| 41. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Uncertainty modelling in multi-criteria analysis of water safety measures
- 2013
-
Ingår i: Environment Systems & Decisions. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2194-5403 .- 2194-5411. ; 33:2, s. 195-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water utilities must assess risks and make decisions on safety measures in order to obtain a safe and sustainable drinking water supply. The World Health Organization emphasises preparation of Water Safety Plans, in which risk ranking by means of risk matrices with discretised probability and consequence scales is commonly used. Risk ranking enables prioritisation of risks but there is currently no common and structured way of performing uncertainty analysis and using risk ranking for evaluating and comparing water safety measures. To enable a proper prioritisation of safety measures and an efficient use of available resources for risk reduction, two alternative models linking risk ranking and multi-criteria decision analysis (MCDA) are presented and evaluated. The two models specifically enable uncertainty modelling in MCDA and they differ in terms of how uncertainties in risk levels are considered. The need of formal handling of risk and uncertainty in MCDA is emphasised in the literature and the suggested models provide innovations that are not dependent on the application domain. In the case study application presented here, possible safety measures are evaluated based on the benefit of estimated risk reduction, the cost of implementation and the probability of not achieving an acceptable risk level. Additional criteria such as environmental impact and consumer trust may also be included when applying the models. The case study shows how safety measures can be ranked based on preference scores or cost-effectiveness and how measures not reducing the risk enough can be identified and disqualified. Furthermore, the probability of each safety measure being ranked highest can be calculated. The two models provide a stepwise procedure for prioritising safety measures and enable a formalised handling of uncertainties in input data and results.
|
|
| 42. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Utvärdering av statsstödet för bättre vattenhushållning: Enkätstudie av genomförda projekt 2019 och 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2019 har det varit möjligt att söka statligt bidrag för åtgärder med syfte att förbättra vattenhushållningen och trygga tillgången på dricksvatten. Bidraget benämns här dricksvattenstödet. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie vars syfte varit att utvärdera om dricksvattenstödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till de som genomfört projekt med finansiering från dricksvattenstödet under åren 2019 och 2020. Totalt besvarades enkäten för 151 projekt, vilket motsvarar 51 % av samtliga projekt som genomfördes under de aktuella åren. Samtliga län som erhållit bidrag från dricksvattenstödet finns också representerade i enkätsvaren. Olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men behov av underlag för strategiska beslut är det vanligaste motivet, följt av bristfällig vattentillgång. För knappt hälften av projekten angavs att de bakomliggande utmaningarna delvis är kopplade till förväntade effekter av klimatförändringar och 13 % svarar ja på frågan. Projektens avsedda effekter är framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer är vanligast men andra områden nämns också i många projekt. Av projekten bedöms 88 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt (65 resp. 23 %). Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). Vanliga anledningar som anges till varför önskad effekt inte uppnåtts är att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning, beslut m.m. krävs. Nästan 40 % av projekten innefattade investering i ny teknik och för dessa projekt bedöms i majoriteten av fallen (87 %) den nya tekniken fungera bra eller mycket bra. En klar majoritet (97 %) av de som besvarade enkäten anser att dricksvattenstödet är viktigt eller mycket viktigt för att trygga dricksvattentillgången. dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra. Det många påpekade som problematiskt var den relativt korta projekttiden. Om denna förlängs skulle det enligt enkätsvaren vara lättare att genomföra det som är planerat i projekten och även utöka projekten, vilket skulle kunna bidra till ytterligare effekter som tryggar tillgången på dricksvatten. Under 2019 och 2020 kunde ettåriga projekt sökas, vilket avspeglar sig i kommentarerna om projektlängden. Numera går det att söka tvååriga projekt. Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 15 % av dem inte genomförts, men 85 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning gör troligen att dricksvattenstödet framför allt används för att stötta projekt som hade genomförts även utan dricksvattenstödet. Stödet gör det dock möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt. Det går inte att ange hur mycket säkrare den svenska dricksvattenförsörjningen blivit till följd av de åtgärder som genomförts med finansiering från dricksvattenstödet. Resultaten från enkätundersökningen visar däremot att dricksvattenstödet har bidragit till projekt som gett en lång rad olika effekter på dricksvattenförsörjningen, vilka också kan kopplas till de utmaningar man ser i branschen. Effekterna som uppnåtts får därför anses ha en positiv effekt på den svenska dricksvattenförsörjningen.
