| 24091. |
- West, Tore, 1960-, et al.
(författare)
-
Bedömning i högre konstnärlig utbildning : ett designteoretiskt, multimodalt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här artikeln intresserar vi oss för bedömning som sker i interaktionen mellan lärare och student i relation till hur undervisningssituationen utformats och gestaltats i sin specifika institutionella inramning. Artikel fokuserar och belyser bedömning som en aspekt och resurs för lärande i högre konstnärlig utbildning. Studenter som antas till dans- och filmutbildningar samt till de bildkonstnärliga högskolorna erbjuds i stor utsträckning en fri studiegång där fokus på personlig och konstnärlig utveckling ofta är central. Till skillnad från andra högskoleutbildningar där det finns ett större fokus på att inhämta ett specifikt, avgränsat och definierat kunskapsstoff i utbildningen handlar studierna inom konstnärlig högre utbildning i större utsträckning om att tillhandahålla förutsättningar för framgångsrikt konstnärligt arbete. I högre konstnärliga utbildningar bedöms studenters resultat inte främst utifrån fastställda och generella betygskriterier utan i relation till personlig utveckling (Högskoleverket 2006). Det behövs därför nya perspektiv och begrepp som – utifrån utbildningarnas förutsättningar – kan ge en förståelse av bedömning inom högre konstnärlig utbildning.
|
|
| 24092. |
- West, Tore, 1960-
(författare)
-
Learning Through the Arts : En kritisk forsknings- och dokumentationsöversikt
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna översikt görs en kritisk granskning av dokumentationen om skolundervisning där en yrkesverksam konstnär deltar enligt programmet ”Learning Through the Arts” (LTTA). LTTA är utvecklat i Kanada och introduceras nu i Sverige i ett samarbete mellan The Royal Conservatory of Music i Toronto (RCM), Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) och Kista stadsdelsnämnd.
|
|
| 24093. |
|
|
| 24094. |
- Westelius, Alf, 1959-, et al.
(författare)
-
Idrott, föreningar, sociala media och kommunikation : en undersökning av IT-användninginom idrottsrörelsen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten inleds med en diskussion av webben som kommunikationsmedium och en analys av gästboksinlägg – en vanlig form för medlemsinlägg på föreningars hemsidor. Därefter presenterar och analyserar vi enkätresultaten från de 997 föreningar som svarat. Efter den genomgången vänder vi intresset mot sociala nätverkstjänster. Fokus riktas först mot facebook, den applikation inom sociala nätverksmedia som fått störst användning i Sverige, och vad vår undersökning givit för bild av facebookanvändning inom idrotten. Därefter ger vi ett antal exempel på idrottsrelaterade nätverk på olika nivåer, vissa facebookbaserade, andra byggda på alternativa sociala nätverkstjänster. Vi avslutar sektionen om sociala nätverkstjänster med en diskussion av hur olika intressenter och kommunikationsalternativ påverkar vad som kan bli meningsfull facebookanvändning. Därefter följer rapportens slutdiskussion med slutsatser och implikationer.Våra huvudsakliga poänger är att:webbnärvaro och epostanvändning nu ses som viktigt i de flesta, men inte alla, idrottsklubbar – mellan 1/3 och 1/4 av klubbarna har inte hemsida. hemsida, e-post och telefon är de viktigaste kommunikationskanalerna i klubbarna (utöver kontakten vid träningar och möten). Brev och klubbtidning minskar.floran av använda kommunikationskanaler inom föreningarna fortsätter att öka – nya tillkommer men gamla lever kvar.sociala nätverksmedia huvudsakligen är på experimentstadiet där de alls används. Endast 11% av klubbarna i undersökningen uppger att de är viktiga kommunikationskanaler i någon form inom klubben.för klubbar spelar sociala nätverksmedia främst en roll för fans och andra som följer klubbens aktiviteter på avstånd. Endast enstaka föreningar har sociala nätverksmedia som huvudsakligt verktyg för organisering av aktiviteter.facebookanvändning startas främst genom individuella initiativ, inte genom styrelsebeslut. Endast en liten del av initiativen uppvisar uthållig aktivitet.idrottsrelaterade facebookgrupper skapas inte bara runt klubbar – i hälften av de påträffade fallen rörde de istället till exempel en känd individ, en tävling, sporten som sådan eller kommersiell verksamhet med idrottsanknytning.sociala nätverkstjänster synliggör individerna och bidrar till känslan av gemenskap inom nätverket.användning av sociala nätverkstjänster inom idrotten underlättar möjligheten att upprätthålla breda, i stor utsträckning passiva, kontaktnät.ett brett nät av relativt passiva kontakter inte behöver vara negativt för idrotten som samhällsinstitution. En ökande användning av sociala nätverkstjänster kan vara av godo. Känslan av samhörighet och möjligheten att fördjupa kontakten vid behov kan vara en viktig del i att stärka samhällsväven.
|
|
| 24095. |
- Westerberg, Håkan, et al.
