mot frågan om på vilket sätt olika sammanhang för vuxna och unga vuxnas studier i det svenska språket och om det svenska samhället bidrar till deras sociala inkludering. I forskningsprogrammet är det flera olika sammanhang som studeras: Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1 och vardagssvenska, utbildning i svenska för invandrare och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola och folkhögskola. Forskningsprogrammet har en longitudinell forskningsdesign. Vi vill å ena sidan studera Sensus verksamhet och övriga studiesammanhang var för sig, här och nu. Vad är det som händer? Hur bedrivs arbetet? Hur resonerar verksamhetsledare och cirkelledare om verksamheten och om deltagarna? Men vi vill framför allt rikta intresset mot deltagarna och den mening som de skapar kring sina studier, och hur detta meningsskapande kan relateras till deltagarnas historia, deras liv här och nu, men också till deras drömmar om framtiden. På så sätt vill vi alltså ge en ögonblicksbild av respektive verksamhet här och nu, och den roll som denna verksamhet spelar i migranternas liv i bredare bemärkelse.Men för att skapa en större förståelse för den roll som dessa verksamheter spelar för migranter i deras väg mot potentiell inkludering i det svenska samhället planerar vi dessutom att genomföra uppföljningsintervjuer med samma deltagare, både tre och sex år efter det att den första intervjun genomförts. Vid dessa intervjuer intresserar vi oss för hur deltagarna retrospektivt resonerar om sitt deltagande i till exempel Svenska från dag 1, och vilka andra studier, möten och händelser som tillskrivs värde i deras bana mot potentiell inkludering i det svenska samhället. Ambitionen är att nitialt, i de olika studiesammanhang intervjua sammanlagt 200 migranter. I dagsläget har totalt 150 migranter intervjuats.Forskningsprogrammets design gör det möjligt att skapa unik kunskap om migranters sociala inkluderingsbanor i det svenska samhället. Inte, som ofta är fallet, genom att med kvantifierbara mått mäta olika slags indikatorer på inkludering (etablering på arbetsmarknaden, löneutveckling med mera). Utan snarare genom att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. I slutskedet av programmet kommer resultat från de olika studiesammanhang som undersökts att jämföras med varandra. Tillskrivs något sammanhang större värde än något annat? I sådant fall, varför, och i vilka hänseenden? Det är vår förhoppning att den kunskap som forsknings-programmet bidrar med kommer att vara av stort värde inte bara för beslutsfattare och för de som arbetar med denna typ av verksamhet, utan även för de som faktiskt deltar i den.Finansiering och medverkanDen forskning som presenteras i denna rapport är samfinansierad av AMIF via Sensus och projekt #fokus, Bildningsförbundet Östergötland och Linköpings universitet. Ansvariga för arbetet, tillika det vidare forskningsprogram som denna rapport är del av, är professor Magnus Dahlstedt, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, och professor Andreas Fejes, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. De har designat studiens upplägg, ansvarat för etikprövning, samordning och bemanning, samt deltagit i bearbetning och analys av material och författande av denna rapport. Docent Sabine Gruber har ansvarat för data-insamlingen, och har tillsammans med Dahlstedt och Fejes genomfört bearbetning och analys av materialet och skrivit denna rapport.Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes och Sabine GruberNorrköping och Linköping, 16 augusti 2019
|
|
| 63. |
- Elsrud, Torun, et al.
(författare)
-
Asylarkivet
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arkiv innehåller en tematiserad sammanställning av forskningsdata som samlats in i intervjuer med personer som har egna erfarenheter av asylprocessen i Sverige, personer som har erfarenheter av asylkontexten genom sina yrken och personer ur civilsamhället som har engagerat sig på frivillig basis för att stödja människor i asylprocess. Materialet är hämtat från projektet Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015-2017. Det är ett 1-årigt så kallat akutprojekt finansierat av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Akutprojekt av detta slag syftar till att samla in data och att sammanställa denna som underlag för senare vetenskaplig forskning.
|
|
| 64. |
-
Rättssäkerheten och solidariteten - vad hände? : en antologi om mottagande av människor på flykt
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin innehåller 26 kapitel om förändringar i rättssäkerheten efter 2015. Kapitlen beskriver hur så gott som samtliga beslut från politiskt håll under senare år har gått i restriktiv riktning med målsättningen att kraftigt minska antalet asylsökande människor i Sverige. Antologin är ett viktigt tidsdokument för att belysa konsekvenserna av åtstramningarna för människor som söker skydd. Tillsammans ger texterna en angelägen och närgången inblick in den verklighet som fötts ur det svenska samhällets ”andrum”. Boken vänder sig till alla med ett engagemang för en solidarisk och rättssäker migrationspolitik.
|
|
| 65. |
- Fahlgren, Siv, 1949-, et al.
(författare)
-
The power of positioning: : On the normalisation of gender,race/ethnicity, nation and class positions in a Swedish social work textbook
- 2011
-
Ingår i: Gender and Education. - : Informa UK Limited. - 0954-0253 .- 1360-0516. ; 23:5, s. 535-548
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a feminist reading of a Swedish social work academic textbook as a case study. We use a discourse analytic approach and positioning theory, focusing on author positions through different story lines. The aim is to make visible how differences are created and positions of the author/reader normalised in terms of gender, race/ethnicity and class. The analysis illustrates how the organisation of the book privileges a particular story line by presenting gender research in a special section of the book and as a perspective. A neutral, unmarked author position is assumed, presented as a common 'we' by identifying 'women researchers' and 'feminist' points of departure as different. If the unmarked author/reader 'we' position appears desirable and morally superior, the clients' gender, ethnicity and class are often openly discussed in relation to social problems, positioning them as 'the other'. Finally there is also a story line of more critical and ambivalent knowledge positions.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
|
|
| 70. |
|
|
