| 21. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
Från stigbundenhet till lagbundenhet? Kritiska vägval vid upphörande av tvångsvård enligt LVU
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - 0040-7143. ; 136:5, s. 586-619
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom ett pågående forskningsprojekt tillämpas teorin om stigbundenhet (eng. path dependency) på LVU-processen i syfte att problematisera varför upphörande av tvångsvård av barn möter vissa svårigheter. Teorin om stigbundenhet innebär, som förklaringsmodell för mänskligt och institutionellt beteende, att beslutsfattande tenderar att följa en redan inslagen väg, det vill säga tidiga vägval får betydelse. Allteftersom samma stig återkommande beträds av olika aktörer blir den allt mer inarbetad. Sannolikheten ökar för att samma väg beträds av nästa aktör, vilket så småningom resulterar i självförstärkande cykler. Artikeln beskriver tre sammanhang där stigbundenhetstesen metodologiskt operationaliseras till en (process)rättslig, en institutionell respektive en normativ kontext. Våra empiriska resultat (kvantitativa och kvalitativa) illustrerar i dessa sammanhang stigbundenhetsproblematiken och uppkomsten av vissa vägvalssituationer, så kallade critical junctions. I artikeln redogörs självreflektivt för metodens hermeneutiska återkoppling till de teoretiska ingångsvärdena. Studien påvisar teoribildningens relevans för studiet av relevant rättsområde, dess reella rättstillämpning och även bakomliggande lagstiftningsprocess. I Sverige innebär den senaste tidens snabba lagstiftningsåtgärder att stigbundenheter riskerar att befästas som lagbundenheter.
|
|
| 22. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
LVU – på villovägar? Om stigbundenhet vid upphörande av tvångsvård
- 2021
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :27-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article series deals with one of the most difficult dilemmas pertaining to child protective custody: balancing long-term stability for children in care against family reunification as ultimate goal. In the first part of this article series, the balance was traced through the formal requirements applicable to, on the one hand, the initiation of child custody and on the other hand, its termination. The first article concluded that – at least with respect to foster home assignments – the longer children stay in protective care, the more difficult it becomes for families to reunite. Path dependency – a theoretical model from the social sciences – was suggested towards, if not explaining, then at least understanding some elements of the legal proceedings conducive towards lock-in effects. These conducive mechanisms are here, in the second article of this series, placed in three legal contexts: First, the procedural framework representing the base rules. It is argued that administrative courts’ ex officio mandate, the loose ambit of “therapeutic” proceedings in combination with the allocation of the burden of proof slant the playing field against individual litigants (albeit in order to “help” them). The playing field itself – referred to as a second institutional context, is then approached from the vantage point of legal theory, taking account of Swedish and international empirical data on different litigants’ litigation odds. In a third, normative context, prevailing notions of familial normality and deviation are explored in order to trace additional factors making it difficult to break the cycle of protective measures.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Kristoffersson, Eleonor, 1972-
(författare)
-
Value Added Tax as a Legal Transplant
- 2021
-
Ingår i: Intertax. - : Wolters Kluwer. - 0165-2826 .- 1875-8347. ; 49:2, s. 186-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, Value Added Tax (VAT) is examined as a legal transplant. The legal transplants theory relies on the assumption that legal transplants are the primary driver behind legal change. In order to establish whether this is the case for VAT, the distribution of VAT across the world is examined. This spread, however, should be evaluated against the different legal VAT families that may be identified around the world in order to determine if the identity of the transplanted system remains. That said, VAT families vary over time, and there is no specified definition of different VAT families. The establishment of the relevance of studying VAT as a legal transplant may feasibly lead to a discussion on whether a legal transplant approach is appropriate for comparative research in VAT since such an approach entails a risk for too much emphasis on similarities. The fact that statutes appear to be similar does not necessarily mean that the law is the same due to various factors such as legal culture. However, with an awareness of the inadequacies of the legal transplants approach as a method for comparative studies, the approach may provide valuable insight into explaining the similarities and differences in VAT.
|
|
| 30. |
- Käll, Jannice, 1985
(författare)
-
A Posthuman Data Subject? The Right to Be Forgotten and Beyond
- 2017
-
Ingår i: German Law Journal. - 2071-8322. ; 18:5, s. 1145-1162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The general assumption in the West is that there still is an inherent difference between persons and things. This divide informs how “the human” and human subjectivity are constructed as distinct from all others. Recently, the distinction has been challenged in posthumanist theory, where it has been argued that the divide between human and nonhuman agents—or rather, bodies—is always an effect of a differential set of powers. For this reason, the boundaries between human and nonhuman are always in flux. As posthumanist theorists have argued, this change in boundaries may be specifically visualized in relation to digital technology. Today, such technologies obfuscate the boundaries between persons and things, and the extensive utilization of smartphones, social media, and online search engines are just three common examples. In parallel to the continuous expansion of digital technologies, critical understandings of how “data” and human personhood are produced are increasingly raised in legal theory. Recent developments establishing increased privacy online through EU law, including the new General Data Protection Regulation and the famous Right to Be Forgotten case could possibly be understood to have struck a balance between interests of the human–in the form of privacy—and the digital—in the form of information diffusion. In this Article, a posthumanist theoretical perspective is utilized to show how the new data protection legislation, with a focus on the Right to Be Forgotten, produces such protection yet continuously withdraws data as a separate body from human bodies. For this reason, it is argued that the construction of new human rights, such as those considering data protection, would benefit from understanding how the separation is, in itself, an effect of advanced capitalism.
|
|
