| 23051. |
- Ranganathan, Shyam, et al.
(författare)
-
Understanding Democracy and Development Traps Using a Data-Driven Approach
- 2015
-
Ingår i: Big Data. - : Mary Ann Liebert Inc. - 2167-6461 .- 2167-647X. ; 3:1, s. 22-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Methods from machine learning and data science are becoming increasingly important in the social sciences, providing powerful new ways of identifying statistical relationships in large data sets. However, these relationships do not necessarily offer an understanding of the processes underlying the data. To address this problem, we have developed a method for fitting nonlinear dynamical systems models to data related to social change. Here, we use this method to investigate how countries become trapped at low levels of socioeconomic development. We identify two types of traps. The first is a democracy trap, where countries with low levels of economic growth and/or citizen education fail to develop democracy. The second trap is in terms of cultural values, where countries with low levels of democracy and/or life expectancy fail to develop emancipative values. We show that many key developing countries, including India and Egypt, lie near the border of these development traps, and we investigate the time taken for these nations to transition toward higher democracy and socioeconomic well-being.
|
|
| 23052. |
|
|
| 23053. |
- Ranstorp, Magnus, 1965-, et al.
(författare)
-
Between Salafism and Salafi-Jihadism : Influence and Challenges for Swedish Society
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This study examines the influence from salafi and salafi-jihadist milieus inSweden and the interactions between these different forms. This executivesummary focuses on the evolution of salafi-jihadis milieus in Sweden andsurrounding salafi elements; messages from these milieus; their methods forinfluence and the impact on local communities in Sweden.
|
|
| 23054. |
- Ranstorp, Magnus, 1965-
(författare)
-
Extremist Offender Management i Danmark
- 2020
-
Ingår i: Extremist Offender Management i Europa. - London : International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR). ; , s. 15-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23055. |
- Ranstorp, Magnus, 1965-
(författare)
-
Extremist Offender Management in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Extremist Offender Management in Europe. - London : International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR). ; , s. 87-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23056. |
|
|
| 23057. |
|
|
| 23058. |
|
|
| 23059. |
- Ranstorp, Magnus, 1965-, et al.
(författare)
-
LVU-kampanjen : Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förekomsten av misstro gentemot svenska myndigheter, rättsväsendet, och olika former av kommunal verksamhet – som exempelvis socialtjänsten – är inte något nytt fenomen i en svensk kontext, och har särskilt uppmärksammats i relation till utsatta områden. Frågan om socialtjänstens roll har också exploaterats inom radikalislamistiska miljöer – både nationellt och internationellt. I början av år 2022 uppmärksammades en otillbörlig informations-påverkanskampanj i relation till just den svenska socialtjänsten samt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), som bland annat gjorde gällande att den svenska socialtjänsten kidnappar barn och särskilt riktar in sig på barn med utländskt påbrå och muslimsk trosuppfattning. Flera olika aktörer i Sverige förenades inledningsvis på sociala medier samt genom fysiska demonstrationer, varpå frågan även fick en omfattande internationell dimension. Detta skulle sedermera komma att utvecklas till det som benämnts som den största påverkanskampanj som Sverige någonsin har träffats av. I kölvattnet av kampanjen har det både förekommit hat och hot mot svenska offentliga institutioner och enskilda socialsekreterare, samt uppmaningar till våld och terrorattentat. Vidare har det även påvisats hur aktörer med kopplingar till radikalislamistiska miljöer – inklusive våldsbejakande sådana – har främjat samt bidragit till att sprida sådana narrativ.Följande studie presenterar en kronologisk redogörelse för den så kallade LVU-kampanjens uppkomst och utveckling, både i Sverige och internationellt, samt kopplingarna mellan dessa dimensioner. Studiens empiriska material består främst av innehåll från öppna sociala medier, med ett särskilt fokus på Twitter, Facebook och YouTube, och baseras bland annat på en daglig genomgång av ett antal framträdande utländska arabisk- och turkiskspråkiga konton – både inför kampanjens uppkomst år 2021 samt under dess massiva utveckling under 2022. Utöver den kronologiska redogörelsen genomförs även en narrativanalys av centrala teman och narrativ som förekommit. Slutligen presenteras även en kvantitativ redogörelse för kampanjens och frågans spridning på sociala medier, baserat på aggregerade data från Svenska Institutet (SI). Studien tar därmed ett helhetsgrepp om olika parallella dimensioner av den så kallade LVU-kampanjen, med ett särskilt fokus på kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer.Studien visar att den otillbörliga informationspåverkanskampanjen inte kan betraktas som ett utpräglat utländskt fenomen, utan att den svenska och den internationella dimensionen inte går att separera. Grunden för LVU-frågans spridning lades i Sverige redan sommaren 2021 i samband med etableringen av den svenska