| 41. |
- Stepanova, Olga, 1981
(författare)
-
Conflict resolution in coastal management: Interdisciplinary analyses of resource use conflicts from the Swedish coast
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Natural resource use conflicts at urbanized coasts and their analysis and resolution are the main themes of this thesis. Based on the analysis of four conflict cases from the Swedish coast, I explore the ways the local management of coastal resources may be connected with a broader notion of sustainable resource management. Two questions guide this study. The first one is in regard to the theoretical and methodological development of coastal conflict research. It asks whether and how coastal conflicts can be analysed in an interdisciplinary manner. In answer to this research question, I developed an interdisciplinary conceptual framework for the analysis of local coastal conflicts. This framework is an example of the form that methodologies for interdisciplinary knowledge integration can take in a natural resource management study. The framework combined and integrated knowledge from different discourses and disciplines of environmental conflict research with the knowledge from empirical conflict studies and allowed for more integrated and complex conflict analysis. The second question is practice and management oriented and concerns how practical conflict resolution can be improved with sustainable coastal resource management as a goal. The findings highlight the importance combinations of formal and informal resolution strategies have, the key role of practices of knowledge use and the importance of power imbalances among stakeholders for conflict resolution. By setting out to link together the analyses of conflicts and conflict resolution in the practice of resource management and policy with the normative aspects of sustainable resource management, I highlight that interdisciplinary analyses of resource use conflicts and integrated approaches to conflict resolution should be incorporated in sustainable resource management and planning as a necessary part.
|
|
| 42. |
- Asztalos Morell, Ildikó, 1958-
(författare)
-
The Role of Public Private Partnership in the Governance of Racialised Poverty in a Marginalised Rural Municipality in Hungary
- 2019
-
Ingår i: Sociologia Ruralis. - : WILEY. - 0038-0199 .- 1467-9523. ; 59:3, s. 494-516
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the local governance of poverty alleviation in a marginalised Hungarian rural community, with over 50 per cent Roma inhabitants, most of whom were either unemployed or participated in public work projects. Kisbalog is among those marginalised rural communities which are characterised by increasing social polarisation and ethnic cleavages as a result of selective outmigration and a municipal leadership which negotiates access to public work along racialised notions of deservingness. Hungary follows the EU concept of public private partnerships for local governance. This article unravels the room for manoeuvre for NGOs working for poverty alleviation in the context of the racialised narratives of a paternalistic local welfare state. Utilising Young's notions of social justice it explores the complicit nature of recognitional, associative and distributional justice in order to understand the interplay in partnerships between public and private agencies. From among three types of strategies, coercive, isolated and deliberative, the last one has the potential to bring about transformative changes.
|
|
| 43. |
- Elgenius, Gabriella
(författare)
-
Civilsamhällets bidrag till integration i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar.
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna policy brief sammanfattar slutsatser från det pågående projektet ”Rethinking Integration: en komparativ studie om civilsamhället i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar som karaktäriseras av mångfald” och syftar till att analysera på vilka sätt civilsamhället bidrar till integration. Resultaten visar att civilsamhället bidrar betydligt till integration genom mångsidiga och behovsanpassade aktiviteter, vilket pekar på vikten av att uppmärksamma formella såväl som informella initiativ. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av Gabriella Elgenius, professor vid Göteborgs universitet, i samarbete med Juta Kawalerowicz, forskare vid Stockholms universitet, och Jenny Phillimore, professor vid Birminghams universitet.
|
|
| 44. |
- Sager, Maja, et al.
(författare)
-
Introduktion: irreguljär migration i Sverige
- 2016
-
Ingår i: Irreguljär migration i Sverige: rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar / Maja Sager, Helena Holgersson och Klara Öberg (red.). - Göteborg : Daidalos. - 9789171734914 ; , s. 7-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Czarniawska, Barbara, 1948
(författare)
-
Nowe techniki badan terenowych: shadowing.
- 2012
-
Ingår i: I: Jemielniak, Dariusz (red.) Badania jakosciowe: Metody i narzedzia. - Warszawa : PWN. - 9788301169466 ; , s. 69-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
A countermovement of the precariat : Migration, labour, and the enigma of humanrights
- 2024. - 1
-
Ingår i: Handbook on Migration andDevelopment. - : Edward Elgar Publishing. - 9781789907124 - 9781789907131 ; , s. 337-349
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter discusses shifting trends in global migration and the precarization oflabour on the background of processes of commodification and recommodification, against a theory of a neoliberal ‘regulatory state’. It explores aspects of the other side of thi sproblem in terms of perspectives for, to paraphrase Polanyi (2001 [1944]), a countermovementof, for, or with the migrant precariat. Reviewing processes leading up to the confirmation of the Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration (GCM 2018 ) and the subsequent UN International Migration Review Forum, the authors ask what space there is for migrant rights movements in the global governance of migration and discuss the handling of the discursive emblemof ‘human rights’ in the context.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
Ingår i: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 49. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapskompetens : Ledarskapskompetens - leda, lära och utveckla
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vem som helst bli ledare? Kan den som redan är ledare bli en bättre ledare? Det finns inte några enkla svar på dessa frågor. Utgångspunkten i den här boken är emellertid att förmågan att leda inte är något medfött utan något man lär sig genom att utveckla och förfina en uppsättning mer eller mindre nödvändiga kompetenser. Detta är också grunden i ett kompetensperspektiv på ledarskap. I boken presenterar författaren ett antal kompetenser som har betydelse för ledarskap, som till exempel kommunikationskompetens och relationskompetens. Sammantaget handlar dessa kompetenser om att förstå sig själv, sina medarbetare och sin verksamhet i ett större sammanhang. Boken är indelad i fyra delar. Del 1 lägger grunden för den ledarskapsmodell som boken är uppbyggd kring. Del 2 och 3 ger en fördjupad beskrivning av de olika kompetenser som utgör modellens huvud- och bikomponenter. I del 4 presenteras jämförelser med andra ledarskapsteorier samt konkreta exempel på hur modellen kan tillämpas i olika verksamheter och situationer. Boken riktar sig till blivande och verksamma ledare. Syftet är att ge läsaren dels en djupare förståelse för vad det innebär att vara ledare, dels hjälp i att utöva ledarskapet.
|
|
| 50. |
- Elmqvist, Anna, et al.
(författare)
-
Omsorgen om landsbygdens äldsta : Kommuner och civilsamhälle i fokus
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.
|
|
