| 191. |
- Granér, Rolf, 1949-, et al.
(författare)
-
Perspektiv på polisetik
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Perspektiv på polisetik består av en serie artiklar som på olika sätt bidrar till den pågående diskussionen om etik i polisens verksamhet.Boken tar avstamp i en diskussion om polisens samhällsuppdrag och hur detta kommer till uttryck i organisationskultur,grupprocesser och enskilda polisers ställningstaganden. Vilka moraliska värden ligger till grund för polisarbetets innehåll? Hur kan kan moralfilosofiska redskap komma till användning i det dagliga arbetet? Speciella avsnitt ägnas åt våld, våldsanvändning och ondska.Boken har vuxit fram i nära samarbete med polisens etikhandledare. Den vänder sig till verksamma inom polisorganisationen men även till dem som har intresse av yrkesetik inom andra verksamheter.
|
|
| 192. |
|
|
| 193. |
- Granér, Rolf, 1949-
(författare)
-
"Riktigt" polisarbete och "skitjobb" : aspekter på patrullerande polisers yrkeskultur
- 2004
-
Ingår i: Polispsykologi. - Stockholm : Natur och kultur. - 9127074471 ; , s. 36-50
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En polis ställs ofta inför mycket svåra situationer där det gäller att snabbt kunna agera på rätt sätt och bemöta olika människor under skilda förhållanden: drogpåverkade personer, människor i psykisk obalans, misstänkta gärningsmän, vittnen, brottsoffer, och en upprörd eller oroad allmänhet.På senare år har man inom polisutbildningen uppmärksammat behovet av ökad psykologisk kunskap. Förutom undervisningen i grundläggande beteendevetenskapliga moment behövs koppling till den direkta operativa polisverksamheten. Hitintills har det saknats kurslitteratur som på ett lättillgängligt sätt integrerar psykologisk teori och metod med olika verksamhets- och problemområden i polisarbetet.I Polispsykologi står de tillämpade aspekterna i centrum. Exempel på frågeställningar är: Vilka psykologiska faktorer är viktiga vid biljakter? Hur är sambandet mellan stress och benägenhet att använda sitt tjänstevapen? Hur förhandlar man med en självmordskandidat? Vad kännetecknar personer med olika psykiska störningar? Hur kan man förebygga krisreaktioner och hantera egen stress vid traumatiska händelser? Finns en särskild poliskultur och hur förhåller sig polisväsendet till vetenskap och nya rön? Ska en polis ha högre moral än andra medborgare? Hur agerar man när man misstänker att kolleger har betett sig på ett felaktigt sett? Hur hanterar man personliga angrepp (alla poliser är svin)? Hur bör man intervjua vittnen? Hur arrangeras en rättvis vittneskonfrontation? Hur avslöjar man en lögnare? Hur ingriper man i familjevåldssituationer? Hur kan man se om ett mord maskerats som självmord? Hur bemöter man drogpåverkade personer vid ingripanden?Boken är avsedd dels för den grundläggande polisutbildningen, dels för yrkesverksamma poliser (bl a i vidareutbildningar).
|
|
| 194. |
|
|
| 195. |
- Granér, Rolf, 1949-
(författare)
-
Självständiga sheriffer eller lojala byråkrater : om patrullerande polisers yrkeskultur
- 2006
-
Ingår i: Bilder av polisarbete. - Växjö : Växjö University Press. - 9176365026 ; , s. 35-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här antologin ges några bilder av polisarbete. Författarna representerar olika ämnen och har skilda infallsvinklar på frågan. Men sammanhållande teman är samhällsuppdraget – att skydda demokratiska värden – samt de professionella och etiska dilemman och kunskapskrav som är förknippade med uppdraget. Boken har sitt upphov i en seminarieserie om polisforskning som under två års tid anordnades vid Växjö universitet.Här diskuteras polisarbete som en uppgift att hantera dilemman, yrkeskulturen, bemötandet av personer med psykiatriska problem, samarbetet med socialtjänsten vid tvångsomhändertaganden, rättstatliga krav, arbetet med inre utlänningskontroll, hur poliser skildras i kriminallitteraturen vilket kan påverka allmänhetens syn och hur genusaspekten tar sig uttryck i utbildningen.Boken vänder sig till dem som är intresserade av polisarbete och även till dem som har ett mer övergripande intresse för professionsfrågor och de krav som kan ställas på tjänstemän i en offentlig verksamhet.Redaktörerna Lena Agevall, docent i statsvetenskap, och Håkan Jenner, professor i pedagogik, är verksamma vid Växjö universitet.
|
|
| 196. |
|
|
| 197. |
|
|
| 198. |
- Grenet, Julien, et al.
