| 27901. |
- Sandahl, Johan, 1974-, et al.
(författare)
-
Samhällskunskap (social science education) in Sweden : A country report
- 2022
-
Ingår i: Journal of Social Science Education. - : sowi-online e.V.. - 1618-5293. ; 21:3, s. 85-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social science education is the core subject assigned responsibility for citizenship education and holds a strong position in Swedish schools (policy and teaching).Two reforms of curricula and syllabi through years 1–9 and 10–12 are upcoming.There is a growing community of researchers investigating the purpose, design and conditions of social science education.Research is mainly small-scale and qualitative and there is a lack of large-scale and/or quantitative studies.Purpose: This report provides an overview of social science education in primary and secondary education in Sweden with the purpose of introducing the international research community to policy-related issues concerning citizenship education, educational institutions and the scholarly state of the art. The principal topics are: a context of Sweden and its educational setting, the current policy documents and upcoming reforms, the state of teaching and teacher education, and the state of the art of Swedish social science education theory and research.Findings: Social science education holds a strong position as the main agent of citizenship education in Swedish schools and is a mandatory subject in every school year. The current and upcoming syllabi both emphasise disciplinary knowledge as well as citizenship education. Sweden has a growing community of researchers, but this community is somewhat fragmented because researchers originate from different disciplines.
|
|
| 27902. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Samhällskunskapsundervisning i en digital tid
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt samhälle är föränderligt, men samtidigt uppvisar det en påtaglig kontinuitet. I tider av stora förändringar kan vi lätt uppleva att allting är rörligt och att det aldrig har varit så omtumlande som precis just nu. Många historiker har påpekat att varje generation upplevt att just deras tid är föränderlig på ett sätt som aldrig tidigare. Samtidigt är det svårt att blunda för att samhällets digitalisering verkligen är genomgripande och ställer oss samhällsmedlemmar inför både utmaningar och möjligheter. Som samhällsomvandling har digitaliseringen jämförts med andra stora historiska förändringsprocesser som påverkat hur vi organiserat våra samhällen ekonomiskt, socialt och politiskt. De digitala förändringsprocesserna har framhållits som den största förändringen av vårt samhälle sedan industrialiseringen (SOU 2016:89). Att förstå, ta del av och möta utmaningarna med denna förändring kräver olika former av kunnande, men vi kommer här framförallt beröra de kunnanden som kan utvecklas i samhällskunskapsundervisningen.
|
|
| 27903. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Samhällskunskapsämnet och det kraftfulla kunnandet : Lärarstudenternas förståelse av ämneskunnande i samhällskunskap och möjliggörande undervisningsstrategier
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärarstudenter i samhällskunskap ska samtidigt lära sig sitt ämne och reflektera över vad det kunnande består i då de själva ska lära ut ämnet till elever. Tidigare forskning visar att studenter i liten utsträckning får ta del av det disciplinära kunnandet på ett systematiskt sätt, särskilt i början av sin utbildning. Detta projekt adresserar studenternas förståelse av ämnesinnehållet i samhällskunskap och de inslag som undervisningen måste adressera för att öka studenternas förståelse av disciplinärt kunnande. Utgångspunkten är det utbildningssociologiska begreppet ”kraftfullt kunnande” (powerful knowledge, se Young, 2008) som använts för att stimulera studenternas reflektioner kring vad ett kunnande i samhällskunskap innebär. Projektet undersöker studenternas (n = 34) förförståelse som sedan använts för att designa undervisning inom ramen för studenternas ämnesdidaktiska utbildning. Eftertesterna visar att studenternas reflektioner utvecklas, men att undervisningsdesignen skapade nya problem i relation till kunskapsbegreppet.
|
|
| 27904. |
- Sandahl, Johan, 1974-, et al.
