| 50051. |
- Jansson, Stefan, 1959-
(författare)
-
A guide to the Lhc genes and their relatives in Arabidopsis
- 1999
-
Ingår i: Trends in Plant Science. - 1360-1385 .- 1878-4372. ; 4:6, s. 236-240
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The Lhc super-gene family encodes the light-harvesting chlorophyll al b-binding (LHC) proteins that constitute the antenna system of the photosynthetic, apparatus, and also includes some relatives whose functions are more or less unknown. The Lhc super-gene family of Arabidopsis contains >30 members and the databases contain >1000 EST clones originating from these genes. This article presents an overview of these genes and provides some tools for researchers who want to use them in their studies.
|
|
| 50052. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(författare)
-
Health care consumption and HRQOL in severe asthma in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Value in Health. - : ELSEVIER SCIENCE INC. - 1098-3015 .- 1524-4733. ; 20:9, s. A513-A513
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objectives: Severe asthma is a disabling and costly disease, often poorly controlled despite high-dosage controller medications. The objectives of this analysis were to estimate health care consumption and to investigate health-related quality of life (HRQOL) in a severe asthma cohort, derived from a large-scale population survey in northern Sweden. Methods: Severe asthma was defined by US SARP criteria; high-dosage inhaled corticosteroids (ICS) by GINA 2014 criteria. In total, 32 patients with severe asthma were invited to a clinical examination and structured interview. Retrospective data of all asthma-related direct and indirect resource consumption during the last year were collected following a defined protocol. HRQOL was assessed by four patient-reported outcome measures: two general measures (SF-36; EQ-5D) and two disease-specific measures (SGRQ; ACT). The cohort was divided into two groups —patients with (OCS) or without maintenance oral corticosteroid (non-OCS) treatment. Results: Health care resource utilization was greater in the OCS-group compared with the non-OCS group. Mean annual number of visits to specialist care was 2.0 in the OCS group vs. 0.5 visits in the non-OCS group. Four patients in the OCS group had early retirement vs. none in the non-OCS group. HRQOL was worse in the OCS group, both when measured with general and disease-specific instruments. The Mental and Physical Component Summary scores of the SF-36 in the OCS vs. non-OCS group were 50.1 vs. 40.7 and 55.8 vs. 44.4, respectively. Similarly, the total SGRQ scores indicated worse HRQOL for the OCS-group compared with the non-OCS group (37.0 vs. 27.0). Conclusions: In this severe asthma population, patients treated with maintenance OCS consumed more health care resources, were more frequently early retired, and had worse HRQOL compared with those not receiving maintenance OCS. The results indicate a need for improved treatment for patients with severe asthma on maintenance OCS. Sponsor: AstraZeneca.
|
|
| 50053. |
|
|
| 50054. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(författare)
-
Komorbiditet måste inkluderas vid beräkning av kostnader för KOL
- 2009
-
Ingår i: Svenska läkaresällskapets handlingar: Hygiea. - 0349-1722. ; 118:1, s. 72-72
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundKroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför stort lidande för de drabbade. De samhällsekonomiska kostnaderna till följd av sjukdomen är höga. Syftet med denna studie var att beräkna det totala antalet sjukhusinläggningar för både KOL och för andra sjukdomar i en kohort av individer med respektive utan sjukdomen KOL.MetodStudiepopulationen är identifierad sedan tidigare i genomförda kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorter inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norra Sverige). Kohorten innehöll ursprungligen 993 individer, vilka alla uppfyllde kriterierna för KOL; samt en lika stor ålders- och könsmatchad kontrollgrupp utan sjukdomen KOL. Dessa individer har sedan 2005 intervjuats årligen om deras resurskonsumtion i sjukvårdssektorn samt genomgått en klinisk undersökning. Deltagandegraden har årligen varit cirka 90 %.ResultatIndivider med KOL hade fler sjukhusinläggningar, både till följd av KOL och på grund av andra sjukdomar, jämfört med individer utan KOL (0.8 dagar respektive 1,1 dagar per individ och år). Trots att mer än 90% av individerna med KOL hade en mild eller medelsvår sjukdom visade studien att individer med KOL hade 25% fler dagar på sjukhus både för KOL och för andra sjukdomar jämfört med kontrollgruppen. Detta var oberoende av kön, men skillnaden var större bland män jämfört med kvinnor (0,4 dagar respektive 0,2 dagar per individ och år). Resultaten tyder på att komorbiditeten vid KOL är betydande.SammanfattningKostnader för KOL blir kraftigt underskattade om man inte tar hänsyn till kostnader för komorbiditiet. Beräkningar och analyser av resurskonsumtion och kostnader för komorbiditet måste därför genomföras för att erhålla den verkliga kostnaden för KOL.