|
|
| 43. |
- Lindhe, Andreas, 1981
(författare)
-
Utvärdering av statsstödet för en säkrad tillgång till dricksvatten och en bättre vattenhushållning - Enkätstudie av genomförda projekt 2019–2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan år 2019 och 2022 har det varit möjligt att söka statligt stöd i form av bidrag, här benämnt dricksvattenstödet, för åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgången till dricksvatten. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie med syfte att utvärdera hur stödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till kontaktpersonerna för de projekt som beviljats finansiering från dricksvattenstödet under de fyra åren. Totalt besvarades enkäten för 340 projekt, vilket motsvarar 54 % av samtliga genomförda projekt och alla län finns representerade i svaren. Resultaten visar att olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men bristfällig vattentillgång och behov av underlag för strategiska beslut är de vanligaste motiven. Huruvida de bakomliggande utmaningarna är kopplade till klimatförändringarna varierar mellan länen. Sammantaget bedömdes drygt hälften av projekten helt (12 %) eller delvis (40 %) vara kopplade till klimatförändringarna. Projektens avsedda resultat och effekter var framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer var vanligast men andra områden nämns också. Av de projekt som beviljades stöd 2019 och 2020 bedömdes 90 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt. Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). För projekt som beviljades stöd 2021 bedömde 75 % helt eller delvis ha uppnått avsedda effekter och för 2022 var siffran 34 %, vilket beror på att de flesta projekt inte var avslutade när enkäten besvarades och därmed kunde inte detta bedömas. Vanliga anledningar till varför önskade effekter inte uppnåtts var att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning och beslut krävs. Nästan 30 % av projekten innefattade investering i ny teknik och i majoriteten av dessa projekt (80 %) bedömdes den nya tekniken fungera bra eller mycket bra. En klar majoritet (97 %) ansåg att stödet varit viktigt eller mycket viktigt för att trygga tillgången till dricksvatten. Dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra, men projekttiden framhölls som begränsande (1 år 2019–2020). En längre projekttid skulle underlätta genomförandet och även möjliggöra mer omfattande projekt. Från 2021 har det varit möjligt att söka 2-åriga projekt. Utmaningar kopplade till projekttiden nämns dock i enkätsvaren även för projekt beviljade 2021 och 2022. En utmaning som lyftes är långa upphandlingstider, vilket gör det svårt att hinna genomföra det som planerats inom projekten. Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 16 % av dem inte genomförts och 74 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts, alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning med krav på 50 % medfinansiering gör troligen att dricksvattenstödet framför allt använts för att stötta projekt som hade genomförts även utan stödet. Det har dock gjort det möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt. Det går inte att kvantifiera i vilken utsträckning de åtgärder som genomförts bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Resultaten från enkätundersökningen visar emellertid att stödet har bidragit till genomförande av projekt som gett en lång rad positiva effekter på dricksvattenförsörjningen. Effekterna kan också kopplas till de utmaningar man ser i branschen, inklusive klimatförändringarna. Dricksvattenstödet och åtgärderna anses därför ha bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning i Sverige.
|
|
| 44. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar – Manual 2016-03-31
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna manual är avsedd att ge vägledning för att använda ett nyutvecklat verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar. Som grund för verktyget ligger projektet Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar, finansierat av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljöer. Den teoretiska bakgrunden till detta verktyg (QMRA-verktyget) med redogörelse för antaganden, men även en kortfattad manual, har tidigare redovisats tillsammans med ett fältförsök med bakteriofager i markens mättade grundvattenzon. QMRA-verktyget ska kunna användas av tillsynsmyndigheten för att analysera risken för smittspridning från befintliga avloppsanläggningar men också i planeringssyfte vid bedömning av rimliga säkerhetsavstånd och placering av nya små avlopp och dricksvattenbrunnar. Verktyget är utformat enligt grunderna för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning som inkluderar fyra huvudsteg: faroidentifiering, exponeringsbedömning, dos-respons-bedömning och riskkarakterisering. Modellutvecklingen har framförallt varit inriktad på exponeringsbedömningen och att ta fram en modell som beaktar den barriäreffekt som uppnås via slamavskiljaren, biohuden, transport i markens omättade zon samt transport i markens mättade grundvattenzon. Speciellt fokus har riktats mot transporten och avskiljningen i mättad grundvattenzon. Modellen är fritt tillgänglig som en webb-länk och kräver ingen installation på den egna datorn, även om möjlighet finns till detta.I denna manual beskrivs indata och hur en modellering genomförs, steg för steg. QMRA-verktyget kan ses som ett komplement och fördjupande verktyg i arbetet med att bedöma den smittorisk som små avloppsanläggningar medför. Under hösten 2015 genomfördes utbildningsseminarier under en dag i Uddevalla, Alingsås respektive Norrtälje kommun riktade till miljö- och hälsoskyddsinspektörerna. Under dessa seminarier fick deltagarna dels föreläsningar inom mikrobiologi, riskbedömning och hydrogeologi, dels en presentation av modellverktyget. Deltagarna fick själva testa verktyget på medhavda exempel. Utöver att sprida kunskap om verktyget syftade seminarierna till att generera erfarenhet och underlag för att förbättra verktyget. Den version av QMRA-verktyget som beskrivs i denna manual är en produkt av genomförda seminarier. I ett avslutande kapitel redovisas modelljusteringar samt några av de viktigaste aspekterna som diskuterades vid seminarierna.
