| 11. |
- Björling, Erik
(författare)
-
Digital tvistlösning
- 2021
-
Ingår i: Noll, G (red.). AI, digitalisering och rätten. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137858 ; , s. 45-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Edwardsson, Eva
(författare)
-
Fri rörlighet för välfärd : Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt EG-rätten skall det råda fri rörlighet för tjänster. Sjuk- och hälsovård är sådana tjänster som omfattas av den fria rörligheten. Om allmän sjukvård i Sverige tidigare har uppfattats mer som en skyldighet för landstingen, har EG-rätten medfört att möjligheten att under vissa förutsättningar få vård i andra EU-länder utgör en rättighet för dem som är bosatta i Sverige.Rättsläget i EG-rätten är idag ganska klart. I fråga om sjukvård eller tand-vård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en person som är bosatt i Sverige välja om den vill att vården skall utföras i Sverige eller i ett annat EU- eller EES-land. Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i Sverige. Svenska myndigheter får ersätta utländska vårdgivare och patienten betalar endast sådana kostnader som den skulle ha betalat i Sve-rige.För vård på sjukhus har EG-domstolen godkänt att patienter får resa utom-lands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassa. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i tid i den egna medlemsstaten. Sverige har ännu inte infört ett förhandstillståndssystem, men det finns planer på detta. När ett så-dant system införs, ökar myndigheternas möjligheter att avslå begäran om att få vård utomlands. Därmed begränsas svenska patienters möjligheter att söka sig till andra EU-länder. Samtidigt begränsas ovissheten om ersättning kom-mer att medges eller inte. De ekonomiska transaktionerna kring vården utom-lands behöver inte längre skötas av de enskilda patienter som får tillstånd.I den mån vårdens kringkostnader, som kostnad för resa, logi, att patienten behöver stöd av en medföljande etc. ersätts vid vårdresor inom Sverige, gäller i princip att sådana kostnader också skall ersättas när patienten reser utom-lands. Det skall råda likabehandling mellan patienter som får vård inom Sveri-ge och svenska patienter som får vård i andra EU-länder.EG-rätten innebär ett förändringstryck på svensk sjukvård. Vård skall i EU-länderna ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. För att alla skall kunna få vård efter behov krävs någon form av kollektiv finansiering. I och med att EG-rätten gör det möjligt för enskilda patienter att ta med sig skatte-pengar utomlands utan att själva behöva betala annat än svenska patientavgif-ter, uppstår ett finansiellt utflöde. Om väldigt många patienter gör bruk av den fria rörligheten, skulle det kunna leda till dåliga finanser för sjukvården. Erfa-renheterna visar att det trots allt är ganska få patienter som verkligen söker vård utomlands. Den svenska sjukvården kan också möta ett eventuellt pati-entutflöde genom att erbjuda effektiv vård i tid i Sverige och förbättra vårdens tillgänglighet.Sammantaget kan inte rättsutvecklingen inom EU sägas utgöra ett hot mot den europeiska sociala modellen.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
Från stigbundenhet till lagbundenhet? Kritiska vägval vid upphörande av tvångsvård enligt LVU
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - 0040-7143. ; 136:5, s. 586-619
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom ett pågående forskningsprojekt tillämpas teorin om stigbundenhet (eng. path dependency) på LVU-processen i syfte att problematisera varför upphörande av tvångsvård av barn möter vissa svårigheter. Teorin om stigbundenhet innebär, som förklaringsmodell för mänskligt och institutionellt beteende, att beslutsfattande tenderar att följa en redan inslagen väg, det vill säga tidiga vägval får betydelse. Allteftersom samma stig återkommande beträds av olika aktörer blir den allt mer inarbetad. Sannolikheten ökar för att samma väg beträds av nästa aktör, vilket så småningom resulterar i självförstärkande cykler. Artikeln beskriver tre sammanhang där stigbundenhetstesen metodologiskt operationaliseras till en (process)rättslig, en institutionell respektive en normativ kontext. Våra empiriska resultat (kvantitativa och kvalitativa) illustrerar i dessa sammanhang stigbundenhetsproblematiken och uppkomsten av vissa vägvalssituationer, så kallade critical junctions. I artikeln redogörs självreflektivt för metodens hermeneutiska återkoppling till de teoretiska ingångsvärdena. Studien påvisar teoribildningens relevans för studiet av relevant rättsområde, dess reella rättstillämpning och även bakomliggande lagstiftningsprocess. I Sverige innebär den senaste tidens snabba lagstiftningsåtgärder att stigbundenheter riskerar att befästas som lagbundenheter.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Gymnasieamnestin: Juridiken spänner musklerna
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förvaltningsrätten i Malmö underkände i fredags den så kallade gymnasieamnestin, som ger 9 000 personer utan asylskäl rätt att stanna i landet. Lagrådet har tidigare slagit fast att samma lag utarbetats på ett undermåligt sätt. Det innebär att den svenska juridiken på ett förmodligen aldrig tidigare skådat sätt har tagit strid med politiken om en lag. Det är en sensation, med potentiellt stora konstitutionella implikationer.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 19. |
- Karlsson-Tuula, Marie, 1961-
(författare)
-
IT-bolagen och de immateriella tilllgångarna vid företagsrekonstruktion och konkurs
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok behandlas de upphovsrättsliga frågor som kan aktualiseras när ett IT-bolag tvingas inleda ett insolvensrättsligt förfarande. Såväl rekonstruktörens som konkursförvaltarens hantering av licenser, källkodsdepositioner, programvaror, databaser, domännamn, webbsajter och kundregister beskrivs. Vidare beskrivs de anställdas ställning samt deras eventuella upphovsrätt till programvaror och patent på uppfinningar. Utöver detta diskuteras värdet av att en förvaltare beslutar att fortsätta att driva rörelsen, alternativt om konkursförvaltaren kan försälja tillgångarna separat och hur det eventuella värdet av de immateriella rättigheterna i förekommande fall kan komma borgenärerna till godo. Inom det insolvensrättsliga systemet har det på grund av den nya ekonomins snabba utveckling skett en del förändringar. Hanteringen av IT-bolagens i huvudsak mjuka tillgångar blir vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs annorlunda än vid insolvensförfaranden med bolag som har traditionella (fysiska) tillgångar. Tillgångarna i ett IT-bolag kan till övervägande del bestå av humankapital med särskild kompetens och olika immateriella rättigheter.
|
|
| 20. |
|
|
