| 57261. |
- Sammut, Claude
(författare)
-
Managing Context in a Conversational Agent
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper describes a conversational agent, called "ProBot", that uses a novel structure for handling context. The ProBot is implemented as a rule-based system embedded in a Prolog interpreter. The rules consist of patterns and responses, where each pattern matches a user's input sentence and the response is an output sentence. Both patterns and responses may have attached Prolog expressions that act as constraints in the patterns and can invoke some action when used in the response.
|
|
| 57262. |
- Samnegård, Ulrika, 1985-
(författare)
-
Bees in a landscape context : what do bees need and who needs them?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The interaction between plant and pollinator is generally mutualistic. The plant becomes pollinated or gets its pollen grains dispersed and the pollinator gets food rewards consisting of nectar or pollen. Many plants and crops are dependent on pollinators for fruit set and must therefore have efficient pollinators in their surroundings. There are many groups of animals that include pollinating species; however, bees are often referred to as the most effective pollinating group. Their effectiveness is partly because of their dependence on floral food resources both for larval development and adult survival. In addition to high abundance, high diversity of bees has been shown to be important for effective and stable pollination services of crops and wild plants. The importance of identifying what is affecting the bee composition and distribution in a landscape is therefore obvious. In addition to food resources, bees need suitable nesting habitats for reproduction and often external substrates for the construction of brood cells. On Earth, there are bees on every continent except Antarctica and 17,500 species are so far identified (Michener 2007). Despite the high diversity of bees with great variation in food and nesting requirements one factor has been found to frequently explain the diversity of bees; heterogeneity. In general, on a regional scale, bee diversity increases with higher heterogeneity in the landscape. Highly heterogeneous environments, provides high diversity of food and nesting resources, which can support more species. However, bee communities will differ in their response to changes in the landscape depending on species composition, habitat and continent. Therefore knowledge about the bees’ basic ecology and life-history is important for interpreting results and planning conservation measures.
|
|
| 57263. |
-
Samordnad fysisk planering inom Emåns avrinningsområde
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med tema-området Samordnad fysisk planering är att studera samordningen mellan vattendirektivet och den svenska plan- och bygglagstiftningen. Projektet startade i oktober 2000 och skall slutredovisas i september 2002. Denna rapport utgör slutrapporten från tema-området Samordnad fysisk planering.
|
|
| 57264. |
-
Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft : Redovisning av ett regeringsuppdrag
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här ges förslag till hur kontrollen av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kan ske på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt samtidigt som rapporteringen av mätdata underlättas och förbättras. Förslaget innebär att länsstyrelserna får en skyldighet att i samråd med kommunerna upprätta ett regionalt luftövervakningsprogram inkluderande luftkvaliteten i tätorter. Kommunerna får fortsatt ansvar för kontrollen av miljökvalitetsnormerna men genomför det inom ramen för det regionala luftövervakningsprogrammet. Befi ntliga, väl fungerande samarbeten, till exempel luftvårdsförbund, kan vara en lämplig form för genomförande av det regionala luftövervakningsprogrammet.
|
|
| 57265. |
-
Samordnad Recipientkontroll Umeälvens nedre del. Utvärdering av mätningar genomförda 1999-2002.