|
|
| 45. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Verktyg för mikrobiell riskanalys (MRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar – Modellutveckling och fältförsök
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör slutredovisningen av projektet Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar, som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljöer. I utlysningen konstateras att små avlopp utgör ett betydande problem och att det därför är viktigt att stimulera fortsatt utveckling inom verksamhetsområdet.Projektet som redovisas i denna rapport fokuserade på smittspridning från små avlopp till närliggande dricksvattenbrunnar. Ett verktyg i form av en datormodell för mikrobiell riskanalys (MRA) anpassad till enskilda avlopp har utvecklats och ett fältförsök har genomförts för att få ökad kunskap om virustransport i grundvatten. Projektet har genomförts i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola (DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning), Tyréns AB och Sveriges geologiska undersökning. Folkhälsomyndigheten och Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) har genomfört vattenanalyser. Representanter från Uddevalla kommun, Trollhättans Stad och Alingsås kommun har tillhandahållit synpunkter på den MRA-modell som utvecklats.Författarna vill rikta ett stort tack till Uddevalla kommun och speciellt Tony Grantz som medverkat i projektet och praktiskt bistått i fältförsökets genomförande. Ett stort tack riktas också till Stiftelsen Backamo Lägerplats som upplåtit det aktuella fallstudieområdet.Projektet som presenteras i denna rapport har varit nära knutet till andra pågående projekt vid Chalmers som behandlar mikrobiella risker och grundvattenfrågor, men då med fokus på kommunala grundvattentäkter. Författarna är mycket tacksamma för finansieringen från Havs- och vattenmyndigheten, vilket möjliggjort detta projekt och därmed också en fortsatt utveckling inom området. Förhoppningen är att den utvecklade MRA-modellen, trots kvarstående förbättringsmöjligheter, ska komma till praktisk nytta och underlätta bedömningen av den hälsorisk enskilda avlopp kan utgöra.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Mao, Wengang, 1980, et al.
(författare)
-
Review of ship navigation safety in ice-covered waters
- 2021
-
Ingår i: 6th International Conference on Transportation Information and Safety: New Infrastructure Construction for Better Transportation, ICTIS 2021. ; , s. 613-621
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The development and utilization of Arctic waterways make maritime transportation more convenient, but it also faces significant challenges. To grasp state of the art and the practice of navigation safety in ice-covered waters, we discussed the research contents and methods of navigation in ice-covered waters from four aspects: 1) risk assessment for ice-going ships, 2) ship following strategy under icebreaker assistance, 3) route planning, and 4) emergency rescue in ice-covered waters. Finally, future research trends are proposed for the development of navigation safety in ice-covered waters.
|
|
| 49. |
- Nordell, Bo, et al.
(författare)
-
Fracturing of a pilot plant for borehole heat storage in rock
- 1986
-
Ingår i: Tunnelling and Underground Space Technology. - : Elsevier BV. - 0886-7798 .- 1878-4364. ; 1:2, s. 195-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes research on a pilot plant in Luleå, Sweden. The plant consists of 19 boreholes, 52 mm in diameter, for heat supply and extraction; and 10 boreholes for temperature monitoring. All the boreholes are 21 m deep. The report describes in detail the performance and results of rock mass permeability and borehole permeability tests. It also discusses hydraulic fracturing and explosive fracturing in the boreholes. A simulation model of water flow in the test plant is described. The paper includes conclusions from the test results and recommendations for further study.
|
|
| 50. |
- Persson, Jesper, 1966, et al.
