31. |
|
|
32. |
- Areljung, Sofie, 1983-, et al.
(författare)
-
Expanding the notion of 'ownership' in participatory research involving teachers and researchers
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Research and Method in Education. - : Routledge. - 1743-727X .- 1743-7288. ; 44:5, s. 463-473
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides a conceptual discussion of 'ownership' in various forms of participatory research. The discussion is grounded in our experiences from three research projects in science education. We seek to understand how and why ownership may be distributed between teachers and researchers at different stages in the research process. Looking at our projects in retrospect, we see that ownership was differently distributed at the initial stages. Then ownership distribution followed a similar pathway, as teachers gained ownership of implementation, whereas researchers reclaimed ownership of analyzing and disseminating the work. Our discussion departs from the idea that ownership relates to both 'risks' and 'benefits' as well as to both 'rights' and 'obligations'. Thereby, we can make visible some of the circumstances that steer ownership towards the teachers or researchers. For example, we highlight that ownership distribution may be influenced by guidelines for research ethics and inequalities in terms of administrative support structures available to researchers and teachers. Based on our discussion, we suggest a number of questions to initiate and support a continuous dialogue between teachers and researchers who plan to engage in participatory research.
|
|
33. |
- Benzein, Eva, et al.
(författare)
-
Families' importance in nursing care : nurses' attitudes - an instrument development
- 2008
-
Ingår i: Journal of Family Nursing. - Thousand Oaks : Sage Publications. - 1074-8407 .- 1552-549X. ; 14:1, s. 97-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes the development and testing of a research instrument, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA), designed to measure nurses' attitudes about the importance of involving families in nursing care. The instrument was inductively developed from a literature review and tested with a sample of Swedish nurses. An item-total correlation and a first principal component analysis were used to validate the final instrument, including a second principal component analysis to analyze dimensionality, and Cronbach's alpha was used to estimate internal consistency. The instrument consists of 26 items and reveals four factors: families as a resource in nursing care, family as a conversational partner, family as a burden, and family as its own resource. Cronbach's alpha was 0.88 for the total instrument and 0.69 to 0.80 for the subscales. The instrument requires further testing with other nurse populations.
|
|
34. |
- Brunosson, Albina, 1986-, et al.
(författare)
-
Aspects of cooking in food and meal science
- 2013
-
Ingår i: 8th International Conference on Culinary Arts and Sciences. - 9789898631084 ; , s. 206-210
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Education and research within the interdisciplinary subject food and meal science can be mediated through science, craft and creativity and cooking is a central activity. This paper aims at elucidating some aspects of cooking through the perspectives “Culture and Communication” “Food Science” and “Nutrition and Health”. This was done through a survey among students and teachers. The results stress the importance of an interdisciplinary approach to understand the different aspects of cooking and the prominent view on cooking as a cultural and communicative activity.
|
|
35. |
|
|
36. |
|
|
37. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Livsviktigt med hem- och konsumentkunskap
- 2013
-
Ingår i: Skånes fria tidning. - 2001-2349.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Korvstoppning, ölbryggeri och ostmakeri. Matnörderiet har kanske aldrig varit så stort som i dag. Men betyder det att vi fått bättre kunskap om maten vi stoppar i oss och hur den blir till? Knappast, menar Albina Brunnosson, lärare vid Högskolan i Kristianstad och doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet. I veckans debatt skriver hon att behovet av skolans minsta ämne är större än någonsin. Inte minst för jämställdheten.
|
|
38. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
39. |
|
|
40. |
|
|