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har i denna rapport sammanställt och utvärderat 1999-2002 års mätningar från det samordnade recipientkontrollprogrammet för Umeälvens nedre del. Programmet initierades ursprungligen 1977 och har därefter reviderats två gånger, 1984 och 1990. I programmet ingår årliga vattenkemiska provtagningar samt biologiska och sedimentologiska undersökningar med längre intervall. Ett liknande samordnat recipientkontrollprogram (SRK) finns för ”Umeälvens övre del”, som omfattar Ume- och Vindelälven, samt några biflöden från samhället Vännäs upp till fjällområdet. SRK-programmen genomförs i en frivillig samverkansform som kan liknas vid ett vattenvårdsförbund. I denna rapport redovisas resultat från vattenkemiska mätningar genomförda perioden 1999-2002. Rapporten utgör både en utvärdering av hela fyraårsperioden och årssammanställningar för 1999-2002. Ur kemisk-fysikalisk synvinkel kan man fortfarande säga att vattenmiljön i Umeälvens nedre del är god.Under denna fyraårs period har flödet varierat rätt kraftigt med höga flöden under 2000 och 2001 samt betydligt lägre flöden under 1999 och 2002. Under de två sistnämnda åren uteblev tydliga höstflödestoppar.Under fyraårsperioden urskiljer sig 2001 års mätningar. Då uppmättes jämförelsevis högre halter totalfosfor, större transportmängder av fosfor samt periodens lägsta pH-värde, som dessutom inträffade under en lågflödesperiod.Närsaltsituationen indikerar inte någon eutrofiering av vattnet utan de uppmätta halterna av totalfosfor är bortsett från 2001 på låga nivåer (klass 1). Under 2001 var halterna förhöjda vid station 2, 5 och 9. Station 2 har även tidigare år haft förhöjda halter och kan delvis ha en naturlig förklaring genom att mindre sedimentation av fosfor förekommer där eftersom Vindelälven är oreglerad. De förhöjda halterna av totalfosfor vid station 9 kan ha en förklaring i ett extremvärde som där uppmättes, och bör därför inte ligga tillgrund för tolkningar som visar på ett eutrofieringsproblem. När det gäller kväve så är de uppmätta halterna genomgående låga.Syreförhållandena är god och en förbättring jämfört med tidigare utvärdering kan urskiljas.Inga nämnvärda problem med bakterier har påvisats under perioden, samtliga stationer uppvisar lägre halter av Escherichia Coli än vad som anges som högsta tillåtna för badvatten-kvalitet. Klebsiellabakterier påvisas årligen vid station 5 och 8 men i förhållandevis låga halter och en avtagande trend kan urskiljas (Bilaga 9-12).Transportmängderna vid station 8 är på ungefär samma nivåer som tidigare år, möjligtvis något lägre. Den höga fosfortransporten vid station 2 under 2001 grundar sig på de höga halter som uppmättes under april och augusti. I övrigt är kväve och fosfortransporten lägre eller lika som tidigare år.
|
|
| 57266. |
|
|
| 57267. |
|
|
| 57268. |
- Samsioe, Emma, et al.
(författare)
-
Digitala plattformar och cirkulär klädkonsumtion: Möjligheter, utmaningar och vägar framåt : En rapport från forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens modebransch står inför ett antal hållbarhetsutmaningar. Dessa utmaningar utgörs exempelvis av omfattande utsläpp, hög användning av primära råvaror, linjära leveranskedjor och en fast fashion-kultur bland företag och konsumenter som bland annat resulterar i låg användningsgrad för kläder. Cirkulär ekonomi är ett sätt att ar-beta med förändring med fokus på dessa utmaningar och syftar till att bryta den linjära ekonomin. För att få till detta ”slutna” kretslopp krävs stöd i cirkulära direktiv och policyer, tekniker som kan etablera och stödja minskning, återanvändning och återvinning av resurser, material och produkter, samt affärsmodeller och distribution av cirkulära produkter och tjänster. Men för att den cirkulära ekonomin ska bli möjlig krävs även att konsumenten involveras. Den här rapporten redovisar resultaten från en konsumentstudie med fokus på konsumenters erfarenheter av digitala tjänster för cirkulär ekonomi och visar på att det finns möjligheter, men också svårigheter, med att vara en cirkulär konsument.Till exempel kräver denna form av konsumtion att det finns en tillgänglig infrastruktur och olika hjälpmedel (såsom digitala plattformar, butiker, utlåningsverksamheter och så vidare), samt att konsumenten både har kunskap och kompetens att använda den typ av tjänster som skapats. Våra resultat visar att cirkulär konsumtion är en tidskrävande aktivitet som ofta kolliderar med vardagens redan inarbetade rutiner. Dessutom kan det vara ekonomiskt krävande att vara en cirkulär modekonsument. Detta betyder att cirkulär konsumtion behöver uppfattas som meningsfull för att konsumenten ska engagera sig i en förändring mot mer cirkulär modekonsumtion.Många tjänster uppfattas också som dyra och därmed blir värdet av tjänsten en fråga. Avslutningsvis visar studien att cirkulära tjänster fyller en funktion för de som vill anpassa sin konsumtion av kläder för att vara cirkulära, men att de tillgängliga digitala plattformarna för cirkulär klädkonsumtion lider av ett antal problem som be-höver åtgärdas för att integrationen av cirkulära tjänster i konsumenters vardag på en större skala ska vara möjlig.
|
|
| 57269. |
|
|
| 57270. |
|
|
