| 12311. |
-
Transnational Media Events. The Mohammed Cartoons and the Imagined Clash of Civilizations
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In September 2005, a newspaper in Denmark published 12 cartoons depicting Mohammed, the holy Prophet of Islam. Soon after publication, these pictures became part of various events, political projects and diplomatic action. All over the world, the cartoons – or interpretations of them – were connected to discursive struggles that pre-existed their drawing and publication. The cartoon event thus extended well beyond its immediate dramatic phase of spring 2006, both into the past and the future, and became at least a small landmark case of post-9/11 global media history. In this book, a community of international media researchers collects some of the lessons learned and questions provoked and offered by media coverage of the Mohammed cartoons in 16 countries, ranging from Denmark, Egypt and Argentina to Pakistan and Canada. The book looks at the coverage of the cartoons and related incidents through a number of conceptual lenses: political spin, free speech theory, communication rights, the role of visuals and images in global communication, Orientalism and its counter-discourses, media’s relations to immigration policy, and issues of integration. Through this approach, the book aims at a nuanced understanding of the cartoon controversy itself as well as at more general insights into the role of the media in contemporary transnational and transcultural relations.
|
|
| 12312. |
- Trenter, Cecilia, 1967-
(författare)
-
Dragon Age: Origins och annan tid inom fantasy
- 2014. - 1
-
Ingår i: Sond. - Linköping : Vision Forum, Linköpings universitet. - 9789198072556 ; , s. 21-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12313. |
- Trere, Emiliano, et al.
(författare)
-
Digital Media Activism : A Situated, Historical, and Ecological Approach Beyond the Technological Sublime
- 2021
-
Ingår i: Digital Roots. - Berlin : De Gruyter Oldenbourg. - 9783110740202 - 9783110739886 ; , s. 193-208
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter engages with the notion of digital media activism. The starting point is that current studies often fall short in situating digital media activismwithin a longer historical trajectory and in the context of a complex media ecology, comprising both old and new media interactions. As a result, they frequently assume activism has been (and is) predominantly “digital”. Countering this assumption, this chapter argues for the importance of establishing both a historical perspective and a contextualized ecological lens of this concept, allowing for anuanced analysis of activist media practices beyond the technological sublime. In the first part, the chapter situates the notion of digital media activism within broader research on media activism and then disentangles its constitutive elements, i.e. “digital”, “media”, and “activism”. In the second part, the chapter brings together attempts to historicize and contextualize digital media activism. It shows that a historical perspective is able to capture the continuities and evolution in relation to a long history of technologically mediated activism. Then, it illustrates how media ecology perspectives can contextualise digital activism by (a) identifying the coexistence of multiple media practices and artefacts;(b) elucidating motivations and obstacles in the adoption and rejection of digitaltools; (c) shedding light on how citizens purposely disconnect from media tech-nologies as a form of resistance.
|
|
| 12314. |
|
|
| 12315. |
|
|
| 12316. |
|
|
| 12317. |
- Trojer, Lena
(författare)
-
Elin Wägner och ekofeminismen
- 2009
-
Ingår i: Elin Wägner. - Växjö : Artèa Förlag. - 9789185527199 ; , s. 155-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 12318. |
- Trojer, Lena, et al.
(författare)
-
Gender Research as Knowledge Resource in Technology and Engineering
- 2011
-
Ingår i: Conference and Workshop Reports (Tech). - : Macmillan Uganda Ltd. ; , s. 11-18
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- When bringing forward discussions of gender, we tend to go into a practice of counting heads i.e. how many women are present in which functions, especially in sectors of technology and engineering. Rarely is gender issues seen as knowledge and technology generating. In the paper two cases are introduced, one from Uganda and one from Sweden, in order to illustrate what kind of value addition certain academic activities can have starting in gender related issue. The value addition in more concrete terms includes substantial contribution to an ICT/GIS Centre in Arua district in Uganda as well as a new university campus at a technical university in Sweden. Epistemological comments are presented on technoscientific gender research fostering and trying to advance our understanding of knowledge production in technology and engineering.