proteströrelsen. Att frågan sedermera fick en så pass omfattande internationell spridning går i sin tur att härleda till ett flertal olika faktorer. En central aspekt är dels den konstanta interaktion som etablerades mellan svenska aktörer samt den mest tongivande aktören i en internationell kontext. Detta i form av Moustafa El-Sharqawy – mer känd under sitt användarnamn Shuoun Islamiya. Denna interaktion inleddes redan under slutet av år 2021, och innan dess att kampanjen och frågan blev viral. El-Sharqawy har därefter kontinuerligt belyst frågan samt ett stort antal konkreta svenska fall, vilka också har använts av tongivande utländska aktörer och mediekanaler.Att ett flertal utländska individer och organisationer med miljontals följare på sociala medier valt att lyfta och engagera sig i frågan har också utgjort en viktig faktor för kampanjens och frågansspridning och varaktighet. Bland dessa aktörer återfinns bland annat ett flertal religiösa predikanter och paraplyorganisationer, vilket också har gett kampanjen och frågan en avsevärd tyngd och legitimitet. Dessa aktörer har också gemensamt – bland annat genom ett internationellt upprop – formulerat förslag och krav på konkreta åtgärder. Vidare har omfattande och kontinuerlig utländsk medierapportering också gett frågan ytterligare legitimitet samt spridning.En viktig aspekt att ha i åtanke i relation till LVU-frågans uppkomst och utveckling är också att det har funnits väldigt få motkrafter i förhållande till den desinformation och de narrativ som har främjats och spridits internationellt. Fastän vissa aktörer försökt bemöta den desinformation och de felaktiga påståenden som cirkulerat online så har den enorma mängden av innehåll och desinformation trängt bort flera goda försök att utgöra en positiv motkraft samt att förmedla korrekt information. Flera av de aktörer som ifrågasatt desinformationen har dessutom utsatts för omfattande hat och hot, vilket exempelvis innefattat företrädare för svenska muslimska föreningar och församlingar. I sammanhanget är det viktigt att understryka att svenska muslimska företrädare inte har deltagit i kampanjen, utan istället har tagit avstånd från samt fördömt hat- och desinformationskampanjen.LVU-frågan och dess dragningskraft har dock inte uppstått i ett vakuum, utan bör snarare ses och förstås i relation till några av de sårbarheter och konfliktytor som finns i det svenska samhället. Detta omfattar dels förekomsten av misstro och bristande tillit gentemot svenska offentliga institutioner och myndighetsutövning, samt dels de inbyggda värderingskrockar som existerar mellan exempelvis kulturella och religiösa förväntningar respektive rättsliga principer i ett demokratiskt samhälle avseende individuella fri- och rättigheter – och särskilt i relation till barns rättigheter. Dessa sårbarheter och konfliktytor har strategiskt exploaterats av ett flertal nationella och internationella aktörer i syfte att främja ett övergripande strategiskt narrativ, samt för att sätta tryck på svensk offentlig förvaltning.Den så kallade LVU-kampanjen i kombination med koranbränningarna under 2022 och 2023 har skapat ett ny och skarp hotbild i och mot Sverige. Kampanjen och frågan har gått i vågor och har kontinuerligt återupplivats, där den ryska invasionen av Ukraina exempelvis skapade ett betydande avbrott. Det är dock tydligt att frågan aldrig har försvunnit helt, och vi kan därför inte heller förvänta oss att den kommer att försvinna framöver. Istället kommer den troligtvis att fortsätta i olika skepnader samt i varierande intensitet.För att motstå denna typ av fenomen krävs inte enbart förebyggande åtgärder mot desinformation specifikt, och det räcker inte heller med att enbart förmedla korrekt information. Istället krävs också omfattande förtroendeskapande insatser, vilket bör ske i direkt fysisk kontakt mellan invånare och statliga respektive kommunala instanser. Detta innefattar också ett behov av ökad kunskap och kompetens bland tjänstemän avseende aspekter som kulturella och religiösa normer och värderingar. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för de invånare man möter i sitt vardagliga arbete. Det är därmed viktigt att adressera de underliggande sårbarheter och konfliktytor som existerar i det svenska samhället, och som utgör en grund för att denna typ av kampanjer tillåts att få fäste. Att enbart arbeta mot desinformation men inte ägna resurser åt det långsiktiga förebyggande och förtroendeskapande arbetet skulle annars utgöra ett illustrativt exempel på där man enbart fokuserar på symptomen, snarare än de underliggande orsakerna till samtidens existerande hot och utmaningar. Här krävs koordinerade insatser från svenska myndigheter och kommuner på en helt annan nivå än vad som sker idag.
|
|
| 23060. |
- Ranstorp, Magnus, 1965-, et al.
(författare)
-
Mellan salafism och salafistisk jihadism : Påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie undersöker påverkan från salafistiska och salafist-jihaditiska miljöer i Sverige samt relationendem emellan. Fokus läggs på framväxten av salafist-jihadistiska miljöer i Sverige samt omgärdande salafistiskaelement; vilka budskap miljöerna förmedlar, metoder för påverkan samt vilken upplevd påverkan miljöerna hari svenska lokalsamhällen.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beställt och finansierat genomförandet av dennaforskningsrapport (alt. studierapport). Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll.
|
|