|
|
| 50055. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(författare)
-
Okänt hur mycket astma och allergier kostar samhället : kostnadsstudier kan ge bättre planering av vård och forskning
- 2007
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 104:39, s. 2792-2796
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Få studier av kostnader för allergisjukdomar är genomförda nationellt och internationellt. I Sverige är det endast astma som är studerat, och för rinit och eksem finns endast ett fåtal internationella studier. Inom födoämnesöverkänslighet finns över huvud taget inga sjukdomskostnadsstudier publicerade. Det är svårt att jämföra olika studier, såväl nationellt som internationellt, på grund av olika studiedesign, hälso- och sjukvårdssystem och behandlingstraditioner. De svenska kostnaderna för de studerade allergisjukdomarna har skattats och uppgår sannolikt till över 10 miljarder kronor totalt per år, varav kostnaden för astma uppgår till cirka 7 miljarder kronor. Det är viktigt att studier kommer till stånd i Sverige för att få en uppfattning om de faktiska svenska kostnaderna för allergisjukdomarna.
|
|
| 50056. |
|
|
| 50057. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(författare)
-
Sjukvårdskostnader och läkemedelsanvändning hos individer med KOL i Sverige
- 2010
-
Ingår i: Svenska läkaresällskapets handlingar: Hygiea. - 0349-1722. ; 119:1, s. 92-92
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför stort lidande för de drabbade. De samhällsekonomiska kostnaderna till följd av sjukdomen är höga. Syftet var att studera sjukvårdskostnader (sjukhusinläggningar och öppenvårdsbesök) och läkemedelsanvändning hos individer med respektive utan KOL.Metod Studiepopulationen är identifierad sedan tidigare i kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorter inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innehöll ursprungligen 993 individer, vilka alla uppfyllde kriterierna (GOLD) för KOL; samt en lika stor ålders- och könsmatchad kontrollgrupp utan sjukdomen. Dessa individer har sedan 2005 kallats till årliga intervjuer och kliniska undersökningar. Deltagandegraden har varit >85% varje år. Analysen är baserad på data om resurskonsumtion insamlade år 2006 (n=772 KOL, n=802 icke-KOL). Enhetskostnader från Norra Sjukvårdsregionens prislista 2010 har använts.Resultat Bland individer med KOL uppgick genomsnittliga sjukvårdskostnaden för alla sjukdomar till 14 299 kr per individ och år jämfört med 11 312 kr för individer utan KOL (p=0,16). Uppdelat i svårighetsgrad var motsvarande kostnader: stadium 1 – 11 657 kr (p=0,92), 2 – 17 552 kr (p=0,12), 3+4 – 22 226 kr (p<0,01). En mindre del av kostnaderna hänfördes till luftvägssjukdomar; 10,5% bland individer med KOL och 6,2% bland individer utan KOL. Kostnader för luftvägssjukdomar var signifikant högre bland individer med KOL och ökade med sjukdomens svårighetsgrad. Individer med KOL uppvisade 20% högre kostnader för andra sjukdomar jämfört med individer utan KOL. Andelen individer med KOL som använde luftvägsmediciner ökade med sjukdomens svårighetsgrad (stadium 1 - 29,6%, 2 - 51,5% respektive 3+4 - 84,8%). Andelen individer som använde läkemedel mot andra sjukdomar än luftvägssjukdomar tenderade att vara högre bland individer med KOL jämfört med individer utan KOL, framförallt i svårare grader av sjukdomen.Sammanfattning Sjukvårdskostnader och andelen individer som använde läkemedel var högre bland individer med KOL och ökade med sjukdomens svårighetsgrad. Resultaten tyder på att utöver sjukdomen i sig, är även komorbiditet en bidragande orsak till de högre kostnaderna. Det är av stor vikt, både samhällsekonomiskt och för patientens bästa, att upptäcka och diagnostisera KOL i ett tidigt stadium för att förhindra att sjukdomen fortskrider till allvarligare stadier.
