| 21. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Participatory trouble : Towards an understanding of algorithmic structures on Facebook
- 2014
-
Ingår i: Cyberpsychology. - Brno : Faculty of Social Studies, Masaryk University. - 1802-7962. ; 8:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several studies have engaged in understanding how the internet and online platforms increase political engagement through various forms of online participation and leverage social collective action. This article advances this line of research by exploring how social network sites in general and Facebook in particular are fuelled by algorithms that affect and become entangled with social practices on these sites. The article is empirically grounded in an analysis of 66 self-reflexive diaries on Facebook use and studies algorithmic structures on Facebook by exploring how personalized social feeds affect the experienced relationship between self and others as well as the readiness to share information to a network of peers. In contrast to studies that position online platforms as strengthening participatory political action, this article argues that it is necessary to take into account how algorithmic structures affect interpersonal relationships and the experienced ability to engage in participatory practices. © 2014, Masaryk University. All rights reserved.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Queer
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Queerteorin har fått ett stort genomslag inom forskning och debatter om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenteras "klassisk" amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till våra dagar. Den diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden.
|
|
| 27. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självets garderobiär : självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
|
|
| 28. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Smart jewellery : measuring the unknown
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Self-tracking devices and apps often measure and provide interpretations of personal data in a rather straightforward way, for instance by visualising the speed and distance of a run or the quality of sleep during a night. There is however a growing number of devices that take the data analysis further by providing insights and algorithmic advices about domains of our lives that are otherwise thought of as difficult to grasp. This paper explores two devices of this kind, namely the Moodmetric and the ŌURA which are two recently released smart rings with associated mobile apps that claim to measure emotions and rest, promote happiness and help users to perform better. Whereas several studies have shed light over how users engage with self-tracking apps and devices, little attention has been paid to how these technologies stem from dreams, hopes and imaginaries of designers and developers. This paper approaches self-tracking from a producer perspective in order to frame how users and their everyday lives are imagined by designers and how these assumptions are built into the technologies. Empirically, the paper is based on a content analysis of blog posts, marketing materials and user guides from the ŌURA and Moodmetric companies along with video interviews with company representatives as well as recordings of their public appearances. Engaging with the field of software studies as well as the emerging field of self-tracking studies, this paper aims at providing a basis for further design oriented studies of self-tracking.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Automated Welfare Futures : Interrogating Automated Decision-Making in the Nordics
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How can we, as social scientists, make sense of the promises and implications of automated and data-driven systems that are becoming increasingly ubiquitous and essential for the Nordic welfare states? What are the theoretical and methodological tensions and possibilities that these systems pose to research when they assemble and disassemble existing structures, organisational logics and dependencies?Over the last few years, critical social science research has established that data harvesting and digital tracking, in particular, pose a general societal challenge that risks undermining Nordic values of autonomy and equity and the overall welfare of people. At the same time, the welfare state and welfare provision are increasingly characterised by processes of datafication, promoting uses of data analytics and automated decision-making (ADM). Researchers have flagged datafication as a specific concern for the public sector in relation to questions of ADM systems, and other forms of data-driven optimization. Despite the burgeoning literature on various concerns and the ethical guidelines and regulatory initiatives that try to respond to them, however, we have engaged so far with a limited range of theoretical and methodological approaches to explore the social dynamics at play in concrete contexts of ADM.This roundtable brings together key scholars that engage critically with the social aims and implications of datafication to address how ADM is imagined, practised and experienced in different empirical contexts and across various organisational levels in the Nordics. The roundtable will open with short ’provocations’ through which the speakers present and contextualise concepts they have used or would like to promote in the study of emerging automated and data-driven systems. The provocations are followed by a joint discussion about how these concepts can support sociological research that studies the promises and implications of automated and data-driven systems as part of the myths and realities of the Nordic welfare states, now and in the future.
|
|
