| 11. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Mellan juridisk fixering och flexibilitet i den europeiska AI-förordningen
- 2024
-
Ingår i: Advokaten. Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. - 0281-3505. ; 2024:2, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är mycket rörelse på AI-fronten nu – både rättsligt, tekniskt och politiskt. Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds universitet, placerar in EU-lagstiftarens AI-förordning i en både global och svensk kontext. Han beskriver processen bakom lagstiftningen, de etiska och principiella grunderna, och hur EU-lagstiftaren hanterar AI-innovationernas explosionsartade rörlighet med flexibla element i AI-förordningen, som på samma gång kan skapa dynamisk styrning och rättslig oförutsägbarhet.
|
|
| 12. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
NECROROBOTICS : The Ethics of Personalised Resurrection
- 2023
-
Ingår i: ; , s. 1-4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ethical and legal questions of robotic personalisation can be addressed in various ways. While seeking to theorise on ethical issues related to robotic personalisation, this paper proposes the concept of necrorobotics in order to target a particular space of personalisation, governed by a variety of norms: death, and the reuse of dead persons data to create robotic agency. Based on recent advancements in what is here labeled as resurrection technologies, the paper creates a speculative provocation in order to reflect on ethical implications of using AI-tools to bring back the sounds, textual behaviour and animated imagery of a deceased friend or close relative.
|
|
| 13. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Necrorobotics: The Ethics of Resurrecting the Dead
- 2024
-
Ingår i: The De Gruyter Handbook of Automated Futures.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- By drawing from recent progress in AI, this chapter scrutinises implications of a specific imaginary of automated futures: the possible resurrection of the dead. Necrorobotics is proposed as a field of critical studies on the use of data and design based on one specific dead individual in order to “resurrect” that individual. That is, to mimic or create some level of robotic agency for the sake of mourning, remembrance or handling of loss. The technological advancements of relevance are here referred to as resurrection technologies – that is, methods for the training of AI-models based on data from a specific individual, such as imagery, text and voice – in order to address connected ethical and normative questions. By drawing from theoretical discourses on mortuary cultures, post-mortem conditions in digital times as well as robotic uncanniness, this chapter uses three reported cases of necrorobotic practices in order to analyse imaginaries of being with the dead – from the eerie to the mundane. Lastly, this particular aspect of automated futures is argued to bring a number of ethical and legal questions, for example connected to who should have the right to make a decision to resurrect another person, how to understand potential markets for resurrection and potential misuses in terms of haunting.
|
|
| 14. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Notified but Unaware: Third Party Tracking Online
- 2021
-
Ingår i: Critical Analysis of Law. - 2291-9732. ; 8:1, s. 101-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing from conceptual studies on transparency, particularly with regard to market complexity, user literacy and resignation, this article studies and analyzes the practices of third-party data collection online. Empirically, we map third-party trackers on a sample of Swedish websites in five sectors (media, retail, banking/insurance, public sector, and health), and the trackers are compared to lists of known trackers to determine their main purpose. These results are then used in digital focus groups divided into high-trust and low-trust individuals, to better understand how everyday consumers perceive and cope with the tracking infrastructure. The main results indicate that third-party tracking is omnipresent online, particularly for media and retail sites, showing that data-driven markets depend on the collection, sharing and trade of consumers’ personal data. Furthermore, despite regulatory provisions promoting clearer notifications and designs within the EU, many users are still highly unaware of the data collection practices and their underlying purposes. The results indicate a weak consent base for data collection and a market structure and data collecting practices that are highly non-transparent. We recommend more active supervisory authorities, and more stringent requirements primarily in relation to the obscure ad tech infrastructures to improve transparency and promote consumer awareness.