|
|
| 12319. |
- Trojer, Lena
(författare)
-
Gender Research as Knowledge Resource in Technology and Engineering
- 2013
-
Ingår i: Gender in Science and Technology, Interdisciplinary Approaches. - Bielefeld : Transcript Verlag. - 9783837624342 ; , s. 167-185
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Aspirations in gender research within technology and engineering have developed into a research-transforming activity focusing on societal relevance and engineering faculties. The conditions that are needed and created require epistemological pluralism. The gender research referred to here is also called feminist technoscience. When discussing gender in sectors like technology and engineering, we often tend to count heads, i.e. how many women are present in which functions. By contrast, gender issues are much less seen as generating knowledge and technology in themselves. This chapter will illustrate what kind of added value certain academic activities starting in gender-related issues can have. Epistemological comments on feminist technoscience are presented as fostering and attempting to advance our understanding of knowledge production in technology and engineering. The aim of this chapter is to contribute to the recognition of feminist technoscience and its knowledge-producing values. Discussions of key understandings of feminist technoscience are illustrated by two cases and summed up by some closing remarks.
|
|
| 12320. |
- Trojer, Lena
(författare)
-
Genusforskning inom teknikvetenskapen : en drivbänk för forskningsförändring
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många föreställningar om relationen mellan genus och teknik. En vanlig uppfattning är att det handlar om kvinnor - om kvinnors låga antal i teknisk utbildning och forskning samt i ett teknikrelaterat näringsliv. Det kan också förstås som teknikens konsekvenser för kvinnor och inflytelsesvaga grupper i samhället. Få uttrycker någon mening om tekniken i sig och vad genus eller genusforskningen kan ha för betydelse inom olika teknikområden och för den tekniska kunskapsutvecklingen ? annat än fromma förhoppningar om att kvinnor bär på någon inneboende potential att utveckla ämnet annorlunda. Denna skrift inbjuder till en resa mellan föreställningar om genusforskning inom teknikvetenskapen, och ämnet så som det faktiskt utvecklats. Ordet inom anger att jag ämnar göra en tydlig avgränsning gentemot andra betydelsefulla verksamheter, som jämställdhetsarbete och genusforskning inom andra disciplinområden. Berättelser präglas av författaren, så också i detta fall. Att jag själv är verksam inom en teknisk högskola och alltså har ett direkt inifrånperspektiv ger texten sin specifika karaktär. Jag har studerat, forskat inom och utvecklat genusforskningsmiljöer på en matematisk-naturvetenskaplig och tre tekniska fakulteter i Sverige. Den genusforskning jag bedrivit har haft kopplingar till forskare i de nordiska länderna. Mina internationella kontakter är särskilt riktade mot söder och sydost, dvs. till utvecklingsländer. Denna berättelse kan kanske komma att bjuda på överraskningar. Mina svar på frågan vad genusforskning inom teknikvetenskap kan vara och bidra med, är måhända inte de förväntade. En sammanfattning av svaren återfinns i sista kapitlet, men redan nu kan vi konstatera att studieobjektet för genusforskning inom teknikvetenskap utgörs mer av teknikvetenskapen i sig ? dess teorier, metoder, kunskapsprocesser och praktik ? än av kvinnor, kön och/eller könsmaktrelationer. För att underbygga denna insikt är det nödvändigt att skapa en ram för förståelsen. Den introduceras i de kapitel som handlar om begrepp och avgränsningar, den historiska utvecklingen, forskningspolitik, försöken att vrida forskningsfrågorna in mot teknik och vetenskap samt kunskapsprocesser och integreringsstrategier. Eftersom all genusforskning - inte minst den teknikvetenskapliga - syftar till konkret förändring, måste genusforskningen göra sig relevant i de sammanhang den befinner sig. Detta förändringsarbete innebär stora utmaningar för den etablerade vetenskapen såväl som för genusforskningen själv. I bästa fall utgör genusforskning inom teknikvetenskap en verksam förändringskraft för våra tekniska akademiska institutioner i deras strävanden att utveckla sin roll i vår tids alltmer distribuerade forskningsprocesser
|
|