(författare)
-
Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997 : Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—1999
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997Sälskadorna i det svenska fisket har ökat kraftigt under 1990-talet. Speciellt utsatta är passiva redskap - nät, fällor och ryssjor. Vid ostkusten står gråsäl för den största delen av skadorna, på västkusten orsakar knubbsäl de flesta störningarna i fisket. Vikare ger i begränsad utsträckning skador på Bottenvikens nätfiske.De flesta sälskadorna inträffar under vår och höst. Under en period på sommaren tillbringar både gråsäl och knubbsäl stor del av tiden på land för pälsbyte, och födoaktiviteten är lägre. Vintertid är fisket med de mest utsatta redskapstyperna av liten omfattning. De flesta sälskadorna sker längs Bottniska vikens kust. Frekvensen av skador tycks i detta område inte ha något samband med avståndet till sälkolonierna.Kvantitativa data om sälskador har samlats in med hjälp av journalförare från och med 1996. Sammanlagt har ett 60-tal fiskfällor och andra redskap följts med daglig, detaljerad statistik. I direktiven för EU:s fiskeloggbok har från och med 1996 fiskare uppmanats att rapportera sälskador. Dessa två källor har använts för att beräkna den ungefärliga totala skadan i fisket. Metoden bygger på att med journalföringsdata beräkna en parameter som ger den sannolika andelen skadad och förlorad fisk vid en fångstansträngning. Denna parameter varierar med redskapstyp och fiskart. Från loggboksstatistiken tas sedan uppgifter om totalfångst, fiskeansträngning i allt loggboksfört fiske och andelen ansträngningar med sälskada. Från dessa data kan den totala fångstförlusten beräknas.För fisket av lax och sik är dataunderlaget bäst och för denna del kan fångstförlusten under 1997 beräknas till 14 milj.kr, vilket motsvarar cirka 50% av den potentiella fångsten. Lägger man till övriga skador i hela svenska fisket blir summan cirka 22 milj. kr. Osäkerheten i dessa beräkningar är avsevärd, och det sanna värdet antas ligga i intervallet 11-33 milj.kr. Räknat i värde utgör skadorna i fällor och ryssjor 70% av hela skadan, i fångstvolym däremot endast cirka 35%, vilket beror på att sälskadorna i nätfisket efter strömming är kvantitativt stora. Det finns inga mer aktuella beräkningar, men skadorna ökar sannolikt minst med samma takt som gråsälspopulationen, dvs för närvarande 7% per år. Skadan 1999 kan då skattas till 25 milj. kr.Till den direkta fångstförlusten kommer indirekta kostnader orsakade av sälproblemen. En viktig komponent är att vissa fångstplatser måste överges helt, och att fiskaren måste reducera antalet redskap för att hinna med lagning av skadorna och en tätare vittjning. Skadorna ger också en onormal förslitning och kapitalförlust. Exakta beräkningar är svåra att göra, men dessa skador torde uppgå till storleksordningen 10 milj. kr sammanlagt.Sälens angrepp på redskap kan leda till att den fastnar och drunknar. Bifångsten av gråsäl 1996 har studerats med hjälp av en intervjuundersökning. Räknas uppgifterna om till hela det svenska fisket var bifångsten detta år cirka 400 gråsälar. Nära hälften av dessa sker i lax, sik och siklöjefällor i Bottenviken. Den garntyp som ger störst risk för bifångst är laxdrivgarn. I dag är sannolikt bifångsten i fisket den största orsaken till dödlighet för gråsäl.
