| 51. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Rejoinder
- 2024
-
Ingår i: Economic Affairs. - 1468-0270. ; 44:2, s. 376-377
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The response by David Goldsmith to our recently published Economic Affairs article (Andersson & Jonung, 2024) is puzzling. Most prominently, Goldsmith stresses that the correlation between the stringency of lockdowns and excess death rates is close to zero. This is exactly the main point in our article.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Remissvar om promemorian "Byte av målvariabel och introduktion av variansband" från Lunds Universitet
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lunds universitet har uppmanats att lämna ett yttrande på rubricerad remiss. Universitet avger härmed följande synpunkter som utarbetats vid Ekonomihögskolan av docent Fredrik NG Andersson och professor emeritus Lars Jonung. Lars Jonung var medlem av Finanspolitiska Rådet och dess ordförande 2012-13.Lunds universitet välkomnar i stort de två förändringar av inflationsmålet som Riksbanken har föreslagit. Övergången från konsumentprisindex (KPI) till ett index med fast bostadsränta (KPIF) samt införandet av ett variationsband är två steg i rätt riktning. Förändringen kommer främst ha effekt på Riksbankens kommunikation med allmänheten, men kan på sikt även leda till en mer välavvägd penningpolitik.Universitetet ser dock två svagheter när det kommer till variationsbandet. Bandet är för smalt samt ses av Riksbanken enbart som ett kommunikationsverktyg. Riksbanken bör överväga att bredda intervallet samt vid behov utnyttja bandet for att stabilisera inte enbart konsumentpriser utan även samhällsekonomin. Nedan ftiljer en diskussion av valet av prisindex samt av variationsbandet storlek.
|
|
| 54. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Riksbanken måste erkänna sina misstag
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Riksbanken behöver ta ansvar för den experimentella penningpolitik som lett till miljardförlusterna på värdepapper vi nu ser. Det skriver Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 55. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet?
- 2014
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 3, s. 36-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi granskar den uppmärksammade kritik som Lars E O Svensson riktat mot Riksbankens penningpolitik. Vi har en rad invändningar. Svensson har ett för snävt synsätt när han bedömer om Riksbanken har uppfyllt sitt inflationsmål. Hans ekonometriska resultat, vilka utmynnar i slutsatsen att Riksbankens politik gett 38 000 fler arbetslösa per år under 1997−2011, är inte robusta. De vilar på en alltför enkel modell och på ett orealistiskt antagande om konstanta inflationsförväntningar. Om vi anlägger ett längre perspektiv än Svenssons, så framstår inflationsmålspolitiken som framgångsrik jämfört med övriga penningpolitiska regimer under 1900-talet.
|
|
| 56. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Riksbankens experiment har stått oss dyrt
- 2020
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Minusräntan har förvärrat de finansiella obalanserna, sänkt värdet på den svenska kronan och bidragit till ökade förmögenhetsklyftor. Det skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 57. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Svar på kommentarer om penningpolitiken
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:8, s. 73-77
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Ekonomisk Debatt nummer 5 2023 publicerade vi en artikel där vi studeradeorsakerna bakom kronförsvagningen mot euron (Andersson och Jonung2023). Eftersom kronan tappat i värde över en längre tid valde vi ett långsiktigt perspektiv. Här utgick vi från Cassels köpkraftsparitetsteori och visadeatt svenska priser och nominella löner stigit snabbare än i euroområdet. Kronförsvagningen är ett resultat av detta. Den är nödvändig för att svenska företag ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare kopplade vi samman den högre svenska inflationen med Riksbankens expansiva åtgärder sedan början av 2010-talet.Vi uppskattar att vår artikel gett upphov till hela fyra kommentarer. Detta ger oss goda möjligheter att fördjupa diskussionen kring kronförsvagningen och penningpolitiken.
