| 261. |
- Holgersson, Stefan, 1967-, et al.
(författare)
-
Är vattenkanoner lösningen? Påskupploppen 2022 och dess efterspel
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under påsken år 2022 skedde våldsamma upplopp på flera olika platser i Sverige. Medborgare och politiker har goda skäl att kräva att Polismyndigheten framgent kan hantera den typ av angrepp som skedde under påskhelgen 2022 på annat sätt än som var fallet. Av det som utspelade sig på de olika platserna där det var upplopp under påskhelgen går det att identifiera ett flertal konkreta förändringsbehov, som med relativt enkla medel går att åtgärda. Det handlar exempelvis om att öka polisers förmåga att agera inom ramen för SPT-konceptet (Särskild Polis Taktik för att hantera folksamlingar) genom att ge dem adekvat utbildning och utrustning. Men också om styrning- och ledningsfrågor, om underrättelsetjänstens arbete och om att utveckla arbetsmiljöarbetet kopplat till särskilda händelser. Listan över relativt enkla konkreta åtgärdsförslag går att göra lång och framkommer på olika ställen i denna rapport. Huvudskälen till Polismyndighetens tillkortakommanden under påskupploppen har dock att göra med samma typ av strukturella problem som ligger bakom en lång rad andra bristande prestationer såsom låg brottsuppklaring och dåligt resursutnyttjande. Misslyckandet i att förebygga och hantera den typ av våldsamma upplopp som uppstod under påskhelgen 2022 måste därför ses i ljuset av en mer djupgående problembild. Utan att ta tag i de strukturella problemen kommer effekten av andra åtgärdsförslag att bli låg. Det spelar ingen roll om polisen får distansvapen eller om skjutkungörelsen förändras. Problemen handlar om något helt annat än de framförda kraven på bland annat vattenkanoner och gummikulor. Några exempel på strukturella problem som framträder i rapporten:Bristande planeringsförmågaBristfälliga analyserPersonalen behandlas inte som organisationens viktigaste resursEn bristande respekt att följa lagar och reglerBristande transparens och tillämpandet av manipulativa kommunikationsstrategierPåskupploppen kan utgöra en väckarklocka för aktörer utanför Polismyndigheten att fokus bör riktas mot hur polisen använder tilldelade resurser snarare än på behovet av förändrad lagstiftning, ökade resurser och nya verktyg för Polismyndigheten. En sådan diskussion har ännu inte skett och detta är ett stort problem eftersom polisen på så sätt inte får ett tillräckligt yttre incitament att utvecklas. En kort beskrivning av innehållet i rapportens kapitel:Kapitel 2 problematiserar polisledningens uttalanden efter påskupploppen, nämligen att det som hände kom som en överraskning. Kapitel 3 tar upp vikten av att polisen reflekterar över sin egen roll som medaktör till att en händelse eskalerar och att denna insikt var en viktig framgångsfaktor när polisen lyckades utveckla sina metoder efter Göteborgskravallerna år 2001. Kapitlet riktar in sig på vilket ansvar Polismyndigheten har för att en del personer i vissa situationer väljer att angripa poliser med våld och hur Polismyndigheten kan agera för att framgent minska en sådan risk. Vi menar att det är betydelsefullt att inte avgränsa analysen bara till dagarna då våldet uppstod för polisens möjligheter att påverka att liknande händelser inte ska inträffa. Kapitel 4 handlar om polisens tillståndshantering och dess effekter. Kapitel 5 tar upp polisens förebyggande arbete i samband med tillståndsgivna allmänna sammankomsterna. Kapitel 6 berör att kravaller inte är något nytt fenomen i Sverige eller i andra länder och hänvisar till nationell och internationell forskning om polisens hantering av folksamlingar. Kapitel 7 behandlar polisens sätt att tillämpa SPT-konceptet under påskupploppen. Kapitlet innehåller många bilder för att tydliggöra analysen och de slutsatser som dras i kapitlet. Kapitel 8 beskriver hur vissa polisers agerande under påskhelgen ökade hotbilden. Kapitel 9 behandlar frågor som rör bemanningen och om den var tillräcklig.Kapitel 10 tar upp arbetsmiljöfrågor. Kapitel 11 analyserar behovet av att utveckla SPT-taktiken och ny utrustning. Kapitel 12 beskriver Polismyndighetens externa kommunikation och riskerna med denna. Kapitel 13 innehåller ett slutord.
|
|
| 262. |
|
|
| 263. |
|
|
| 264. |
- Holm, Anders, 1963-, et al.
