| 48. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Healthy workplaces for women and men of all ages
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this knowledge compilation is to contribute with knowledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age?The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overarching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their areas, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface.In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adaptation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences between gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities.The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contribute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies.
|
|
| 49. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. ; :20 December 2017
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen. Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta. Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor. Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv. Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder. Läs och se forskning om äldre i arbetslivet. Kerstin Nilsson, Docent i folkhälsovetenskap epidemiologi, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Boo Johansson, Professor i psykologi, AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet Per-Olof Östergren, Professor Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet Roland Kadefors, Professor, avdelningen för Sociologi och Arbetsvetenskap Göteborgs universitet Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Margareta Torgén, MD PhD, Arbets- och miljömedicin, Inst med vet Uppsala universitet Sten Gellerstedt, adj professor Luleå tekniska universitet Lena Abrahamsson, Professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet Catarina Nordander, Docent överläkare Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Kai Österberg, Docent, leg psykolog, universitetslektor Institutionen för psykologi, Avd för neuropsykologi, Lunds universitet Ingmar Skoog, Professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, föreståndare för AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet Pia Hovbrandt, Lic universitetslektor arbetsterapi, Lunds universitet Gerd Johansson, Professor Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Mikael Widell Blomé, Docent Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Mats Bohgard, Professor i arbetsmiljöteknik LTH, Lunds universitet Stefan Pinzke, Docent Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Mikael Forsman, Professor i ergonomi, IMM - Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Peter Lundqvist, Professor Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Anna-Lisa Osvalder, Professor i Människa-maskinsystem, Design & Human Factors, Chalmers tekniska högskola och Ergonomi och aerosolteknik, Lunds universitet Inger Arvidsson, Dr.Med.vet. Fysioterapi, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Peter M. Nilsson, Professor Malmö Kerstin Persson Waye, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Janicke Andersson, Fil.Dr. i Äldre och åldrande, Lunds universitet Clary Krekula, Docent i sociologi, Karlstads universitet Elisabet Cedersund, Professor i äldre och åldrande, Linköpings universitet Mona Eklund, Senior professor i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet Bengt Järvholm, Senior professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Johan Stahre Professor produktionssystem, Chalmers tekniska högskola, ordförande för nationella forsknings- och innovationsrådet inom produktion och sekreterare i svenska Produktionsakademien Elisabeth von Essen Fil.Dr. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi SLU Alnarp Maria Sjölund, Fil.Dr. Högskolan i Gävle Maria Warne, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund. Lars Rylander, Docent Epidemiolog, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Mikael Ottosson, Docent Arbetsvetenskap, Historiska institutionen, Lunds universitet Mikael Stattin, Docent universitetslektor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet Erika Wall, Docent i sociologi, verksam i rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund Anna Rignell-Hydbom, Docent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Kjell Torén, Professor överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Susanna Toivanen, Professor i sociologi, inriktning arbetslivsvetenskap, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola Måns Svensson, Docent i rättssociologi Lunds universitet Carita Håkansson, Docent Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Veronica Lövgren, Fil.Dr. Socialt arbete, Umeå universitet Centrum för funktionshinderforskning Mats Hagberg, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Lotta Dellve, Professor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Kerstin Wentz, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Anna Larsson, Forskningsassistent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Ann Bergman, Professor i arbetsvetenskap Handelshögskolan Karlstads universitet Per Lindberg, Docent i arbetshälsovetenskap, Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Christofer Rydenfält, Fil. Dr. Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Kjerstin Stigmar, Med Dr, leg sjukgymnast, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Gunnar Gillberg, Fil.Dr. universitetslektor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Maria Albin, Professor överläkare Institutet för miljömedicin Karolinska institutet Lisa Björk, Dr. arbetsvetenskap och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg Satu Heikkinen, Fil.Dr. i sociologi, Karlstads universitet Åsa Tjulin, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund
|
|