(författare)
-
The effects of electronic monitoring on offenders and their families
- 2024
-
Ingår i: Journal of Public Economics. - : Elsevier. - 0047-2727 .- 1879-2316. ; 230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Electronic monitoring (EM) has emerged as a popular tool for curbing the growth of large prison populations. Evidence on the causal effects of EM on criminal recidivism is, however, limited and it is unclear how this alternative to incarceration affects the labor supply of offenders and the outcomes of their family members. We study the countrywide expansion of EM in Sweden in 1997 wherein offenders sentenced to up to three months in prison were granted the option to substitute incarceration with EM. Our difference-in-differences estimates, which compare the change in the prison inflow rate of treated offenders to that of non-treated offenders with slightly longer sentences, show that the reform significantly decreased the number of incarcerations. Our main finding is that EM not only lowers criminal recidivism but also increases labor supply. Additionally, EM improves the educational attainment and early-life earnings of the children whose parents were exposed to the reform. The primary mechanisms through which EM operates appear to involve the preservation of offenders' ties to the labor market, by reducing the barriers to both finding a job and changing employers. Our calculations suggest that the social benefits stemming from EM are about seven times larger than the fiscal savings associated with reduced prison expenditures, implying that the welfare gains from EM could be much greater than previously acknowledged.
|
|
| 199. |
- Gustafsson, Kristina, Associate Professor, 1970-, et al.
(författare)
-
The right to an interpreter : A guarantee of legal certainty and equal access to public services in Sweden?
- 2022
-
Ingår i: Just. Journal of Language Rights & Minorities, Revista de Drets Lingüístics i Minories. - Spain : Universitat de Valencia. - 2952-2307. ; 1:1-2, s. 165-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, the Administrative Procedure Act regulates authorities’ obligation to use interpreters if needed in contact with persons who do not speak Swedish, with impaired hearing, sight, or speech. Hiring an interpreter is stated as a guarantee of transparency, participation, and legal certainty. The article aims to investigate these language duties and rights from the perspective of non-Swedish speaking clients. Guiding theoretical concepts are formal and substantive legal certainty as a primary condition protecting the client as a rights holder. Three main themes were found in an analysis of migrants’ narratives about interpreting experiences: mistrust in interpreting services, self-regulated minimization of language rights, and absence of professional interpreting and translation services. These factors may be compounded and lead to situations in which clients decline the use of interpreting services. Based on the clause “if needed” in the law, it might be legitimate to acknowledge such wishes and skip interpreting services. Yet, this means that public services undermine the client’s position as a rights holder, formal and legal certainty, as well as their own possibilities to fulfill their duties.
|
|
| 200. |
- Hallbäck, Håkan
(författare)
-
Digitala brott och straffprocessuella åtgärder i digital miljö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med att digitaliseringen sedan 1980-talet förändrat samhället har även kriminella tillgodogjort sig och funnit sig tillrätta med den nya tekniken. Denna skrift är ett försök att i korthet beskriva och klargöra några av de straffrättsliga och straffprocessrättsliga aspekterna av den digitala tekniken.I första delen av skriften genomgås några vanliga brott som kan begås i anslutning till digital teknik. Efter detta analyseras den digitala tekniken ur straffprocessrättsliga synvinkel. Den processuella genomgången påbörjas med en undersökning av hur det befintliga regelverket fungerar i digital miljö för spaning och annan förutredning (utanför ramarna för förundersökning enligt rättegångsbalken). Därefter granskas den digitala tekniken i förhållande till reglerna om förundersökning och straffprocessen enligt rättegångsbalken. Inledningsvis kan fastslås att det till stor del saknas lagstiftning för hantering av spaning- och förundersökningsåtgärder i digital miljö samt synes lagstiftaren inte ha hängt med i teknikutvecklingen. Vi har till exempel ett välfungerande regelverk såvitt avser beslag av telegram (27 kap 1 § 2 st m fl rättegångsbalken), men vi har inte något regelverk som talar om när och hur man ska ta omhand informationen som är lagrad på en hårddisk, mobiltelefon, usb-minne eller annat digitalt media. Det är även tunnsått med rättsfall och andra auktoritativa avgöranden. En del förslag till lösning av de frågeställningarna som finns runt hur den digitala tekniken skall behandlas straff- och straffprocessrättsligt blir därmed mer eller mindre kvalificerade gissningar av hur problematiken skall behandlas.
|
|
