| 11. |
- Assum, Terje
(författare)
-
Reduction of BAC limit from 0.05 to 0.02 percent in Norway : effects on driver knowledge and behavior. Some preliminary results
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 504-514
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is a well established fact that the consumption of alcohol before driving a motor vehicle increases the accident risk. However, the importance of rather low blood alcohol concentrations (BAC) for accident risk is still under discussion. Norwegian studies find that drivers involved in fatal, alcohol-related accidents have on the average rather high BACs, above 0.1%. Some claim that "impairment occurs in most areas at the lowest BAC that can be reliably chemically determined". The question is thus: what effect will a reduction of the legal BAC limit from 0.05% to 0.02% have?
|
|
| 12. |
- Cedersund, Hans-Åke
(författare)
-
Hur påverkades hastigheterna av höjda böter?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On 1 October 2006 the fines for most traffic infringements, inter alia violations of the current speed restrictions, were steeply increased. It is entirely logical that speed levels temporarily decrease when the fines for speed violations are increased. According to foreign reports, it is to be expected that, when fines are increased, speeds are reduced the most where motorists feel that the risk of detection is greatest, for instance on sections of road with speed cameras. The objective of the study is to see the effect of the increase in fines on 1 October 2006 and whether the increase is greater on sections with speed cameras than in other places. Speed measurements were made at a total of 13 sites in three areas, on European Route E20 around Skara, on National Road 50 at Omberg in the county of Östergötland, and finally on National Route 55 to the south of Katrineholm, and on neighbouring control sections. Before-measurements were made in the middle of September and after-measurements over two weeks from the middle of October 2006. On the automated traffic surveillance and control sections in the three areas, measurements were made both directly towards a camera and in the other direction, and also on a part of the section where no camera is visible. Speed measurements were also made on a neighbouring section with approximately the same traffic conditions as on the section with camera. In this way, therefore, measurements were primarily made on traffic travelling directly towards a camera but also, by way of control, in the opposite direction - at the camera, between the cameras and on a road that has not been equipped with traffic surveillance cameras.
|
|
| 13. |
- Chen, Erdong, et al.
(författare)
-
Programming Police Enforcement in Highway Work Zones
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Police enforcement is sometimes used by U.S. transportation agencies for safety improvement in work zones. The important question that must be answered by those responsible for programming police enforcement in work zones is: where, when and how to enforce? This paper presents a research conducted by the Purdue Center for Road Safety (CRS) for the Indiana Department of Transportation (INDOT) aimed to develop a tool for selecting work zones, periods of enforcement, and enforcement strategies that maximize the safety benefit within the available budget. This research included modeling of the crash frequency in work zones to better understand work zone safety factors and evaluating several police enforcement strategies through a carefully designed police enforcement experiment in selected work zones. The study has confirmed several findings of the previous studies and it has provided new results such as finding that Variable Message Sign units are highly effective in reducing drivers’ speed inside work zones. The practical outcome of this effort described in this paper is the Work Zone Police Enforcement Programming Tool (PEPT) used by INDOT to program cost-effective police enforcement activities.
|
|
| 14. |
- Egeskog, Johan, 1987-, et al.
(författare)
-
Cykelstölder : Problemets omfattning och möjliga vägar framåt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cykelstölder är en komplex fråga och många aktörer behöver samverka för att kunna komma tillrätta med problemet. Resultaten från sammanställningen visar att antalet cyklar som stjäls varken har ökat eller minskat på senare år. Dock så stjäls det allt dyrare cyklar, i och med elcykelns breda intåg på marknaden, vilket resulterar i ökande kostnader för försäkringsbranschen och i förlängningen även försäkringstagarna. I rapporten framgår att mörkertalet är stort gällande de cyklar som stjäls men som inte anmäls som stulna till polisen. Statistiken indikerar att det sker över en halv miljon cykelstölder varje år i Sverige, men bara omkring 70 000 av dessa stölder anmäls till polisen.Stöldrisken har en tydlig påverkan på hur attraktiv cykeln är som färdmedel. En betydande del av befolkningen anger att de ofta eller ibland väljer bort cykeln för vissa eller alla sina resor på grund av risken för stöld. Utifrån den samlade kunskapen föreslår vi ett antal åtgärder som kan vidtas för att på sikt kunna minska problemets omfattning. Det handlar bland annat om införandet av någon form av cykelregister, kunskapsspridning om riskbeteenden kring hur vi parkerar våra cyklar, bättre kvalitet och kapacitet för cykelparkeringar och även normarbete gällande försäljning och förfogandet av stulna cyklar. Minskad mängdbrottslighet, dit cykelstölder räknas, kan ha en tydlig positiv påverkan på tilltron till rättsväsendet och i förlängningen minska risken för annan grövre brottslighet i samhället.
