| 6051. |
|
|
| 6052. |
|
|
| 6053. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god. Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.
|
|
| 6054. |
|
|
| 6055. |
- Bäckman, Kerstin, 1954-, et al.
(författare)
-
Matematikundervisning i förskolan : Vad då undervisning!?
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Matematikundervisning i förskolan - Vad då undervisning!? I föreläsningen presenteras ett aktionsforskningsprojekt där vi fokuserat på förskollärares matematikundervisning i etniskt mångkulturella förskolor. I projektet medverkar 15 förskollärare som alla arbetar på etniskt mångkulturella förskolor.Vi problematiserar undervisningsbegreppet och beskriver hur vi med stöd i bl.a. variationsteori synliggör det matematiska innehållet i förskolans vardag, där omsorg och lärande, tillsammans med barns intressen och erfarenheter utgör en grund. I undervisningen används estetiska uttrycksformer och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Pedagogiska verktyg i aktionsforskningen är till loggboksskrivande, observationer, intervju/samtal och dokumentation (förutsättningar-process-resultat-reflektion). Vi visar hur barns intressen och erfarenheter kan synliggöras och tas till vara i undervisnings- och lärandesyfte. Exempel från verksamheterna kommer att visas tillsammans med hur vi dokumenterar barns erfarande. Projektet har även ett samarbete med lärare och forskare i Botswana och vi kommer också att berätta om våra erfarenheter från de enkätundersökningar vi gjort beträffande vilka kunskaper som förskollärare i anser sig behöva i matematikundervisning. Projektet är en del av arbetet inom forskargruppen Early Childhood Education (ECE) vid Högskolan i Gävle och i samarbete med University of Botswana (ett Sida finansierat projekt).
|
|
| 6056. |
|
|
| 6057. |
- Bäckman, Kerstin, 1954-, et al.
(författare)
-
Matematikundervisning i förskolan : Vad då undervisning!?
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med implementeringen av den reviderade läroplanen har matematik och undervisning som begrepp samt hur förskollärare förhåller sig till detta aktualiserats. När förskollärare ska förhålla sig till barns matematiska lärande är omsorg hela tiden en lika viktig aspekt. Det är viktigt att båda begreppen finns med i förskolans pedagogik och didaktik. Syftet med aktionsforskningsprojektet är att förskollärarna och barnskötarna med stöd i teorier ska fördjupa sina kunskaper. Med frågeställningar som rör undervisning i matematik ska deltagarna tillsammans utveckla metoder för att tillgodose alla barns möjlighet att lära utifrån sina perspektiv. Projektets utgångspunkter och frågeställningar berör och problematiserar:Undervisning i förskolan, omsorg och lärandeMatematik i förskolanBarns intressen och erfarenheterUrskiljning av lärandeobjektDokumentationVärdering Teoretiskt ramverk är variationsteori (ex. Björklund, 2007), estetiska uttrycksformer (ex Bamford, 2006) och TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (Nylund m.fl, 2010). Förutom dessa teoretiska perspektiv har de 15 deltagande förskollärarna från tre etniskt mångkulturella förskolor läst Nylund, Rönnerman, Sandback och Wilhelmsson (2010). De pedagogiska verktyg som förskollärarna använder sig av är loggboksskrivande, observationer, intervju/samtal med barnen och dokumentation (förutsättningar-process-resultat-reflektion. Projektet är en del av arbetet inom forskargruppen Early Childhood Education (ECE) vid Högskolan i Gävle och i samarbete med University of Botswana (ett Sida finansierat projekt).
|
|
| 6058. |
- Bäckman, Kerstin
(författare)
-
Matematiskt gestaltande i förskolan
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the thesis is to study how mathematics is experienced and used in preschool children’s activities and how preschool teachers frame their teaching of mathematical content. The studies include analyses of children’s actions in different activities from a mathematical perspective and preschool teachers’ intentions with and their teaching of mathematics. Preschool teachers’ understanding of the knowledge required in this area is also scrutinised. The theoretical points of departure are variation theory and sociocultural theory. With variation theory the focus is directed towards how mathematical content is dealt with in teaching situations where preschool teachers have chosen the learning objects. The sociocultural perspective has been chosen because children’s mathematical learning in play often takes place in interactions with others and in the encounter with culturally mediated concepts. The theoretical framework also includes didactical points of departure. The study is qualitative, with videography and phenomenography as metholological research approaches. In the study, video observations and interviews with preschool teachers have been used as data collection methods. The results show that in children’s play mathematics consists of volume, geometrical shapes, gravity, quantity and positioning. The situations also include size, patterns, proportions, counting and the creation of pairs. The preschool teachers’ intentions, planning and staging of their goal-oriented work are that all children should be given the opportunity to discern a mathematical content. This also includes making learning objects visible in here-and-now-situations. Variation and a clear focus on the mathematical content are important in this context. One of the study’s knowledge contributions concerns the didactics of mathematics in the preschool. This relates to the teaching of mathematics and includes the knowledge that preschool teachers regard as essential for their teaching. This includes theoretical and practical knowledge about children and children’s learning and didactical issues and strategies. The conclusion is that preschool teachers need to have a basic knowledge of mathematics and the didactics of mathematics.
|
|
| 6059. |
|
|
| 6060. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-
(författare)
-
Play and Everyday Mathematics in Preschool
- 2015
-
Ingår i: <em>5th EECERA Annual conference 'Innovation, experimentation and adventure in early childhood' : Abstract Book</em>. ; , s. 295-296
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim with this paper is to discuss play as an arena for mathematical learning and children’s everyday mathematics in preschool. The study focuses on what the children are doing in the play activities and how they express their everyday mathematics. Play can be a mathematical activity (Bishop, 1992) and children’s mathematical formation in play shows their everyday mathematics (Ginsburg, 2006). This paper discusses play and everyday mathematics from a sociocultural perspective (Vygotskij, 1990) and in relation to curriculum (National Agency, 2010, 2012). The empirical data is drawn from a larger study in Sweden (Bäckman, 2015) and video observation is used as a method to explore 4 year old children’s play and everyday mathematics. The examples used in this paper were chosen because they are common play situations in the participating preschools. The ethical considerations follow the rules from The Swedish Research Council (2011). The parents have given permission for the video observations and research to be conducted. The results of the analysis of children’s mathematical formation show two main categories: Exploring mathematics through play and children comparing mathematical experiences. Exploring mathematics through play consists of five sub-categories: experiencing volume, exploring geometrical shapes, discerning weight, discerning quantity and acting for positioning. The category children comparing mathematical experiences consists of four sub-categories: experiencing and comparing size, creating and comparing patterns, comparing proportions and counting and pair production. Implications for practice is that the preschool teachers should have knowledge to design a learning environment that support children’s mathematical exploring and learning through play.
|
|
