| 41. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Lessons from the Swedish Experience with Negative Central Bank Rates
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negative interest rates were once seen as impossible outside the realm of economic theory. However, several central banks have recently adopted negative policy rates. The Federal Reserve is coming under increasing pressure to follow suit in the wake of the coronavirus crisis. This paper investigates the actual effects of negative interest rates using the Swedish experience from 2015 to 2019. The Swedish Riksbank was one of the first central banks to introduce a negative interest rate in 2015 and the first central bank to abandon a negative rate in 2019. We find that negative rates had a modest effect on consumer price inflation due to globalization, but significant effects on the exchange rate and domestic asset prices, thus fostering financial imbalances. We conclude by discussing the implications of our results for larger economies such as the United States.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Mastodontutredning missar målet – om Riksbankskommitténs slutbetänkande
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:6, s. 21-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter tre års arbete har Riksbankskommittén lagt fram sitt betänkande om Riksbankens framtida uppgifter och politik. Vi ser betydande brister i de tre tjockavolymerna. Kommittén borde ha analyserat Sveriges möjligheter att bedriva ensjälvständig penningpolitik i en globaliserad värld. Den borde ha utvärderatkonsekvenserna för svensk ekonomi av den okonventionella penningpolitik somRiksbanken fört under 2010-talet. Vidare borde kommittén ha utrett de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag till ändringar i Riksbankslagen. Tyvärrupprätthåller kommittén inte den svenska kvalitetstraditionen inom det statligautredningsväsendet. Den nuvarande riksbankslagen bör gälla tills dess att en nygenomgripande utredning av penningpolitiken har genomförts.
|
|
| 44. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Mer expansiv finanspolitik löser inte Sveriges problem
- 2019
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DEBATT. I ljuset av den försämrade konjunkturen höjs allt fler röster för en generösare finanspolitik. Men Sveriges ekonomiska utmaningar går djupare och budskapet från bland annat Japan och USA är tydligt: stora budgetunderskott höjer inte tillväxten på sikt, skriver Fredrik NG Andersson och Lars Jonung vid Lunds universitet.
|
|
| 45. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Minusräntan har sänkt tilliten till Riksbanken
- 2020
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksbanken bör anpassa sin penningpolitik efter det nya läget i ekonomin, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung i en slutreplik.
|
|
| 46. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Nedstängningarna står inte på vetenskaplig grund
- 2021
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nedstängningar har liten smittskyddseffekt och stora ekonomiska och sociala kostnader. Pandemilagen står inte på stabil vetenskaplig grund utan är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism, skriver Fredrik NG Andersson och Lars Jonung vid Ekonomihögskolan i Lund.
|
|
| 47. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
När paniken styrde politiken. Lärdomar från coronapandemin
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:4, s. 67-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi utvärderar coronapolitiken tre år efter pandemins utbrott. Effekterna på överdödligheten av de omfattande nedstängningarna var begränsade samtidigt som de ekonomiska, kostnaderna var signifikanta. Såväl den ekonomiska nedgången som följde av nedstängningspolitiken som obalanserna skapade av finans- och penningpolitiken har gjort stort avtryck och kommer att prägla utvecklingen negativt under lång tid framöver. Utfallet tyder på en överreaktion från det politiska systemet sida. Våra resultat visar på vikten av att beslutsfattare inte grips av panik när det råder osäkerhet och kris. Panikåtgärder gör mer skada än nytta – även om de på kort sikt framstår som handlingskraftiga och ansvarsfulla.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Preparing for the next crisis: Lessons from the successful Swedish fiscal framework
- 2021
-
Ingår i: Public debt sustainability: International perspectives. - 9781666902563 ; , s. 69-101
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ever since the international financial crisis of 2007/08, Sweden stands out as a country with a prudent and sustainable national debt policy. Debt rises during recessions and crises only to fall back during times of growth. A low debt level before a major crisis allows Sweden to increase its public debt and support the economy during a crisis without risking a fiscal crisis. The strength of the Swedish public finances raises three questions: First, what are the determinants behind this strong performance; second, is the framework sustainable for the future; and third, are there any lessons for other countries?
|
|
| 50. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
”Ramverket har gjort underverk”
- 2024
-
Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finansiella ramverket är inte källan till eventuella brister i den offentliga välfärden eller infrastrukturen. Tvärtom har det bidragit till ekonomisk stabilitet och hög tillväxt, skriver Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