|
|
| 15. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Om juridisk fixering och flexibilitet – Den europeiska AI-förordningen och generativ AI
- 2024
-
Ingår i: AI och makten över besluten : Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor - Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor. - 9789179653804
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här kapitlet pekar på hur europeisk AI-reglering brottas med att reglera ett så exceptionellt rörligt mål som AI-utvecklingen, och visar hur dessa insikter är relevanta för svensk offentlig förvaltning och dess tillsynsmyndigheter när den europeiska AI-förordningen blir tillämplig. Kapitlet pekar på behov av strukturer för kompetensutveckling, samverkan och aktiv tolkning och kommunikation av både redan befintlig lagstiftning såväl som av kommande tillämpning av AI-förordningen. Särskild uppmärksamhet riktas mot generativ AI eftersom det är ett särskilt rörligt fält som påtagligt påverkat lagstiftningsprocessen.
|
|
| 16. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Reglering av AI: för lite för sent, eller för mycket för tidigt? : En rapport om generativ AI och den europeiska AI-förordningen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi befinner oss i en formativ period gällande AI-reglering där de beslut som tas kommer att ha stor påverkan för en väsentlig tid framåt, globalt, i Europa såväl som i Sverige. Syftet med den här rapporten är att analysera processen med framtagandet av den europeiska AI-förordningen, dvs. placera in AI-regleringsaspekter i ett bredare perspektiv. Det görs genom att belysa rättsliga utmaningar kopplade till taktproblemet, dvs. det kunskapsfält som ger förslag på hur relativt trögrörlig reglering bättre kan hantera snabb teknikinnovation. Trots den rättsliga fixering som AI-förordningen innebär vid ett ikraftträdande, ger den här analysen vid handen en del rörliga element däri, som kan ge fingervisningar om hur vissa rättsliga utmaningar kan hanteras i relation till innovation på AI-området. Ett särskilt fokus har i den här rapporten lagts vid generativ AI eftersom det är ett särdeles intressant problemområde i relation till taktproblem. Regleringen har att fixera skyddsbehov och samtidigt erbjuda flexibilitet i förhållande till förändrade förutsättningar i en nära framtid, med delvis genuin osäkerhet i vilka AI-tekniker och tillämpningsområden som växer fram.Mer specifikt besvarar denna rapport följande fyra frågor som relaterar till taktproblem:1. I vilken mån och på vilket sätt förekommer mjuk styrning på AI-området överlag?2. Hur har den snabba utvecklingen på AI-området påverkat framtagandet av den europeiska AI-förordningen?3. Vilka huvudelement av flexibilitet finns i förslaget/förslagen på AI-förordning? 4. Hur föreslås s.k. generativ AI regleras i AI-förordningen och vilka huvudsakliga utmaningar är förenade med det i relation till pågående utveckling och innovation?Att förstå dessa processer — tillblivelsen och framtagandet av AI-förordningen, dess inneboende dynamik med flexibla element, men även relationen till annan lagstiftning samt kommande detaljer i verkställighet och nationell tillsyn — är en förutsättning för att svenska intressenter ska kunna påverka, hantera och positionera sig väl. Att förstå de nya inslagen i AI-förordningen möjliggör för svenska intressenter att nyttja dessa.Det finns tre områden där studien har landat i slutsatser som berör svenskt politiskt beslutsfattande, och de områdena är i) AI-förordningens flexibilitet, ii) AI-förordningens konsekvenser för svensk tillsyn, och iii) dess del i en rättslig komplexitet.Rapporten är skriven av Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, på uppdrag av Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
|
|
| 17. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Smart City Governance - AI Ethics in a Spatial Context : Select papers from 2021/2022
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This brief anthology presents the basics of the interdisciplinary course called “Smart City Governance – AI Ethics in a Spatial Context”, given at Lund University. Furthermore, it includes three papers and a task written by students from the class of 2021/2022 in order to show examples of the topics possible to analyse when combining engineering students from programmes on data, ICT and land surveying with students from the humanities or social sciences.Head of course is Stefan Larsson, Associate Professor at the Department of Technology and Society at LTH, Lund University. As a socio-legal scholar and lawyer at a faculty of engineering, he leads a group studying governance and issues of trust and transparency with autonomous and AI-driven technologies in domains ranging from the public sector to consumer markets, medicine and social robotics.Laetitia Tanqueray is a Teaching Assistant on this course, and canvas coordinator. Laetitia holds bachelors’ in English Law and French Law and a master’s in Sociology of Law. She is a project assistant at the Department of Technology and Society at LTH, Lund University, investigating questions related to socio-legal robotics.