(författare)
-
Ansvarstema : Särskilt om arbetsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden
- 2023
-
Ingår i: Framtidens Skadeplats 2023. - 9789180751261 - 9789180751278
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Anta att en räddningsledare finner att en person, vilken som helst, eller att en civil insatsperson, CIP, påbörjat en räddningsinsats i väntan på att räddningstjänsten ska anlända. Anta vidare att räddningsledaren i denna situation uppmanar personen eller CIPen att fortsätta den påbörjade insatsen.Den kort redogjorda situationen ovan är en faktiskt existerande situation runt om i landet, och öppnar upp för flera olika rättsligt relevanta frågor i samband med en räddningsinsats. En av dessa frågor avser vem som har arbetsmiljöansvaret i den uppkomna situationen.I den föreliggande studien fokuseras på ansvarsbegreppet som sådant, på de rättsliga reglerna om arbetsmiljöansvar och på de rättsliga förutsättningarna för arbetsmiljöansvar i de nya samverkansformer för räddningsinsatser, som inkluderar frivilliga och ideella aktörers deltagande. Fokus i studien är i den senare delen riktat mot vem som ansvarar för vilken del av arbetsmiljöansvaret, gentemot vem. Därvid diskuteras de påföljder som kan aktualiseras. Skadestånd, som redan har studerats i Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser, utgör därvid en påföljd, men är det en påföljd som är relevant i arbetsmiljösammanhang?När frivilliga och ideella aktörer agerar i en räddningsinsats, innebär det en brytning mot både tidigare organisering av räddningsinsatser och tankar om organiseringen av räddningsinsatser. De nya samverkansformerna avseende räddningsinsatser utmanar rådande reglering. Detta gäller inte minst regleringen av ansvarsfrågor av vitt skilda slag. En fråga som därvid pockar på uppmärksamhet är, i vilken mån det förekommer rättsliga regleringar som i allt för hög grad begränsar möjligheterna till att utveckla de framväxande frivillighetsinitiativen.
|
|
| 265. |
- Holm, Anders, 1963-
(författare)
-
Ekonomiska skador orsakade av supportrar vid idrottsevenemang
- 2012
-
Ingår i: Blendow Lexnova. - Stockholm : Blendow Group. ; , s. 4-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I vilken utsträckning kan en idrottsförening/idrottsklubb kräva skadestånd från supportrar som orsakat föreningen/klubben ekonomiska skador?
|
|
| 266. |
- Holm, Anders, 1963-
(författare)
-
Force majeure, terrorism och försäkringsvillkor
- 2022
-
Ingår i: Uppsatser om ansvarsbegränsande försäkringsvillkor. - Stockholm : Jure. - 9789172238749 ; , s. 30-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är inte ovanligt att det i försäkringar förekommer villkorsundantag för skador orsakade av terrorhandlingar. I det följande diskuteras dels i vilken mån en terrorattack kan betraktas som en force majerurehändelse, dels tolkningen av konkreta försäkringsvillkor i ljuset av den straffrättsliga regleringen av terrorism. Det följande är skrivet främst ur ett svenskt nationellt perspektiv.
|
|
| 267. |
|
|
| 268. |
- Holm, Anders, 1963-
(författare)
-
Något om skadestånd för skador orsakade av häst
- 2012
-
Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter. - Stockholm : Jure. - 9789172234857 ; , s. 56-69
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén
|
|
| 269. |
|
|
| 270. |
- Holm, Anders, 1963-
(författare)
-
Produktskador : Garantier och ansvarsförsäkring
- 2012. - 1
-
Ingår i: Uppsatser om skadeståndsansvar och ansvarsförsäkring. - Stockholm : Jure. - 9789172234994 ; , s. 81-101
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna antologi är ett uttryck för författarnas ambitioner att tillgodose en del av behovet av forskning inom försäkrings- och skadeståndsrätt och att fortsätta det arbete med denna inriktning som inleddes år 2009 med publiceringen av antologin Uppsatser om försäkringsavtalslagen.Uppsatserna är författade av Håkan Andersson, professor i civilrätt, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Bertil Bengtsson, f.d. justitieråd, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, Anders Holm, jur. dr och universitetslektor, affärsjuridiska programmet vid Linköpingsuniversitet, Eva Lindell-Frantz, jur, dr och universitetslektor, juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Birger Nydrén, f.d. chefsjurist i Ziirich Plc, senior counsel vid Grönbergs advokatbyrå, Marcus Radetzki, professor i civilrätt, Stockholm Center for Commercial Law vid Stockholms universitet, Jessika van der Sluijs, docent i civilrätt, Stockholm Center for Commercial Law vid Stockholms universitet och Harald Ullman, adj. professor i försäkringsrätt, affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet.
|
|