(författare)
-
Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential
- 2020
-
Ingår i: Nordic Conference in Social Studies Didactics 2020, 30.3–1.4.2020 in Vaasa. - : Åbo Akademi University. ; , s. 46-46
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Det demokratiska samhället är beroende av kunniga, engagerade och deltagande medborgare och skolan har därför ett särskilt ansvar att bidra till att nya generationer utbildas för ett liv i demokratin. Samhällskunskap ses som ett av de primära ämnena med ansvar för att bidra till att eleverna får möjlighet att utveckla elevers kunskaper, förmågor och attityder för att delta och agera som aktiva och ansvariga medborgare under och efter sin skoltid i vad som kan beskrivas som medborgarbildning (Campbell, 2012; Sandahl, 2015; Olson, 2012). En grundläggande fråga är vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt som är av särskild vikt i detta sammanhang – en fråga som inte sällan besvaras med att det är disciplinära kunskaper som är helt avgörande för en ämnesundervisning att åstadkomma en sådan ‘effekt’ (Blanck & Lödén, 2017). I detta paper argumenterar författarna för att dessa kunskaper är viktiga och nödvändiga (jfr. Sandahl, 2013; 2015; 2018), men inte tillräckliga. Utifrån Westheimer & Kahnes (2006; jfr Biesta, 2008) idealtyper diskuteras vilka olika möjliga positioner som samhällskunskapsundervisningen kan inta för att bidra till elevernas medborgarbildning.
|
|
| 27905. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Social Studies as Socialisation, Qualification and Subjectification
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden, social studies is the assigned subject with the major responsibility for political education. Schools’ overall assignment can be defined using Gert Biestas three concepts of the functions of education: socialisation, qualification and subjectification. Firstly, schools have a role in socialising students into society, passing on values and knowledge. Secondly, the school system should contribute to students’ qualification as citizens, helping them advancing their civic and critical literacy. Thirdly, education should give students’ the possibility to be independent subjects. The functions, or dimensions, are separate, but meet in all kind of education and generally aim at political participation. Teachers are faced with several educational challenges; legitimising perspectives vs. critical thinking and allowing students to “be citizens” as well as qualifying them, thus seeing them as “citizens to be”. This paper explores and discusses theoretically how Biesta`s educational functions relate to social studies teaching by discussing the subject`s function.
|
|
| 27906. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Social Studies Education From the Socialisation, Qualification, and Subjectification Perspectives : A Proposed Synthesis
- 2020
-
Ingår i: Political Identity and Democratic Citizenship in Turbulent Times. - Hershey, P.A : IGI Global. - 9781799836773 - 9781799836780 ; , s. 186-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In most countries, social studies education is the assigned subject responsible for citizenship education, that is, developing students’ attitudes, experiences, knowledge, abilities, and the skills that they need to be active participants in a democratic society. The role of social studies can be defined using Gert Biesta’s three concepts of the domains of education: socialisation, qualification, and subjectification. First, schools have a role in socialising students into society, passing on values and knowledge. Second, the school system should contribute to students’ qualification as citizens by helping them enhance their civic and critical literacy. Third, education should equip students with the necessary skills to allow them to develop their own political identity. Each of these domains gives rise to challenging questions related to educational outcomes. This chapter theoretically examines how Biesta’s educational domains relate to social studies education in a synthetic understanding.
|
|
| 27907. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Students as Political Animals : Exploring Understanding of Political Issues in Social Science Education
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- School subjects such as social science have versatile goals that can be described as internal and external. The internal goals are closely connected to the academic disciplines and the external goals are formulated by the political sphere and include, among other things, the democratic values society wants students to be incorporated in as well as students’ engagement in public deliberation. These different goals can give birth to dilemmas for both teachers and students when they engage in highly political topics. In educational research these challenges have been discussed as epistemic cognition, motivated reasoning and conceptual change but correspond mainly to internal goals of school subjects. In order to understand the structures of the dilemmas this paper focuses on students’ understanding prior to teaching and how they reason about different political views on the welfare state. The data consists of written responses, year 10 students, on two different accounts of the best welfare state, one liberal and one social democratic. The data was used to identify students’ approaches to a political issue and their normative reasoning. Even though several students recognise ideological ideas, few students approached the topic from a social science perspective, distinguishing facts from opinions. One key issue is that students have problems recognising the difference between ‘politics’ and ‘the study of politics’. The study contributes to the understanding of the influence of normativity on students’ thinking and an attempt to bridge the dilemma of combining internal and external goals in social science education.
