| 51. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
When are data?
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital research data is often advanced as a trouble-free concept and used to describe the material of research at all stages in a research process. However frequently such framing lacks understanding of the roles of disciplinary and organisational cultures, and of what the various practices, including those of funding policy and university administration, involved in shaping what research data are and can do and when. In this paper we explore data and the making of data during the construction of two big science facilities in Sweden, the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Specifically we focus on the necessary infrastructure for dealing with various aspects of research data management (RDM). We transform the question "What are data?" into "When are data?" and highlight how research data are also shaped by their entanglement across different support services and professional practices aiding, preceding and succeeding the work of the researcher. This brings into relief how the making of data relates to the making possible of data and that making possible occurs by setting up and planning for production, storage, and use of research data. Paying attention to temporal aspects in the construction of research data allows us to show some ways in which the meaning of data is contingent to when they are approached, to the possibilities of support infrastructures and their various materialities and to strategic roles data are assigned. This paper draws on a study carried out in 2014 and 2015. The material used was compiled in interviews and document studies.
|
|
| 52. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
When are data? : Reflections on the making (possible) of research data.
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital research data is often advanced as a trouble-free concept and used to describe the material of research at all stages in a research process. However frequently such framing lacks understanding of the roles of disciplinary and organisational cultures, and of what the various practices, including those of funding policy and university administration, involved in shaping what research data are and can do and when. In this paper we explore data and the making of data during the construction of two big science facilities in Sweden, the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Specifically we focus on the necessary infrastructure for dealing with various aspects of research data management (RDM). We transform the question "What are data?" into "When are data?" and highlight how research data are also shaped by their entanglement across different support services and professional practices aiding, preceding and succeeding the work of the researcher. This brings into relief how the making of data relates to the making possible of data and that making possible occurs by setting up and planning for production, storage, and use of research data. Paying attention to temporal aspects in the construction of research data allows us to show some ways in which the meaning of data is contingent to when they are approached, to the possibilities of support infrastructures and their various materialities and to strategic roles data are assigned. This paper draws on a study carried out in 2014 and 2015. The material used was compiled in interviews and document studies.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Lundblad, Joakim, et al.
(författare)
-
Från Byråkrati till Innovation: En introduktion till att arbeta med öppna data
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här är en rapport från ett Vinnovafinansierat projekt där syftet har varit att empiriskt visa på de största utmaningarna för ett ökat tillgängliggörande av öppna data och att visa på möjliga vägar fram. Gemensamt för alla öppna data är att det är maskinläsbara datamängder som kan vidareutnyttjas av vem som helst. Det finns framförallt två aspekter man behöver förhålla sig till när man pratar om öppna data: Vilka datamängder det handlar om samt vilka krav som ställs på tillgängliggörandet. • Det finns flera olika drivkrafter för att arbeta med öppna data. Exempelvis är en verklig offentlighetsprincip i en modern förvaltning är knappt möjlig utan öppna data. Rapporten beskriver ett antal grupper av olika men relaterade syften. - Effektivisera den egna verksamheten - Främja innovation och företagsklimat - Främja regional upplevelse- och besöksnäring - Öka insyn och demokratisk delaktighet • Att tillgängliggöra data består av två huvudsakliga processer - det institutionella möjliggörandet och det tekniska tillgängliggörandet. De organisatoriska frågorna underskattas ofta. Medverkande institutioner i framtagandet av rapport: Media Evolution, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, BTH Innovation (wi.se), och Lunds universitets Internetinstitut (LUii). Huvudsaklig skribent är Joakim Lundblad vid Handelskammaren.
|
|
| 55. |
- Nilsson, Sofia, et al.
(författare)
-
EXPERIENCES OF COMMUNICATION AND INFORMATION FROM HEALTH CARE STAFF REGARDING REPRODUCTIVE HEALTH: A QUALITATIVE STUDY OF FEMALE CHILDHOOD CANCER SURVIVORS IN SWEDEN
- 2024
-
Ingår i: Journal of Cancer Rehabilitation. - 2704-6494. ; 7, s. 53-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background With increasing number of childhood cancer survivors, there is a growing population of adult survivors that reach reproductive age. Long-term side effects of cancer treatment can include damage to the reproductive organs and lead to premature ovarian failure. The purpose of the study was to examine female childhood cancer survivors’, participating in long-term follow-up, experiences of communication and information regarding fertility and reproductive health outcomes. We also aimed to investigate how they experienced the transition from pediatric to adult health services. Methods Participants for the study were all part of a longitudinal project, identified through the Long-Term Follow-Up Clinic at the Oncology Department at Sahlgrenska University Hospital, Sweden. Fifty-four female childhood cancer survivors treated with chemotherapy and/or radiotherapy before 18 years of age were included between 2016 and 2018. During the years 20182022, twenty-five of the participants reached the age of 25 and were invited to conduct a semi-structured interview. Twenty-two agreed to participate. The interview includes questions about fertility, collaboration with healthcare and communication regarding reproductive options when diagnosed with cancer. Interview data was analysed inductively using a thematic analysis. Results The analysis of the data resulted in three main themes; (1) Communication challenges, (2) Information about potential infertility and (3) Follow-up – a broader perspective, with a total of 9 subthemes. Many of the women expressed lack of information regarding reproductive health and a disappointment in their follow-up. Conclusion It is evident that the young women have felt a lack of information regarding fertility, reproductive health outcomes and options after their cancer treatment. The results of our study also indicate that transition from pediatric health care to adult health care needs to be facilitated and supported.
|
|
| 56. |
- Rivano Eckerdal, Johanna, et al.