|
|
| 24096. |
- Westerberg, Kristina, 1953-
(författare)
-
Kompetensstegen i Umeå : Utvärdering av KUM - kompetens och lärande i äldreomsorgen. Slutrapport april 2010.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande, kunskap och kompetensutveckling är aktuella begrepp som förknippas med äldreomsorgen. Det finns flera anledningar till detta: framtidens förväntade ökning av äldre, förändringar i vård- och omsorgsbehoven och därmed förändrade arbetsuppgifter för äldreomsorgen samt rekryteringsbehoven av utbildad personal och den relativa avsaknaden av formell utbildning som finns redan idag. Fokus på kompetensutveckling i äldreomsorgen har också riktats från politiskt håll där satsningen ”Kompetensstegen” startade 2005 och pågick i tre år. Kompetensstegen syftar till att stödja kommunernas ”långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre” (Kompetensstegen, december 2005). De flesta av Sveriges kommuner har fått stöd för utbildning och kompetensutveckling i äldreomsorgen under den här perioden. Umeå kommun är en av dem som fått stöd för ett omfattande kompetensutvecklingsprogram. Kompetensstegen i Umeå döptes till KUM projektet. I Umeås ansökan till Kompetens-stegen beskrivs hur man planerade att arbeta för att bygga en infrastruktur för lärande i äldreomsorgen (Projektansökan, 2005). I huvudsak önskade man rikta in sig på tre områden: arbetslag, individuella karriärvägar och ledarutveckling. I projektansökan beskrivs att man i arbetslagen skulle arbeta med Genombrottsmetoden1, nätverk och lärandeseminarier. Den individuella karriärstegen för vård- och omsorgspersonalen skulle bestå av fyra nivåer där det även fanns vissa valmöjligheter inom varje nivå. En strategisk ledarutveckling skulle riktas till enhetscheferna, med kurser som handlar om grupper och grupprocesser, förändringsprocesser, projektledning och forskningsfrågor. Dessutom tänkte man sig också att bygga upp en kunskapsbank som ska vara tillgänglig för alla som arbetar i äldreomsorgen. Umeå kommuns ansökan till Kompetensstegen inkluderade även en utvärderingsdel. Ansökan godkändes i sin helhet och UFFE, socialtjänstens utvecklings- och fältforskningsenhet i samarbete med Institutionen för psykologi, Umeå universitet, engagerades för att arbeta med utvärderingen av KUM projektet. Föreliggande rapport beskriver utvärderingens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar samt resultat från utvärderingen. Syftet är att ge en bred bild av ett kompetensutvecklingsprojekt i äldreomsorgen och diskutera vilka insatser som ger resultat. Rapporten inleds med en kort beskrivning av KUM projektet och utvärderingsplanen. Därefter följer en teoretisk genomgång av forskning om lärande och kunskap i arbetet som även tidigare har presenterats, i stora delar, i en arbetsrapport. Sedan beskrivs de metoder som använts och utvärderingens resultat. Slutligen diskuteras hur man kan förstå resultaten och på vilket sätt de olika insatserna i KUM projektet har haft betydelse för olika delar i äldreomsorgen.
|
|
| 24097. |
- Westerberg, Kristina, 1953-, et al.
(författare)
-
Kompetensutveckling i äldreomsorgen i fyra kommuner
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under en rad år har kommunernas äldreomsorg haft möjlighet att söka statliga medel förkompetensutveckling och kvalitetsförbättring i satsningarna Kompetensstegen och Stimulansmedel.I bakgrunden finns ett ökat behov av att höja utbildningsnivån hos personalen i äldreomsorgen, attfinna nya former för kunskapsöverföring, att förbättra kvaliteten i det brukarnära arbetet och attmöta de kommande behoven av omsorg från ett ökande antal äldre. Syftet med den här studien1 varatt undersöka om de kurser, utbildningar och förändringsarbeten som bedrivits åren 2006-2009 ifyra kommuner kan relateras till hur man ser på arbetet med brukarna och kontakten med derasanhöriga och kompetensutveckling, kunskap och lärande. De fyra kommuner som deltog i studienvar Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vännäs. Studien innehöll en kartläggning och en enkät ochutfördes i samarbete med utvecklingsansvariga i respektive kommun. Enkäten skickades till 375undersköterskor och vårdbiträden och 219 (58%) svarade. Frågeställningarna var: Finns detskillnader mellan kommunerna och kan utbildningsinsatserna och förändringsarbetet ha sambandmed hur personalen uppfattar omsorgsarbetet, lärandestrategier, lärandeklimat och användning avkunskapskällor? Resultaten pekade mot att omorganisation kan vara en orsak till vissa skillnadermellan kommunerna men att geografi och kommunstorlek inte verkade ha betydelse. Resultatenvisade också att en kombination av aktiviteter som bestod av förändringsarbete på arbetsplatsenoch kurser eller utbildningar utgjorde en markant positiv skillnad jämfört med de som enbart hadedeltagit i ett av alternativen. Slutligen diskuteras studiens bidrag till en ökad kunskap om olikaaktiviteters och insatsers betydelse när det gäller kompetensutveckling.
|
|
| 24098. |
|
|
| 24099. |
|
|
| 24100. |
|
|