|
|
| 18. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
The Artificial Recruiter: Risks of Discrimination in Employers’ Use of AI and Automated Decision-Making
- 2024
-
Ingår i: Social Inclusion. - 2183-2803. ; 12, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Extant literature points to how the risk of discrimination is intrinsic to AI systems owing to the dependence on training data and the difficulty of post hoc algorithmic auditing. Transparency and auditability limitations are problematic both for companies’ prevention efforts and for government oversight, both in terms of how artificial intelligence (AI) systems function and how large-scale digital platforms support recruitment processes. This article explores the risks and users’ understandings of discrimination when using AI and automated decision-making (ADM) in worker recruitment. We rely on data in the form of 110 completed questionnaires with representatives from 10 of the 50 largest recruitment agencies in Sweden and representatives from 100 Swedish companies with more than 100 employees (“major employers”). In this study, we made use of an open definition of AI to accommodate differences in knowledge and opinion around how AI and ADM are understood by the respondents. The study shows a significant difference between direct and indirect AI and ADM use, which has implications for recruiters’ awareness of the potential for bias or discrimination in recruitment. All of those surveyed made use of large digital platforms like Facebook and LinkedIn for their recruitment, leading to concerns around transparency and accountability—not least because most respondents did not explicitly consider this to be AI or ADM use. We discuss the implications of direct and indirect use in recruitment in Sweden, primarily in terms of transparency and the allocation of accountability for bias and discrimination during recruitment processes.
|
|
| 19. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Transparency in artificial intelligence
- 2020
-
Ingår i: Internet Policy Review. - : Internet Policy Review, Alexander von Humboldt Institute for Internet and Society. - 2197-6775. ; 9:2, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This conceptual paper addresses the issues of transparency as linked to artificial intelligence (AI) from socio-legal and computer scientific perspectives. Firstly, we discuss the conceptual distinction between transparency in AI and algorithmic transparency, and argue for the wider concept ‘in AI’, as a partly contested albeit useful notion in relation to transparency. Secondly, we show that transparency as a general concept is multifaceted, and of widespread theoretical use in multiple disciplines over time, particularly since the 1990s. Still, it has had a resurgence in contemporary notions of AI governance, such as in the multitude of recently published ethics guidelines on AI. Thirdly, we discuss and show the relevance of the fact that transparency expresses a conceptual metaphor of more general significance, linked to knowing, bringing positive connotations that may have normative effects to regulatory debates. Finally, we draw a possible categorisation of aspects related to transparency in AI, or what we interchangeably call AI transparency, and argue for the need of developing a multidisciplinary understanding, in order to contribute to the governance of AI as applied on markets and in society.
|
|
| 20. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Vad innebär digitalisering och autonoma teknologier för individer och samhälle?
- 2020
-
Ingår i: Det demokratiska samtalet i en digital tid : En antologi om desinformation, propaganda och näthat - En antologi om desinformation, propaganda och näthat. ; , s. 15-30
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stefan Larssons kapitel placerar in dagens artificiella intelligens (AI) i sin digitala samtidshistoriska kontext — relationen till plattformar och internet som nätverk — och fördjupar därefter bilden av de mänskliga farhågorna med autonoma teknologier. Stefan visar på samspelet mellan databeroende AI och samhällets värderingar, och lyfter fram några av de demokratiska utmaningar som följer i kölvattnet av storskalig men vardaglig automation.
|
|
