| 21. |
-
EU Citizenship: Twenty Years On : Special Issue German Law Journal
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The Maastricht Treaty (the “Treaty”) first introduced the status of EU citizenship. The twentieth anniversary of the signing of the Treaty, marked in 2013, was declared the European Year of the Citizen. Union citizenship has been understood as the world’s first post-national citizenship, although it is still complementary to national citizenships. EU citizens enjoy rights that have been expanded, modified, and reinterpreted in light of the EU integration process. The Court of Justice of the European Union (CJEU) has been a driving force in this process. This twentieth anniversary has provided the occasio for this special issue. Indeed, much has happened over the last two decades. The Maastricht Treaty entered into force on the heels of German reunification, and afterwards, a series of EU treaties followed: The Amsterdam Treaty, the Nice Charter of Fundamental Rights, the aborted constitutionalization process and the Rome Treaty in 2004, and the Treaty of Lisbon. The Euro took over former national currencies in 2002; the enlargement process led to today’s twenty-eight Member States. But the ratio of this special issue is based on other events as linked to the 2008 financial crisis, bailouts, the fiscal compact, and similar measures. In a nutshell, the timeliness of this volume is linked to the current financial disarray. Since prognosis presupposes diagnosis, no further words are necessary as to the importance of this task. It is (almost) self-evident that before taking action and preparing for the future, one needs to address the very first question: Nosce te ipsum...
|
|
| 22. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
LVU – på villovägar? Om stigbundenhet vid upphörande av tvångsvård
- 2021
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :27-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article series deals with one of the most difficult dilemmas pertaining to child protective custody: balancing long-term stability for children in care against family reunification as ultimate goal. In the first part of this article series, the balance was traced through the formal requirements applicable to, on the one hand, the initiation of child custody and on the other hand, its termination. The first article concluded that – at least with respect to foster home assignments – the longer children stay in protective care, the more difficult it becomes for families to reunite. Path dependency – a theoretical model from the social sciences – was suggested towards, if not explaining, then at least understanding some elements of the legal proceedings conducive towards lock-in effects. These conducive mechanisms are here, in the second article of this series, placed in three legal contexts: First, the procedural framework representing the base rules. It is argued that administrative courts’ ex officio mandate, the loose ambit of “therapeutic” proceedings in combination with the allocation of the burden of proof slant the playing field against individual litigants (albeit in order to “help” them). The playing field itself – referred to as a second institutional context, is then approached from the vantage point of legal theory, taking account of Swedish and international empirical data on different litigants’ litigation odds. In a third, normative context, prevailing notions of familial normality and deviation are explored in order to trace additional factors making it difficult to break the cycle of protective measures.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Gymnasieamnestin: Juridiken spänner musklerna
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förvaltningsrätten i Malmö underkände i fredags den så kallade gymnasieamnestin, som ger 9 000 personer utan asylskäl rätt att stanna i landet. Lagrådet har tidigare slagit fast att samma lag utarbetats på ett undermåligt sätt. Det innebär att den svenska juridiken på ett förmodligen aldrig tidigare skådat sätt har tagit strid med politiken om en lag. Det är en sensation, med potentiellt stora konstitutionella implikationer.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Herlin-Karnell, Ester, et al.
(författare)
-
The public uses of coercion and force : from constitutionalism to war
- 2021
-
Ingår i: Law Log WZB Centre for Global Constitutionalism. - Oxford : Oxford University Press.
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Kantian project of achieving perpetual peace among states seems (at best) an unfulfilled hope. Modern states’ authority claims and their exercise of power and sovereignty span a spectrum: from the most stringently and explicitly codified—the constitutional level—to the most fluid and turbulent acts of war. The Public Uses of Coercion and Force investigates both these individual extremes and also their relationship. Using Arthur Ripstein’s recent work Kant and the Law of War as a focal point, this book explores this connection through the lens of the (just) war theory and its relationship to the law. The Public Uses of Coercion and Force asks many key questions: what, if any, are the normatively salient differences between states’ internal coercion and the external use of force? Is it possible to isolate the constitutional level from other aspects of the state’s coercive reach? How could that be done while also guaranteeing a robust conception of human rights and adherence to the rule of law? With individual replies by Ripstein to chapters, this book will be of interest to students and academics of constitutional law, justice, philosophy of law, criminal law theory, and political science.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 30. |
- Karlsson-Tuula, Marie, 1961-
(författare)
-
IT-bolagen och de immateriella tilllgångarna vid företagsrekonstruktion och konkurs
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok behandlas de upphovsrättsliga frågor som kan aktualiseras när ett IT-bolag tvingas inleda ett insolvensrättsligt förfarande. Såväl rekonstruktörens som konkursförvaltarens hantering av licenser, källkodsdepositioner, programvaror, databaser, domännamn, webbsajter och kundregister beskrivs. Vidare beskrivs de anställdas ställning samt deras eventuella upphovsrätt till programvaror och patent på uppfinningar. Utöver detta diskuteras värdet av att en förvaltare beslutar att fortsätta att driva rörelsen, alternativt om konkursförvaltaren kan försälja tillgångarna separat och hur det eventuella värdet av de immateriella rättigheterna i förekommande fall kan komma borgenärerna till godo. Inom det insolvensrättsliga systemet har det på grund av den nya ekonomins snabba utveckling skett en del förändringar. Hanteringen av IT-bolagens i huvudsak mjuka tillgångar blir vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs annorlunda än vid insolvensförfaranden med bolag som har traditionella (fysiska) tillgångar. Tillgångarna i ett IT-bolag kan till övervägande del bestå av humankapital med särskild kompetens och olika immateriella rättigheter.
|
|
