| 21. |
|
|
| 22. |
- Armbrecht, John
(författare)
-
Evenemang och Samhällsekonomiskt Värde
- 2014
-
Ingår i: Från Bob Dylan till Way Out West, RED Armbrecht, Lundberg & Mossberg. - Kållered : BAS. - 9789172463240
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Armbrecht, John
(författare)
-
Use value of cultural experiences: A comparison of contingent valuation and travel cost
- 2014
-
Ingår i: Tourism Management. - : Elsevier BV. - 0261-5177 .- 1879-3193. ; 42, s. 141-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Few applications to assess the value of cultural experiences exist. This is particularly frustrating for cultural institutions, as it provides them with few opportunities to reveal their importance in terms of attractiveness and thus what drives tourism demand. This study applies the travel cost method (TCM) and contingent valuation method (CVM) to assess the value of two rural cultural institutions in order to compare the results of the valuation methods. The results reveal that visitor experiences consist of a core cultural experience as well as other valuable experiences before and after. Whereas CVM allows for a valuation of the core cultural experience separately from other experiences, the TCM is limited to an overall assessment. The TCM is therefore an inappropriate measure of the value of the cultural experiences when the total experience includes several other experiences. If visitors travel for the sake of only one cultural experience, TCM may be preferable due to its simple applicability and cost efficiency. If, however, as is most often the case, a cultural experience is part of a bundle of experiences, the application of CVM is recommendable. This is also the case, if only visitors who state the cultural experience to be the primary reason for travelling are included.
|
|
| 26. |
- Bergqvist, Rickard, 1979, et al.
(författare)
-
Potential Solutions to Upstream Buyer Consolidation in the China-Europe Container Trades - An Exploratory Study
- 2016
-
Ingår i: 6th International Conference on Logistics, Informatics and Service Sciences (LISS), 24-27 July, 2016, Beijing.. - : IEEE.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Asia-Europe container trade is the most important trade in the world in terms of volumes transported (overtaking the Trans-Pacific trade in 2014). The typical structure of the supply chains associated with this trade is that containers are stuffed in China and the cargo is subsequently cross-docked at a major European logistics hub or closer to the customer, for further shipment to the final retailing point. This may be one of the reasons why short sea container shipping has only a limited market share of intra-European cargo flows, since once the cargo is unloaded from containers, it is more likely to be forwarded by land-based modes of transport. Paving the way for a greater proportion of cargo being cross-docked in China rather than Europe, may prove to be more cost-efficient and less environmentally damaging than the typical solution. This paper discusses the strengths and weaknesses of the typical solution and alternative solutions such as buyers’ consolidation and concludes that new alternative solutions are worth investigating further. The potential for shifting from the typical solution to new alternatives is dependent on the identification of key decision makers in the design of these supply chains. As such, a careful analysis of this must be undertaken and the capability of Logistics service providers (LSPs) in China assessed.
|
|
| 27. |
- Bergqvist, Rickard, 1979, et al.
(författare)
-
Upstream Buyer Consolidation and Downstream Short Sea Shipping in the Asia-Europe Sea Container Supply Chain – An Exploratory Study
- 2016
-
Ingår i: International Association of Maritime Economists Annual Conference, Hamburg, August 23-26, 2016.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Asia-Europe container trade is the most important trade in the world in terms of volumes transported (overtaking the Trans-Pacific trade in 2014). The typical structure of the supply chains associated with this trade is that containers are stuffed in China and the cargo is subsequently cross-docked at a major European logistics hub or closer to the customer, for further shipment to the final retailing point. This may be one of the reasons why short sea container shipping has only a limited market share of intra-European cargo flows, since once cargo is unloaded from containers, it is more likely to be forwarded by land-based modes of transport. Paving the way for a greater proportion of cargo being cross-docked in China rather than Europe, may prove to be more cost-efficient and less environmentally damaging than the typical solution. This paper discusses four main comparative differences between the typical solution and alternative solutions such as buyers’ consolidation and concludes that new alternative solutions are worth investigating further. The potential shift from the typical solution to new alternatives is dependent on the identification of key decision makers in the design of these supply chains and a careful analysis of bottlenecks and impediments that must be overcome to facilitate this shift.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 30. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Långsiktiga trender: klimatet, teknologin, demografin och produktiviteten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att inför kommande avtalsrörelse beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin på lång sikt. Av stor betydelse är vad man kan vänta sig för utveckling för den globala ekonomin under det kommande decenniet och hur relevanta erfarenheterna från det decennium som nu går mot sitt slut är. De två första kapitlen i den här rapporten handlar om detta. I kapitel 2 analyserar vi den vikande produktivitetstillväxten och försöker besvara frågan om det är en bestående trend. I kapitel 3 tar vi upp åldrandet och de medföljande demografiska förändringarna samt migrationens effekter. Den snabba teknikutvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar. IER har tagit upp flera olika ämnen på det temat i sina senaste rapporter. I kapitel 4 tar vi upp artificiell intelligens och ställer frågan om det blir en teknologi som kan ändra på spelplanen. Redan i förra årets rapport tog vi upp riskbilderna kring protektionism och klimatförändringarna. Vi fortsätter den analysen i i kapitel 5 och ställer frågan om handelskrig eller klimatförändringarna till och med kan utlösa en ekonomisk kris.
|
|