|
|
| 58. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
The Covid-19 lesson from Sweden: Don't lock down
-
Ingår i: Economic Affairs. - 1468-0270. ; , s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Covid-19 triggered a wave of lockdowns across the world, contributing to a severe downturn in economic activity. Governments responded by introducing expansionary fiscal and monetary measures. We compare the health and economic outcomes in Sweden, commonly viewed as an outlier relying more on recommendations and voluntary adjustments than on strict lockdowns, with those of comparable European OECD countries. Our results suggest that the Swedish policy of advice and trust in the population to reduce social interactions voluntarily was relatively successful. Sweden combined low excess death rates with relatively small economic costs. In future pandemics, policymakers should rely on empirical evidence rather than panicking and adopting extreme measures. Even if policymakers appeared to act rapidly and decisively, the rushed implementation of strict lockdowns in 2020/21 probably did more harm than good.
|
|
| 59. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
The Covid-19 Lesson from Sweden: Don’t Lockdown
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The coronavirus pandemic triggered strong political action across Europe. Mandatory restrictions to increase social distancing were imposed, commonly known as lockdowns. In some cases, entire countries were virtually locked down for several weeks at a time, contributing to a very severe downturn in economic activity. To mitigate the policy induced economic crisis, governments responded by introducing expansionary fiscal and monetary measures to support businesses and households.One country, Sweden, served as an outlier. It restricted the spread of the virus primarily through voluntary measures rather than strict lockdowns. In this study, we compare the health and economic outcomes in Sweden with those of comparable Western European countries. We answer the question of whether the Swedish policy of using voluntary social-distancing measures led to a better or worse outcome compared to those countries relying on extensive lockdowns.Our results clearly show that the benefits of the lockdown policy on the excess death rate was at best limited, while the economic costs were significant. The Swedish policy of advice and trust in the population to act responsibly was relatively successful. Unlike most other Western European countries, Sweden managed to combine one of the lowest excess death rates with relatively small economic costs. Furthermore, Sweden’s fiscal position remained remarkably strong during and after the pandemic, in sharp contrast to the fiscal deterioration in those countries that pursued more stringent lockdown policies.While we make no claims of presenting a comprehensive study that covers all possible dimensions of a complex question, the macroeconomic outcome suggests an overreaction, if not panic, among policymakers in many Western European countries. Future policymakers should rely on empirical evidence instead of panicking and adopting extreme measures. The panicked implementation of strict measures during the pandemic did far more harm than good—even if policymakers were appearing to act in a decisive and rapid way for the best interests of society.
|
|
| 60. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
The Return of the Original Phillips curve? An Assessment of Lars E. O. Svensson's Critique of the Riksbank's Inflation Targeting, 1997-2012
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We examine Lars E O Svensson's prominent critique of the monetary policy of the Sveriges Riksbank (the Swedish central bank) from 1995-2012. Our main objection concerns Svensson's conclusion that the original pre-Friedman/Phelps version of the Phillips curve based on constant inflation expectations has returned for Sweden. Based on estimates of this model, Svensson claims that that the Riksbank's policy has contributed to an average of 38 000 more unemployed a year between 1997-2011. This result is based on Svensson's unrealistic as well as unnecessary assumption of constant inflation expectations anchored at the Riksbank's inflation target of 2 per cent. Data show, however, that the public's inflation expectations have varied between 0 and 4 per cent, thus they have not been anchored. The negative employment effect found by Svensson vanishes once actual data on inflation expectations are included in the estimates of the Phillips curve. The long run non-vertical Phillips curve is transformed into a vertical one, in line with the Friedman/Phelps theory. We have additional objections to Svensson's reasoning. First, we show that the Riksbank has on average met its inflation target between 1995 and 2012. Second, we suggest that the original Phillips curve is too simple a model to draw any firm policy conclusions about unemployment and monetary policy in a small open economy such as Sweden. Third, we do not want to overburden Swedish monetary policy by making the Riksbank responsible for three objectives. It has already two objectives: price stability and financial stability. Criticising the Riksbank for employment losses, as Svensson does, gives priority to a third objective, high employment. Finally, Svensson adopts a short-term perspective by focusing on the period 1995-2011. When we compare the Riksbank's inflation targeting regime with previous monetary policy regimes over the past 100 years, inflation targeting in the past fifteen years is clearly one of the most successful.
|
|