|
|
| 50058. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(författare)
-
Societal costs of severe asthma in Sweden
- 2018
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Severe asthma is a disabling and costly disease, often poorly controlled despite high-dosage controller medications.Aims: We estimated societal costs from an adult severe asthma cohort, derived from a large-scale population survey in northern Sweden.Methods: Severe asthma was defined by US SARP criteria, and high-dosage inhaled corticosteroids (ICS) were defined by GINA 2014 criteria. The study sample was identified from general population cohorts examined within the OLIN (Obstructive Lung Disease in Northern Sweden) studies (n=1,006). Patient reported asthma-related direct (outpatient care, medicines, hospitalisations) and indirect (sick leave, early retirement) resource consumption were collected by quarterly pre-defined telephone interviews during one year. Unit costs from 2017 were applied.Results: In total, 32 patients with severe asthma (mean age 60.7y, 13 patients >65) were included. The mean annual total cost per patient was approximately €6,300. Two thirds of the costs (63%) was indirect costs (approximately €4,000). The main cost drivers in direct costs were hospitalisations and drugs: approximately €1,000 and €700, respectively. The main cost driver of indirect costs was productivity loss due to early retirement: €3,400. Patients who had received regular oral corticosteroid (OCS) treatment had greater costs compared with those without regular OCS treatment. In comparison with a previous Swedish study based on a sample of all asthmatics from the general population, a greater mean annual total cost per patient was observed.Conclusions: In this severe asthma population in Sweden, societal costs were substantial. The results indicate a need for improved treatment regimens for patients with severe asthma.
|
|
| 50059. |
- Jansson, Stefan, 1959-, et al.
(författare)
-
An Arabidopsis thaliana protein homologous to cyanobacterial high-light-inducible proteins
- 2000
-
Ingår i: Plant Molecular Biology. - 0167-4412 .- 1573-5028. ; 42:2, s. 345-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An Arabidopsis thaliana cDNA clone encoding a novel 110 amino acid thylakoid protein has been sequenced. The in vitro synthesized protein is taken up by intact chloroplasts, inserted into the thylakoid membrane and the transit peptide is cleaved off during this process. The mature protein is predicted to contain 69 amino acids, to form one membrane-spanning alpha-helix and to have its N-terminus at the stromal side of the thylakoid membrane. The protein showed similarity to the LHC, ELIP and PsbS proteins of higher plants, but more pronounced to the high-light-inducible proteins (HLIPs) of cyanobacteria and red algae, to which no homologue previously has been detected in higher plants. As for HLIP and ELIP, high light increases the mRNA levels of the corresponding gene. Sequence comparisons indicate that the protein may bind chlorophyll and form dimers in the thylakoid membrane. The level of expression of the protein seems to be far lower than that of normal PSI and PSII subunits.
|
|
| 50060. |
- Jansson, Stefan, 1959-, et al.
(författare)
-
Antenna protein composition of PS I and PS II in thylakoid sub-domains
- 1997
-
Ingår i: Biochimica et Biophysica Acta - Bioenergetics. - 0005-2728 .- 1879-2650. ; 1320:3, s. 297-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spinach thylakoids were separated into grana core, grana margin, and two different stromal lamella fractions in the absence of detergents. The levels of all light-harvesting chlorophyll a/b-binding (LHC) proteins were determined in all fractions, and were normalised to the amount of Photosystem I (PS I) and Photosystem II (PS II) centres. PS I beta in the stroma lamellae was found to have a full complement of Lhca polypeptides and, probably, one attached LHC II trimer. PS I alpha binds additional LHC II trimers, but PS I centres located in the inner parts of the grana stack lack Lhca1 and are depleted in Lhca4. PS II beta, found in grana margins and stroma lamellae, seems to associate one monomer each of Lhcb4, Lhcb5 and Lhcb6 (CP29, CP76 and CP24, respectively) and one LHC II trimer consisting of two Lhcb1 and one Lhcb3 subunit. PS II alpha has additional LHC II trimers (consisting of Lhcb1 and Lhcb2) attached. We also find evidence for the existence of both PS I and PS II centres in the extreme stroma (probably centres being synthesised or repaired), that lack all LHC proteins. (C) 1997 Published by Elsevier Science B.V.
|
|
