| 51. |
- Palm, Jenny, 1973-, et al.
(författare)
-
Värmekunders val och användning : Tidigare forskning och framtida forskningsbehov
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna rapport presenteras och diskuteras tidigare samhällsvetenskaplig forskning kring hur hushåll väljer värmesystem och hur hushållen använder och förhåller sig till bostadens värmesystem. Syftet är att undersöka vilka generella mönster som framkommer i tidigare forskning som behandlar hur hushåll väljer och använder värmesystem, samt att identifiera kunskapsluckor och relevanta forskningsfrågor inför framtiden.I denna sammanfattning fokuserar vi på de resultat av litteraturstudien som kan vara av intresse för fjärrvärmebolag i mötet och kommunikationen med kunden. Kunskapsluckor inom forskningsfältet samt förslag på framtida forskning kan istället läsas i rapporten. I tidigare studier har följande skäl till varför hushåll väljer att byta system och ansluta sig till fjärrvärme identifierats. Det som gör att hushållen byter värmesystem är föga förvånande ofta missnöje med det befintliga systemet. Det rör sig t ex om att det befintliga uppvärmningssystemet är gammalt och trasigt, att de har höga driftskostnader, och negativ miljöinverkan (speciellt olja). Att hushåll väljer fjärrvärme beror på: 1) Fjärrvärme förväntas vara mindre arbetsamt och bekvämare än pellets, billigare än el, säkrare i drift än t ex bergvärme på grundval av att de upplever en trygghet i att många är anslutna till samma system, samt att riskerna i större utsträckning överlämnas till energibolaget. Bekvämlighet, god värmekomfort och ekonomi verkar vara de mest betydelsefulla faktorerna i denna jämförelse. Hushållen har dock långt ifrån alltid undersökt hur fjärrvärme står sig i relation till andra uppvärmningsformer. Exempelvis hur fjärrvärmepriset förhåller sig till andra bränslen eller uppvärmningsformer. 2) Information och kommunikation med energibolaget, media, grannar och vänner är viktigt. Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande är mycket betydelsefullt, liksom om grannarna väljer att ansluta sig eller inte.Skäl som hushållen uppger till att välja bort fjärrvärme är: 1. Hushållen har redan installerat ett välfungerande uppvärmningssystem som de är nöjda med.2. En konvertering upplevs som alltför besvärligt och kostsamt t ex om man tidigare hade direktverkande el.3. Hushållet uppger att de upplever att man blir alltför starkt bunden till enbart ett system och en leverantör om man väljer fjärrvärme. Denna beroendeställning innebär att man själv inte har lika stor möjlighet att påverka och kontrollera t.ex. sin ekonomi.4. En del saknar också förtroende för bolaget och deras kalkyler.5. Ett skäl att välja bort fjärrvärme är att man vid ett erbjudande måste bestämma sig inom vissa och då alltför korta tidsramar vilket gör att man tackar nej. Det senare handlar om att andra än hushållen själva bestämmer när en konvertering ska ske, vilket inte behöver stämma överens med hushållens önskemål och deras livssituation.Förutsättningar såsom t ex genus, ålder och ekonomi när det gäller fjärrvärme har enbart kort belysts i enstaka studier. Resultaten är alltså osäkra men följande tendenser kan lyftas fram:att männen i större utsträckning engagerade sig och var mer aktiva i konverteringen till fjärrvärmen än kvinnorna.personer mellan 30 och 50 verkar vara mer benägna att ansluta sig till fjärrvärme än andra åldersgrupper.Pensionärer är däremot i mindre utsträckning intresserade.Ett visst samband mellan inkomst och konvertering till fjärrvärme kan skönjas. De med högre inkomst har större möjlighet att byta uppvärmningssystem.Det finns få konkreta studier av hur installation av fjärrvärmesystemet, liksom den vardagliga användningen förlöpte. I en studie kan vi se att värmekomforten i villan blev jämnare och mer behaglig efter installationen av fjärrvärme, men att varmvattenkomforten inte blev det. Resultaten när det gäller speciellt bekvämlighet och arbetsinsats är motstridiga. Hushållen upplever fjärrvärmesystemet som komplicerat och det finns en osäkerhet över hur det skall skötas och ställas in. Informationsmaterialet och det stöd som givits till hushållen är inte heller tillräckligt för att bistå dem i detta arbete.En del hushåll sätter sig inte alls in i systemet och låter det sköta sig själv med suboptimal effektivitet, vilket kan få negativa konsekvenser för inomhuskomforten. Att hushållen har svårt att förstå de energitekniska installationerna i bostaden, samt att informationen ofta upplevs som bristfällig är inte heller något som enbart är förknippad med fjärrvärme, utan liknande iakttagelser har gjorts med andra system, särskilt när det gäller regleringen av termostater. Lärdomar från studierna:Det finns många etablerade sanningar kring olika värmesystem som inte behöver bygga på fakta, men fjärrvärmebolagen måste förhålla sig till och bemöta dessa med förbättrad information och kommunikation:Fjärrvärme är bekvämt. Så bekvämt att hushållen inte bryr sig om att alls förstå och interagera med systemet, vilket kan leda till suboptimal användning.Informationen och kommunikationen till kunden bör utvecklas ytterligare. Det kan handla om att ta fram enkla tips på handhavande och göra en lista på saker som kunden bör kolla av med jämna mellanrum. Detta kan kompletteras med en mycket lättförståelig beskrivning av hur tekniken fungerar. Ta också fram serviceerbjudande, så att de som vill slippa att göra detta själva, kan betala bolaget för återkommande service och underhåll.Kunden vill inte ansluta sig till fjärrvärme för fjärrvärme gör kunden beroende av ett monopolbolag som de inte litar på. Här bör bolagen arbeta med sin kommunikation och information men även med sina avtal och kontrakt, så att kunden känner att detta är en kundrelation och inte ett beroendeförhållande.Kunderna litar inte på bolagens kalkyler. Arbeta tillsammans med aktörer som representerar andra värmesystem, samt med oberoende aktörer såsom energirådgivare och utveckla en gemensam mall som kan användas av hushållen vid jämförelse av olika uppvärmningsalternativ. Här behöver både jämförelsefaktorer och hur beräkningar av olika systems kostnader ska göras diskuteras.Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande har visat sig vara mycket betydelsefullt.Skäl att välja bort fjärrvärme är: hög anslutningskostnad. Bolagen kan arbeta med att ta fram olika alternativ till kunden där anslutningskostnaden slås ut över flera år. Då kan man också nå kunder med lägre medelinkomst som idag har en tendens att ansluta sig till fjärrvärme i lägre grad än höginkomsttagare.Kunderna blir stressade av att de får alltför kort tid på sig att bestämma sig för ett erbjudande att konvertera eller inte. Genom att förlänga betänketiden för ett erbjudande kan man nå fler kunder.Kunderna är mindre nöjda med varmvattenkomforten. Detta kan vara något för bolagen att arbeta med att förbättra.