(författare)
-
Svenska dagvattendammar: om provtagning, avskiljning och dammhydraulik
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan början av 1990-talet har intresset för öppna system för omhändertagande av dagvatten ökat dramatiskt, vilket har resulterat i en stor mängd nyanlagda dammar. Enligt en studie från SGI (Vägverket 2003) uppskattas det finnas cirka 400 dammar längs det svenska allmänna vägnätet. Anläggandet av nya dammar har sedan dess fortsatt att öka i oförminskad takt. Men trots att huvudsyftet med dessa åtgärder är att rena vattnet är kunskapen om avskiljningseffektiviteten dålig. Det finns såväl teoretisk kunskap som genomförda datasimuleringar, men relativt få experimentella studier som verifierar teori och simuleringar, och det finns ännu färre studier kring hur dammarnas utformning påverkar avskiljningen.Syftet med denna studie är dels att utifrån befintliga teorier om avskiljning och dammhydraulik, empiriskt granska kopplingen mellan avskiljningseffektivitet och dammhydraulik, och dels att inventera och analysera genomförda vattenprovtagningar. Målsättningen med studien är primärt att resultatet skall ligga till grund för en framtida uppdatering av Vägverkets råd vid dimensionering och utformning av dammar för vägdagvatten.För att få fram så mycket data som möjligt var ambitionen att samla in alla genomförda provtagningar som gjorts i Sverige. I sökarbetet användes SGI:s nationella inventering; databasen Libris; en inventering gjord av SLU (finansierad av Formas); samt intervjuer av personal från sex av Vägverkets regionkontor och från tolv kommuner. För att få ett större underlag användes även provtagningar från dagvattendammar som även tar emot vatten från t ex bebyggelse.Inventeringen kunde påvisa 51 fall i Sverige där man undersökt dagvattendammar. Av dessa utgjorde 27 fall där det tagits prov på in- och utgående vatten i syfte att bestämma dammarnas avskiljningsfunktion. Resterande fall utgjordes av rena sedimentprovtagningar. Vid genomgång av de 27 fallen visade det sig att cirka 70 % av provtagningarna inte har använt en metodik som gjort det möjligt att säga något om dammens avskiljningskapacitet, trots att det var syftet. I 16 fall utgjordes provtagningen av stickprov och i 13 fall saknades flödesmätning. Resultaten var med andra ord nedslående. De provtagningsresultat som genomfördes på ett korrekt sätt, visar att dammar med olika specifika dammytor (d.v.s. kvoten mellan dammarea och avrinningsområdets hårdgjorda yta) kan ge såväl dåliga som bra avskiljningsresultat. Det gick därför inte direkt att påvisa ett samband mellan avskiljning och specifik dammarea. Resultaten stödjer emellertid tumregeln att dammar bör ha en specifik area runt ca. 200-250 m2/ha. I de fall man endast räknar med den ”verkliga” dammarean, som inte innehåller döda zoner eller större recirkulationszoner, kan denna rekommendation även yttryckas som att effektiv specifik area bör vara större än 100-150 m2/ha.Resultaten påvisar att hydrauliken spelar en stor roll. Däremot kan denna studie inte tydligt visa på i vilken omfattning. Sambandet mellan föroreningsavskiljning och specifik dammarea blir emellertid bättre om man korrigerar värdena på dammytorna, så att bara den effektiva delen av dammen inkluderas. Vad som också framträder är att hydrauliken spelar mindre roll om systemet är ”överdimensionerat”, dvs. en dålig spridning av inkommande vattnen får en stor betydelse om den specifika dammarean är 100 m2/ha jämfört med en area på 300 m2/ha.Studiens slutsatser kan formuleras i fyra punkter:•Provtagningen av dagvatten är bristfällig och bör förbättras genom bättre kompetens hos beställare och utförare.•Det finns en liten mängd användbar data över dammars föroreningsavskiljning och hydraulik.•Sambandet mellan avskiljning och dammens specifika dammarea är oklar.•Dammens specifika area och hydraulik spelar en stor roll för avskiljningen.Av slutsatserna kan följande rekommendationer ges:•En enkel kvalitetshöjande åtgärd är att låta en oberoende expert granska provtagningsprogram och tolkning av resultaten. Denna ”3:e part” kan utgöras av en konsult eller forskare inom eller utanför Vägverket.•Det är mycket kostsamt att genomföra korrekta provtagningar av dagvattendammar. Det är därför bättre om resurser samlas för att genomföra korrekta provtagningar.•Mer forskning behövs. Ett alternativt ställningstagande är att övergå till att bara mäta halter i syfte att avgöra vattnets ecotoxitet, och därmed ge upp ambitionen att få fram ett tydligt kvantitativt samband kring avskiljningseffektiviteten.•Det är viktigt att dammen inte underdimensioneras, men också att dammarnas form granskas med avseende på hydraulisk effektivitet. Alla dammritningar bör ses över med avseende på dammhydraulik för att undvika att allt för dåliga lösningar genomförs.
|
|