|
|
| 15. |
- Forsman, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.
|
|
| 16. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Polisens attityder till trafikövervakning : en jämförelse mellan år 1999 och år 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is based on the results obtained from two questionnaire studies carried out during 1999 and 2007. The aim of the studies is to increase our knowledge about the attitudes and approach of the police to traffic safety work and how these attitudes have changed with time. In the first study 729 randomly chosen police officers completed the questionnaire and in the second 1,022. The results show that the basic attitude among the police towards traffic surveillance has become more positive. The attitudes towards the directives from the governing bodies and their ability to participate in decision making have improved slightly from the first measurement to the second measurement. However, it is characteristic that a fairly large proportion still is dissatisfied with the same. The attitude of the police towards their own reporting of accidents has not changed appreciably at all. On the other hand, the understanding that a certain amount of statistics shall be reported is slightly greater in 2007 than in 1999. The attitudes towards automatic surveillance have strongly improved although a well-visible policeman is still advocated. The need to reinforce the surveillance of professional traffic is considered to be greater in 2007 than in 1999. According to the police, the attitude amongst the public towards speeding offences has become more negative than it was before. Nevertheless, a relatively high proportion still believes that it is a relatively minor offence. In 2006, the tolerance level for speeding offences was lowered at the same time as the fines for traffic offences were raised markedly. The results of the questionnaire show that the police are neutral towards whether or not these measures will influence the public’s acceptance of the traffic safety work, which could indicate that they have not yet defined their attitude regarding the question. More than half of all police officers in 2007 do not believe that the public are aware of the possibility of having a time for consideration with respect to the acceptance of a fine for a breach of regulations. Finally the results show that in 2007, more controls were carried out than before. The most important conclusions that can be drawn from these results are that the police have developed a more positive attitude towards the traffic safety work and that, at the same time, more traffic controls are being carried out. But there are also many who still do not feel that they are able to influence their work. Furthermore, many are dissatisfied with the governing body’s directives regarding traffic safety work. Such a dissatisfaction can influence the psycho-social work environment and the motivation for carrying out good work, but concretely the results show that such a dissatisfaction influences, both directly and indirectly, how many traffic controls one carries out.
|
|
| 17. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet : samspelet mellan människor, fordon och trafikmiljö
- 2024. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de största folkhälsoproblemen i världen är de personskador som trafikolyckor leder till. Globalt har WHO beräknat att över en miljon människor dödas och tiotals miljoner skadas i trafikolyckor varje år. Sverige har prioriterat trafiksäkerhet högt, något som lett till att vi tillhör de absolut säkraste länderna i världen. Trots detta dödas hundratals svenskar i trafiken varje år och tusentals skadas för livet.Trafiksäkerhet är en rikt illustrerad handbok med fokus på hur människan fungerar i samspel med fordon och vägmiljö. Boken tar ett helhetsgrepp om området och ger bland annat en översikt övertrafiksäkerhetens historiatrafiksäkerhetens organisation nationellt och internationelltrelevanta regelverkolycksstatistik och olycksorsakerolika trafikantgruppers problemåtgärder för ökad trafiksäkerhetden svenska nollvisionen.Andra upplagan omfattar uppdatering av statistik, regelverk och strategier. Den beaktar även ny forskning och nya kunskaper om åtgärder m.m.Trafiksäkerhet är avsedd att användas som ett grundläggande läromedel. Den primära målgruppen är blivande poliser, trafiklärare, instruktörer på trafikövningsplatser, trafikinspektörer och informatörer. Boken fungerar också som introduktion till trafiksäkerhet för personer som studerar till folkhälsovetare och lärare samt tjänstemän och beslutsfattare i kommuner och andra organisationer där trafiksäkerhet utgör ett viktigt inslag i verksamheten.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