|
|
| 52. |
- Persson, Erik, et al.
(författare)
-
Den upplevda nyttan av den norska skreddatabasen Skrednett : Intervjuer med brukare
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is an increasing demand for more compatible and complete information to support evidence based risk management at the international level. At the moment, development in this direction occurs more successfully at the national level. In Europe, StorMe (Switzerland), AVI (Italy), the Swedish Natural Hazards Information System (Sweden), NSMES (Romania) and Skrednett (Norway) are good examples of natural hazard information systems where data on past events, frequency of events, hazard mapping of retrospective and potential endangered areas, multi-risk assessments, risk maps, etc., are compiled in user-friendly web solutions. The creation of integrated systems aim towards increased effectiveness in societal contingency planning at regional or local levels. Weather this goal is attained or not in society, or if the system is cost effective, is more or less impossible to measure quantitatively for free internet systems due to system owners lack of control on how their data is used. Qualitative measures from interviews with known end users can serve as indicators of success or failure. In this study, interviews were conducted with 11 recurrent users of the Norwegian database “Skrednett” (www.skrednett.no). Their answers show consensus around the database significance for societal needs in general, but also around a call for more compatible data to be used in other external map tools, or a development towards a more integrated, standalone, risk tool.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Wik, Malin, 1989-, et al.
(författare)
-
Behov av datorbaserade metoder och verktyg för krisövning : Intervjustudie i Inre Skandinavien
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Inom ramen för projektet CriseIT (www.criseit.org) har en intervjustudie genomförts med norska och svenska krisberedskapsaktörer. 19 respondenter från totalt 16 aktörer intervjuades om deras syn på behovet av krisövning, vad som fungerar bra och dåligt med de övningsmetoder som vanligtvis används, och vilken nytta de kunde se med datorbaserade övningsverktyg. Svaren visar på ett stort behov av att öva mer, gärna i form av mindre och kortare övningar. Det finns en rörelse bort från scenariobaserade övningar till övningar där olika förmågor står i centrum. Flertalet aktörer anser att de planerar och genomför övningar med gott resultat men att det saknas en systematik i hur utvärderingar leds vidare i ett förbättringsarbete. Det finns intresse men också tveksamhet inför att involvera allmänheten i krisövning, men ett sätt att hantera bland annat säkerhetsaspekter vore att gå via frivilligorganisationer som kan bistå med organisering och viss utbildning.Respondenterna visar stort intresse för datorbaserade övningsverktyg som ett medel för att öka krismedvetenheten och kunskapen som stödjer den egna rollen. De kan också se potentiella problem, t ex att vissa personer har svårt att ta till sig ny teknik och att det kan finnas risk att resurser till andra övningsformer minskas. Bland de fördelar som nämndes var möjlighet att öva oftare, med fler aktörer, och att öva på olika platser vid olika tidpunkter. Man ser också förbättrade möjligheter att öva utdragna kriser. Den målgrupp som lyfts fram som särskild intressant fördatorbaserade övningsverktyg är krisledningsorganisationen, dvs. den strategiskan ivån. Flera nämner också behovet av bättre planeringsstöd för säkerhets-/beredskapssamordnarna.En slutsats vi dragit är att det är viktigt att digitala krisövningsverktyg är webbaserade och bygger på standarder. Detta för att möjliggöra att verktygen kan användas distribuerat, i samarbete mellan olika organisationer och inte kräver lokala installationer i de olika hårt styrda IT-miljöerna. Det bör också vara verktyg som fungerar på såväl smartphone som surfplatta och PC. I stort bör de system som används under verkliga kriser användas även under övning.
|
|
| 55. |
- Wikman, Sofia, 1971-
(författare)
-
Diskriminering i samband med psykisk ohälsa : en kunskapsöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Din Rätt har varit en treårig satsning hos Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, mot diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Den här skriften är en systematisk kunskapssammanställning av ett decenniums rapporter och studier om risker för sådan diskriminering. Några av de samhällsområden som vi går igenom är arbetslivet, vården, psykiatrin, ekonomin och skolan. Vi hoppas att den ska läsas av alla som möter eller tar beslut som påverkar tillvaron för personer med psykisk hälsa, oavsett om det är som handläggare, vårdgivare eller politiker.I kunskapssammanställningen hittas även berättelser från verkligheten och projektets egna kommentarer kring varje samhällsområde. Den avslutas med förslag på åtgärder för att stoppa diskriminering av personer med psykisk ohälsa - något som med gemensamma krafter är fullt möjligt.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
|
|