|
|
| 27908. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Studying Politics or Being Political? High School Students’ Assessment of the Welfare State
- 2019
-
Ingår i: Journal of Social Science Education. - 1618-5293. ; 18:1, s. 153-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This article examines high school students’ understanding of the welfare state as a political issue and discusses how it can be approached in the classroom. The study was conducted within a social-science educational context and departs from a perspective from which educational goals can be seen as intrinsic (goals closely connected to the academic disciplines) or extrinsic (goals formulated by the political sphere, e.g. students’ deliberation on political issues). These variant goals can pose a dilemma for teachers and students alike as they engage in highly political topics.Design & methodology: To explain the structure of the dilemmas of teaching issues that can be understood politically in a social-science context, this paper focuses on students’ assessment of such topics before teaching and how they generally reason different political views on the welfare state. The data consist of written documents produced by tenth-year students in response to two accounts of the best welfare state. Using a qualitative content analysis, the data were analysed to identify students’ approaches to a political issue and their normative reasoning.Findings: The results display an understanding of the welfare state that is consistent with extrinsic goals, i.e. as an issue to engage with as a political entity rather than exclusively as a social scientist. It was noted that students experience difficulty in recognising the difference between politics and the study of politics.Practical implications: The study contributes to an understanding of the influence of normativity on students’ thinking and represents an attempt to bridge the difficulty of combining intrinsic and extrinsic goals in social-science education.
|
|
| 27909. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå?
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällskunskapsämnet (samfundsfag, samhällslära) återfinns i samtliga nordiska skolsystem och framhålls ofta som det viktigaste skolämnet i elevernas politiska bildning (Christensen 2011, Børhaug 2011). Samhällskunskapsämnet tillkom efter andra världskriget i ett hopp om att förhindra totalitära och odemokratiska tendenser hos elever (Hartman 2012), men har alltmer kommit att kretsa kring de samhällsvetenskapliga disciplinernas frågeställningar. Samhällskunskap saknar dock en motsvarande disciplin på universitetet och har därför utmålats som ett splittrat och osammanhängande ämne från högskoleperspektiv, medan lärarna själva ser ämnet som sammanhållet (Bronäs & Selander 2002, Olsson 2016). Dessa förhållanden visar sig tydligt i den samhällskunskapsdidaktiska forskningen som är svagare och mindre sammanhållen än många andra ämnesdidaktiska traditioner i Norden. Forskare har primärt närmat sig samhällsämnet från två perspektiv. Ett första är det allmändidaktiska/pedagogiska perspektivet där lärandefrågor stått i förgrunden och där det samhällsvetenskapliga innehållet blivit fallstudier för generella frågor kring lärande och undervisning (t.ex. Marton & Pang 2005). Ett andra perspektiv är det statsvetenskapliga där samhällskunskapsämnets frågor kring demokrati och politik stått i centrum och därmed blivit ett fall av elevers inställningar till statsvetenskapliga intresseområden och undervisningens möjliga påverkan på dessa inställningar (t.ex. Broman 2009). Denna spretighet i förhållandet till samhällskunskapsundervisning gör att samhällskunskapsdidaktiken saknar vad utbildningssociologer kallar för en ”epistemisk gemenskap” (Young 2013), det vill säga en gemensam kunskapsinsamling där forskare tillsammans utvecklar problemformuleringar, teorier och metoder som är centrala för det vetenskapliga fältet. Detta paper diskuterar några viktiga skiljelinjer för vad samhällskunskapsdidaktik är, kan och bör vara i förhållande till såväl allmändidaktik som de samhällsvetenskapliga disciplinerna (jfr Ongstad 2006:33). Vidare föreslås några problemområden som jag menar belyser samhällskunskapsdidaktikens centrum – ett centrum vilken en framtida gemenskap kan byggas för en grupp forskare med skilda metodologiska och teoretiska bakgrunder.
|
|
| 27910. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(författare)
-
Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar framåt
- 2018
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :3, s. 44-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social Science (Samhällskunskap) is the assigned school subject with the major responsibility for political education in year 1-12 (Sandahl, 2015c; cf. other Nordic countries in Christensen, 2011; Børhaug 2011). Even though Social Science is considered important and well established in schools, it has been described as in a “stage of crisis” for several decades due to its lack of a academic equivalent (Bronäs & Selander, 2002). Furthermore, researchers interested in social science education come from different communities of enquiry such as pedagogy and political science resulting in a diverse and sprawled research community. Departing from Michael Young’s (2013) notion of ‘epistemic community’, this article discusses the need to define and demarcate the research field of social science ‘didaktik’. Moreover, the article suggests a field of research interest that might help shape a community where researchers from different backgrounds can contribute. The argument is that a strong research community can provide answers to the alleged crisis of the school subject.
|
|
