| 61. |
|
|
| 62. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
AI i offentlig sektor : Från etiska riktlinjer till lagstiftning
- 2022
-
Ingår i: De Lege årsbok 2021 : Law, AI & Digitalization - Law, AI & Digitalization. - 1102-3317. - 9789177371670 ; 2021, s. 467-495
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användningen av artificiell intelligens (AI), det vill säga en rad primärt databeroende metoder och teknologier för bland annat prediktion och automation, tycks bidra till en omvälvande period i den offentliga förvaltningen. Detta skifte föranleder ett styrningsbehov, ofta kopplat till tillitsfrågor, vilket i en internationell kontext inte minst syns i en stor mängd etiska riktlinjer och principiella dokument som publicerats under de senaste få åren. Styrningen befinner sig därmed i en formativ period, vilket inte minst tydliggörs i och med EU-kommissionens förslag på den förordning om harmoniserade regler för AI (rättsakt om AI) som publicerades i april 2021. I detta kapitel belyser vi denna styrningsutveckling i sig, visar på dess mest centrala delar, samt analyserar den svenska offentliga AI-användningen i dess ljus.
|
|
| 65. |
- Sköld, Johanna, 1976-, et al.
(författare)
-
När välfärdssamhället gör fel : De vanvårdade och upprättelsens gränser
- 2021
-
Ingår i: Arbetarhistoria. - Huddinge, Sweden : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; 179-180:3-4, s. 92-101
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article addresses the Swedish state’s process to provide redress for historical abuse in out-of-home care. The aim is to illuminate how the current state’s responsibility for past child abuse is negotiated in such processes. In Sweden, a temporary financial redress scheme was in effect 2013-16, which compensated fewer than every second applicant. The article demonstrates that the political ambition to recognize symbolically and acknowledge the victims’ suffering and the past society's betrayal of them resulted in unintended consequences when translated into a legal bureaucratic process. The logic of a court assessment is based not on recognition but on establishing legal liability. In the end, redress came to focus on what the state could be deemed responsible for in the past and how modern legal principles could be harmonized with a compensation scheme designed to compensate those for wrongdoings which cannot be redressed by current tort law.
|
|
| 66. |
- Frankelius, Per
(författare)
-
Innovationen som tog skruv
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112:20–21, s. 985-987
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
-
Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för undertecknads uppdrag som goodwill-ambassadör för Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) under året 2020 påbörjades ett tvärvetenskapligt samarbete vid Karlstads universitet som fokuserar på frågeställningen – Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Samverkande ämnesdiscipliner är folkhälsovetenskap, juridik, lärarutbildningen och socialt arbete. Forskarsamarbetet har under denna relativt korta tid utmynnat i en antologi.Syftet med denna antologi är bland annat att uppmärksamma och bidra med kunskapsstöd om det nya examensmålet i högskoleförordningen gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus är att ge en övergripande bild av hedersrelaterat våld och förtryck, samt att bidra med kunskaper om våldets uttryckssätt och dess konsekvenser. Antologin utgår från de drabbades perspektiv.I boken ges handfasta råd till de universitetslärare som ansvarar för undervisning och examination rörande mäns våld mot kvinnor i nära relationer i högre professionsutbildning. Exempelvis lärare, jurister, sjuksköterskor, psykologer, tandhygienister och socionomer. Boken vänder sig till studenter i högre utbildning. Boken vänder sig också till yrkesverksamma som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Boken är även lämplig för beslutsfattare, för forskare och de som ansvarar för att utarbeta riktlinjer och handlingsplaner på området för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Redaktör för antologin är Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt. Övriga författare är Helén Olsson, universitetslektor i socialt arbete, Carolina Jernbro, universitetslektor i folkhälsovetenskap och Nina Thelander, universitetslektor i pedagogiskt arbete och prodekan för lärarutbildningen, samtliga verksamma vid Karlstads universitet, samt universitetslektor Annika Norée, docent i straffrätt vid Stockholms universitet.
|
|
| 70. |
|
|