(författare)
-
Talking infrastructures
- 2016
-
Ingår i: Big data - small meaning and global discourses.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 57. |
- Sedvall, Karin, et al.
(författare)
-
Vägen från policy till praktik : ett studiebesök i Edinburgh Universitetsbiblioteks forskningsdatauniversum
- 2017
-
Ingår i: REVY. - : Danmarks forskningsbiblioteksforening. - 1904-1969. ; 40:1, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.
|
|
| 58. |
- Sköld, Olle, 1983-
(författare)
-
Documenting Videogame Communities : A Study of Community Production of Information in Social-Media Environments and its Implications for Videogame Preservation
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing on the disciplines of library and information studies and archival studies, this study seeks to explore the production of information in online videogame communities and to elucidate how such insights can offer practical and conceptual support to the knotty issue of how to preserve those sociocultural aspects of videogames that exist 'beyond' the code and audiovisual data resources of the videogame itself. This is accomplished in two principal moves: (i) by delving into the current state of socioculturally-focused videogame preservation and; (ii) by inquiring into the production of information carried out by videogame communities in what arguably is one of their most important interfaces of interaction—discussion forums, wikis, and other social-media services. The study is based on four papers (I–IV). Paper I develops the theoretical framework of the study on the basis of practice theory and document theory. Papers II and III report on field-studies of videogame-community information production in the context of two processes of importance in community social life: memory-making (II) and knowledge production (III). Paper IV offers a qualitative systematic review of videogame-archiving literature, allowing Papers I–III to be situated in an archival context. The study employs multiple methods and encompasses several empirical sites of inquiry and was inspired by the framework of exploratory research and of 'bricolage' research strategies.The results of the study add to the present state of knowledge on how information in the social-media environments of the large and influential present-day videogaming domain emerges as a result of community practices of production, and how videogame-community social life is entangled with information production in such spaces. The study also furthers archival inquiry on the topic of videogame preservation by providing a description and analysis of what information objects videogame-related social media plausibly hold, and by what communal practices and processes they have been brought into existence. Furthermore, the study examines the consequences of collecting community-produced social media and framing it as documentation of the sociocultural aspects of videogames—a key issue in videogames preservation.
|
|
| 59. |
- Stjernberg, Helena, et al.
(författare)
-
Publiceringsstöd i samverkan vid Malmö högskola : en strategi för hur bibliotekarier och forskare kan följas åt i forskningsprocessen
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vår erfarenhet är att publicerande forskare vid många högskolor och universitet ofta upplever registrering och tillgängliggörande av forskningsresultat i öppna arkiv som en pålaga från ledningen och biblioteket, snarare än som en attraktiv möjlighet att sprida och dela resultat eller som en karriärfördel. Biblioteken på svenska lärosäten idag har som uppdrag att stödja lärosätets forskare när det gäller publiceringsfrågor av olika slag särskilt relaterat till open access. I många fall förekommer ett utbud av kurser och presentationer till fakulteter om exempelvis parallellpublicering, val av tidskrift för publicering och upphovsrätt. Vid Bibliotek och IT på Malmö högskola vill vi utveckla en modell för publiceringsstödet i samverkan med forskarna, där vi erbjuder rätt stöd vid rätt tillfälle utifrån forskarnas behov och önskemål. Vår idé är att i nära relation med forskarna skapa oss en bild av var i publiceringsprocessen stödet bör komma in och hur det kan utformas tydligare. På detta sätt förändras arbetssättet från en biblioteksbaserad måluppfyllelse till en forskarnära stödfunktion. Ett första steg är att på Mötesplats open access beskriva de aspekter vi hittills har identifierat utifrån våra erfarenheter och olika kompetenser i juridik, open access och forskningsprocessen för att skapa en modell för ett publiceringsstöd i samverkan mellan forskare och bibliotekarier. Vi vill att presentationen ska leda till samtal/idéutbyte med andra för att i nästa steg utföra en pilot i samarbete med en forskargrupp där vi ingår i hela publiceringsprocessen och kan utveckla formen tillsammans med forskarna.
|
|
| 60. |
- Sundin, Olof, et al.
(författare)
-
Förord
- 2012
-
Ingår i: En vänbok till Birgitta Olander: tankar och erfarenheter från f d studenter. - 9789163716058 ; BIVILs skriftserie 2012:1, s. 5-9
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
