| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Andersson, Håkan
(författare)
-
Topisk retorik inom juridiken
- 1994
-
Ingår i: Retorik och rätt. - : Iustus, Uppsala. ; , s. 44-
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 14. |
- Arguello, Gabriela, 1983, et al.
(författare)
-
Regulation of ships at anchor: Safety and environmental implications
- 2022
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 0308-597X .- 1872-9460. ; 140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ships waiting at anchor are associated with considerable environmental pressures and impacts. Growing and congested anchoring areas are receiving increasing scholarly attention to understand the environmental effects caused by large sea-going ships anchoring in coastal waters. While there is a lack of studies addressing the entire spectrum of environmental pressures and impacts from ships at anchor, ranging from scouring of the seafloor, operational emissions and discharges and waste from maintenance carried out while at anchor, it is well established that anchoring is associated with such pressures. This article takes a problem-oriented approach since there are potential cumulative environmental impacts of ships waiting at anchor. From both a public and private law perspective, we examine the legal structures and challenges associated with the regulation of ships waiting at anchor. We also analyze the public and private law factors that may limit the ability to prevent harmful anchoring practices. Our examination shows that while coastal states have significant jurisdictional powers to regulate anchoring in coastal waters, the current international regulatory framework addresses anchoring incidentally and lacks mechanisms for considering the cumulative impacts of anchoring. Furthermore, the incentives for ships to spend a considerable amount of time at anchor appear to differ substantially across different types of charterparties. Improved regulation requires better scientific knowledge, substantial mapping of legal structures, and a stakeholder survey providing a basis for the exploration of potential contractual practices that may reduce market incentives for anchoring.
|
|
| 15. |
- Edwardsson, Eva
(författare)
-
Fri rörlighet för välfärd : Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt EG-rätten skall det råda fri rörlighet för tjänster. Sjuk- och hälsovård är sådana tjänster som omfattas av den fria rörligheten. Om allmän sjukvård i Sverige tidigare har uppfattats mer som en skyldighet för landstingen, har EG-rätten medfört att möjligheten att under vissa förutsättningar få vård i andra EU-länder utgör en rättighet för dem som är bosatta i Sverige.Rättsläget i EG-rätten är idag ganska klart. I fråga om sjukvård eller tand-vård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en person som är bosatt i Sverige välja om den vill att vården skall utföras i Sverige eller i ett annat EU- eller EES-land. Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i Sverige. Svenska myndigheter får ersätta utländska vårdgivare och patienten betalar endast sådana kostnader som den skulle ha betalat i Sve-rige.För vård på sjukhus har EG-domstolen godkänt att patienter får resa utom-lands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassa. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i tid i den egna medlemsstaten. Sverige har ännu inte infört ett förhandstillståndssystem, men det finns planer på detta. När ett så-dant system införs, ökar myndigheternas möjligheter att avslå begäran om att få vård utomlands. Därmed begränsas svenska patienters möjligheter att söka sig till andra EU-länder. Samtidigt begränsas ovissheten om ersättning kom-mer att medges eller inte. De ekonomiska transaktionerna kring vården utom-lands behöver inte längre skötas av de enskilda patienter som får tillstånd.I den mån vårdens kringkostnader, som kostnad för resa, logi, att patienten behöver stöd av en medföljande etc. ersätts vid vårdresor inom Sverige, gäller i princip att sådana kostnader också skall ersättas när patienten reser utom-lands. Det skall råda likabehandling mellan patienter som får vård inom Sveri-ge och svenska patienter som får vård i andra EU-länder.EG-rätten innebär ett förändringstryck på svensk sjukvård. Vård skall i EU-länderna ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. För att alla skall kunna få vård efter behov krävs någon form av kollektiv finansiering. I och med att EG-rätten gör det möjligt för enskilda patienter att ta med sig skatte-pengar utomlands utan att själva behöva betala annat än svenska patientavgif-ter, uppstår ett finansiellt utflöde. Om väldigt många patienter gör bruk av den fria rörligheten, skulle det kunna leda till dåliga finanser för sjukvården. Erfa-renheterna visar att det trots allt är ganska få patienter som verkligen söker vård utomlands. Den svenska sjukvården kan också möta ett eventuellt pati-entutflöde genom att erbjuda effektiv vård i tid i Sverige och förbättra vårdens tillgänglighet.Sammantaget kan inte rättsutvecklingen inom EU sägas utgöra ett hot mot den europeiska sociala modellen.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
-
EU Citizenship: Twenty Years On : Special Issue German Law Journal
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The Maastricht Treaty (the “Treaty”) first introduced the status of EU citizenship. The twentieth anniversary of the signing of the Treaty, marked in 2013, was declared the European Year of the Citizen. Union citizenship has been understood as the world’s first post-national citizenship, although it is still complementary to national citizenships. EU citizens enjoy rights that have been expanded, modified, and reinterpreted in light of the EU integration process. The Court of Justice of the European Union (CJEU) has been a driving force in this process. This twentieth anniversary has provided the occasio for this special issue. Indeed, much has happened over the last two decades. The Maastricht Treaty entered into force on the heels of German reunification, and afterwards, a series of EU treaties followed: The Amsterdam Treaty, the Nice Charter of Fundamental Rights, the aborted constitutionalization process and the Rome Treaty in 2004, and the Treaty of Lisbon. The Euro took over former national currencies in 2002; the enlargement process led to today’s twenty-eight Member States. But the ratio of this special issue is based on other events as linked to the 2008 financial crisis, bailouts, the fiscal compact, and similar measures. In a nutshell, the timeliness of this volume is linked to the current financial disarray. Since prognosis presupposes diagnosis, no further words are necessary as to the importance of this task. It is (almost) self-evident that before taking action and preparing for the future, one needs to address the very first question: Nosce te ipsum...
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Langlet, David, 1977-
(författare)
-
Safe Return to the Underground? The Role of International Law in Subsurface Storage of Carbon Dioxide
- 2009
-
Ingår i: Review of European Community & International Environmental Law. - : Wiley. - 0962-8797 .- 1467-9388. ; 18:3, s. 286-303
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carbon capture and storage (CCS) has been described as an indispensable element in fighting dangerous climate change. At the same time, the technology is associated with significant uncertainties and risks. Focusing on the geological storage of captured CO2, this article takes stock of ongoing processes for accommodating CCS in international law. It finds that the current approach to CCS is patchy and, partly, short on substance. It then attempts to establish to what extent a harmonized international approach to regulating CCS is called for and how it may be achieved.
|
|
| 20. |
- Langlet, David, 1977-
(författare)
-
Transboundary Transit Pipelines : Reflections on the Balancing of Rights and Interests in Light of the Nord Stream Project
- 2014
-
Ingår i: International and Comparative Law Quarterly. - 0020-5893 .- 1471-6895. ; 63:4, s. 977-995
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Nord Stream project, which comprises two natural gas pipelines in the Baltic Sea, eminently illustrates several of the ambiguities that pertain to the ability of coastal States to regulate the laying and operation of transit pipelines in their exclusive economic zone and, conversely, the extent of the right of other States to carry out such activities. A highly significant issue is how seabed surveys undertaken in preparation for the laying of pipelines should be characterized, and thus regulated, under the United Nations Convention on the Law of the Sea. What is to be considered a ‘reasonable measure’ by a coastal State is another crucial issue which, together with the extent of the requirement for consent by the coastal State for any specific pipeline route, are decisive for defining the balance between potentially competing interests relating to submarine transit pipelines.
|
|
