| 21. |
|
|
| 22. |
- Sörlin, Sverker, et al.
(författare)
-
Universitet och regioner - ett återbesök
- 2006
-
Ingår i: Gränslöst - forskning i Sverige och i världen. - Stockholm : Natur och kultur. - 912711371X - 9789127113718 ; , s. 442-476
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Anselm, Jonas, et al.
(författare)
-
Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp
- 2014
-
Ingår i: Dagens Nyheter.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torftig valdebatt. Dagspolitiken klarar inte att hantera ödesfrågan om klimatet, vilket oroar oss. Vi föreslår därför ett ”utsläppsmoratorium”: inga beslut får tas som ökar utsläppen av växthusgaser. Principen måste kopplas till mål om exempelvis förnybar energi och grön infrastruktur, skriver 23 forskare och debattörer.
|
|
| 24. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Modet att ta ansvar
- 2008
-
Ingår i: Forska lagom och vara världsbäst? Sverige inför forskningens globala strukturomvandling.. ; , s. 155-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Bringselius, Louise, et al.
(författare)
-
Oberoende forskning i det statliga kommittéväsendet : Lärdomar från Tillitsdelegationens uppdrag i välfärdssektorn
- 2020
-
Ingår i: Humanvetenskapernas verkningar : Kunskap, samverkan, genomslag - Kunskap, samverkan, genomslag. - 9789175043777
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För att hantera samhällets globala och mest komplexa utmaningar krävs ofta en nära samverkan mellan forskning och samhälle, ibland även kallat ett akademiskt engagemang. Frågan är vilka former denna samverkan ska ta, om forskningen även ska nå fram till politiska beslutsfattare. Detta kapitel har redogjort för hur samverkan mellan den statliga kommittén Tillitsdelegationen och akademin organiserades i huvuduppdraget i välfärdssektorn samt för hur involverade forskare upplevde utfallet i termer av oberoende, genomslag och professionell utveckling. Tre viktiga aspekter betonades i samverkan: transparens och objektivitet vid rekrytering av forskare, tydliga uppdrag och förväntningar samt kollegial kvalitetssäkring. Dessutom lades stor vikt vid ledarskapet. En enkätstudie genomfördes bland de 20 forskare som ansvarade för försöksverksamheter för Tillitsdelegationen. Studien visar att forskarna upplever att deras oberoende värnades, att deras studier fick genomslag i både utredning och studerad verksamhet samt att samverkan ledde till professionell utveckling. Merparten skulle tacka ja till ett liknande projekt igen. Resultaten indikerar att tillvägagångssättet kan vara användbart även för framtida utredningar, där det finns en önskan om ett nära samarbete med akademin. En mer övergripande slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan olika typer av utredningar. Det är inte givet att samma kommitté kan härbärgera en nära samverkan med forskarsamhället och en bred politisk förankring av slutsatser och förslag. För att forskarna ska uppleva samarbetet som meningsfullt kommer de sannolikt inte enbart förvänta sig oberoende, utan även genomslag för sina resultat i utredningens betänkanden. Där utredningar har en ambition att arbeta nära forskningen kan de således behöva acceptera att detta förutsätter en större distans till politiken. En annan slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan forskare och myndigheter som kunskapsproducenter. Båda dessa kunskapskällor behövs, men de olika kontexterna präglas av delvis olika logiker och olika avstånd till politiken.
|
|
| 26. |
- Eckerberg, Katarina, et al.
(författare)
-
Varför brister politikerna när det gäller miljömålen?
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad ska vi svara? Politikernas ambitiösa miljömål uppfylls sällan eller aldrig. När våra elever frågar oss varför blir vi ofta svaret skyldiga. Om politikerna inte vill att väljarna ska dra slutsatsen att de har misslyckats, måste de ange en realistisk väg att nå de uppsatta målen. Det skulle väcka respekt, skriver ledande forskare och samhällsplanerare.
|
|
| 27. |
- Ernstson, Henrik, 1972-
(författare)
-
In Rhizomia : Actors, Networks and Resilience in Urban Landscapes
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With accelerating urbanization it is crucial to understand how urban ecosystems play a part in generating ecosystem services for urban dwellers, such as clean water, spaces for recreation, stress relief and improved air quality. An equally important question relate to who gets to enjoy these benefits, i.e. the distribution of ecosystem services, and how issues of power and equity influence the management of ecosystems. Through case studies from the urban landscape of Stockholm, this doctoral thesis engages with these perspectives through combining ecological theory with social theory, including social network analysis, actor-network theory and social movement theory. Strategies for how to improve urban ecosystem management are presented along with frameworks for how to analyze issues of power and equity in relation to natural resource management.Paper I shows that ecosystem management can be studied through analyzing the structure of social networks, i.e. the patterns of relations between agencies, stake-holders and user groups. Paper II and Paper III analyze, based on a network survey of 62 civil society organizations and in-depth interviews, a transformational process of how an urban local movement managed to protect a large urban green area from exploitation (The Stockholm National Urban Park). Paper IV discusses, based on several case studies from Stockholm, a conducive network structure for linking managers and user groups (e.g. allotment gardens, cemetery managers, and urban planners) across spatial ecological scales so as to improve urban green area management. Paper V presents a framework to analyze the social-ecological dynamics behind the generation and distribution of ecosystem services in urban landscapes.The thesis points towards the notion of "a social production of ecosystem services" and argues for deeper engagement with urban political ecology and critical geography to inform governance and collective action in relation to urban ecosystems.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Ernstson, Henrik, et al.
(författare)
-
Weaving protective stories : connective practices to articulate holistic values in the Stockholm National Urban Park
- 2009
-
Ingår i: Environment and planning A. - : SAGE Publications. - 0308-518X .- 1472-3409. ; 41:6, s. 1460-1479
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With rapid worldwide urbanization it is urgent that we understand processes leading to the protection of urban green areas and ecosystems. Although natural reserves are often seen as preserving 'higher valued' rather than 'lower valued' nature, it is more adequate to describe them as outcomes of selective social articulation processes. This is illustrated in the Stockholm National Urban Park. Despite strong exploitation pressure, a diverse urban movement of civil society organizations has managed to provide narratives able to explain and legitimize the need for protection-a 'protective story'. On the basis of qualitative data and building on theories of value articulation, social movements, and actor-networks, we show how activists, by interlacing artefacts and discourses from cultural history and conservation biology, managed to simultaneously link spatially separated green areas previously seen as disconnected, while also articulating the interrelatedness between the cultural and the natural history of the area. This connective practice constructed holistic values articulating a unified park, which heavily influenced the official framing of the park's values and which now help to explain the success of the movement. In contrast to historically top-down-led designation of natural reserves, we argue that the involvement of civil society in protecting nature (and culture) is on the rise. This nonetheless begs the question of who can participate in these value-creating processes, and we also strive to uncover constraining and facilitating factors for popular participation. Four such factors are suggested: (i) the number and type of artefacts linked to an area; (ii) the capabilities and numbers of activists involved; (iii) the access to social arenas; and (iv) the social network position of actors.
|
|
| 30. |
|
|
