| 11. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II) : Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans
- 2011
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : InfoTorg. ; :augusti, s. -47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.
|
|
| 12. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III) : Diskussionen av olika horisontella verkningar
- 2011
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : InfoTorg. ; :augusti, s. 1-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Gränserna för begränsningsprincipen avseende det allmännas skadeståndskrav vid skyddsåtgärder
- 2011
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : Bisnode. ; :juli
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en lång praxisserie har en begränsningsprincip kunnat iakttas, avseende vissa krav från det allmänna såsom skadelidande. Skadevållaren har i dessa fall kunnat hävda, att stat eller kommun får bära kostnaderna som ett led i samhällets ansvar för tillhandahållande av inrättningar till allmän säkerhet. Pliktaspekten bakom dessa skyddsåtgärder har motiverat, att det allmänna får bli den slutliga kostnadsbäraren. I två nya domar från Högsta domstolen, visas att denna begränsningsprincip har sina gränser – och att det därmed kan uppställas kvalificeringskriterier med avseende på vilka skyldigheter som kan mötas av denna riskplacerande argumentation.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Jämkningsomständigheterna vid ersättning enligt frihetsberövandelagen
- 2014
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : Bisnode. ; :maj
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De icke-ekonomiska (ideella) ersättningsposterna blir ideligen föremål för preciserande prövningar i högsta instans. Den ideella ersättningen visar sig då ofta vara en svårdefinierad storhet, eftersom omständigheter på både skadevållarens och den skadelidandes sida argumentativt kan påverka bilden. I en (någorlunda) ny dom från HD visas vilka olika – restriktiva – möjligheter man har att spela med, vid jämkning av ersättningen enligt frihetsberövandelagen.
|
|
