| 57701. |
- Sandström, Sara, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för landsbygdsboende : En undersökning om befolkningsutveckling och arbetsliv i församlingarna runt Glaskogen
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2007 deltog forskare från Cerut i Generationsprojektet som var en del avforskningsprogrammet ULIKON (Uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk)vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Projektet resulterade bland annati antologin Bilder av Värmland som gavs ut på Karlstad University Press. Isamband med arbetet i Generationsprojektet väcktes frågor kring förutsättningarför landsbygdsutveckling och lokal förvaltning av naturresurser i Värmland.Det beslutades att gå in med en större forskningsansökan som skulle fokuserapå nyckelfaktorer för hållbar lokal utveckling på landsbygden. Föreligganderapport är en förstudie som legat till grund för arbetet med en forskningsansökanställd till FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande).
|
|
| 57702. |
|
|
| 57703. |
|
|
| 57704. |
|
|
| 57705. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Kulturella sektorn i Arvika : En kartläggning av kulturell verksamhet och samarbete inom Arvika kommun
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas en kartläggning av den kulturella sektorn i Arvika kommun i Värmland. Studien har genomförts av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet. Syftet är att ge underlag för Region Värmland och Arvika kommuns fortsatta arbete med att initiera och stödja utvecklingsprocesser inom denna sektor. De delmoment som ingick i uppdragets omfattning är följande: kartlägga den kulturella sektorns omfattning och nätverk i Arvika kommun undersöka utvecklingspotentialen hos den kulturella sektorn i form av nätverksträffar samt undersöka möjligheterna för innovativa processer och mikrokluster undersöka behovet av kunskaps- och kompetensutveckling för den kulturella sektorn diskutera strategier för hållbar platsutveckling – en helhetsstruktur som tillvaratar platsens särarter och identitet i samklang med utveckling av kreativa miljöer till gagn för invånare, besökare, företag och andra organisationer bidra till metodutveckling med ett verktyg som är användbart i bland annat övriga Värmland Det finns en problematik runt definitionen gällande begreppen kulturella och kreativa näringar. I skilda undersökningar och utvärderingar runt om i landet så förekommer en viss variation bland dessa definitioner beroende på olika faktorer, en av dessa faktorer kan vara de olika inspirationskällor ur ett nationellt/internationellt perspektiv som legat till grund för avgränsningen. Det kan även handla om hänsynen till den specifika platsen som sådan, samt syftet med själva undersökningen eller utvärderingen. Vi ger några kortfattade exempel på olika undersökningar angående kulturella och kreativa näringar där definitionerna av begreppet skiljer sig något åt. Syftet har varit, med tanke på den metodutveckling som ligger till grund för föreliggande undersökning, att visa på olika definitioner och metoder utifrån skilda undersökningar utförda av olika intressenter. Det begrepp vi valt att använda i föreliggande undersökning är den kulturella sektorn. Metoden som den här studien bygger på är en enkätundersökning, sex intervjuer och en översiktlig genomgång av den kulturella sektorn i Arvika enligt SNI-koder. Enligt den empiriska studien visade det sig att den kulturella sektorn i Arvika består av många små en- eller fåmansföretag, i huvudsak enskilda firmor men det finns också många ideella föreningar. Till den största delen består den kulturella sektorn i Arvika av företag som är inriktade på kultur-/naturarv, scenkonst och konst, design och hantverk. Detta är också förenligt med den tradition som startade förra sekelskiftet då det var en immigrering av konstnärer, konsthantverkare och musiker till Arvikatrakten. Man kan också se tydliga indicier på hur kulturarvet i Arvika påverkar traditionen inom konst och musik än idag. Sammanfattningsvis kan resultatet av denna studie tolkas som att det finns många positiva sidor för företag inom den kulturella sektorn av att vara lokaliserad just i Arvika kommun. Den positiva andan, det gynnsamma föreningsengagemanget och traditionen vad det gäller konsthantverk och musik har stor betydelse.
|
|
| 57706. |
- Sandström, Sara, et al.
(författare)
-
Slamhalter i flodmynningar 2018- 2020 : Utvärdering av halter och möjligheter att använda turbiditet som proxy
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Halten av suspenderade partiklar i vattendrag och sjöar är en viktig vattenkvalitetsparameter och ingår på flera håll i Europa i bedömningsgrunder för vattenkvalitet och ekologisk status. Mängden partiklar kan mätas på flera sätt, bland annat genom att filtrera vattenprovet och väga mängden partiklar på filtret (som benämns slamhalt) eller indirekt genom optiska mätningar där ljusspridning mäts (som benämns turbiditet). För närvarande ingår turbiditet i det nationella miljöövervakningsprogrammet för flodmynningar, men inte slamhaltsmätningar. Under åren 2018-2020 gjordes ett projekt där slamhalten analyserades månadsvis i alla flodmynningar för att undersöka om det vore motiverat att inkludera detta i miljöövvervakningen. Turbiditet, som redan ingår i övervakningsprogrammet, kan i vissa fall ha väldigt bra samband med slamhalt, och kan då användas som en proxy för slamhalt. Denna rapport har utvärderat den data som samlades in 2018-2020 för slamhalt för att se var det förekommer höga halter och transporter, och var det skulle kunna vara motiverat att inkludera slamhaltsmätningar i den nationella miljöövervakningen. Möjligheten för att använda turbiditet som en proxy för slamhalt har också undersökts. Vi har kunnat identifiera ett antal provplatser med hög slamhalt och även stationer med en betydande årlig transport till havet. För flera stationer hittades även ett bra samband mellan slamhalt och turbiditet, där turbiditet potentiellt skulle kunna användas som en proxy för slamhalt. Det finns ett samband mellan R2 -värdena och andel lerhalt samt åkermark i avrinningsområdet. Över en viss procent (2,5% lerhalt och ca 12% åkermark) är det genomgående höga R2 - värden, medan för lägre procent är det en större spridning i R2 -värden. Vi ger ett förslag på en lista med stationer som antingen har hög medianslamhalt eller hög transport till havet, samt ett mått på sambandet mellan turbiditet och slamhalt. Vi anser att en utökad provtagning kan vara motiverat på flertalet platser, med fokus på stationer med hög andel åkermark eller lerhalt, där risken för erosion och ökade förluster är större.
|
|
| 57707. |
|
|
| 57708. |
|
|
| 57709. |
- Sandström, Ulf
(författare)
-
Bibliometric evaluation of SEPA-funded large research programs 2003–2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2001–2002 the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) initiated an investment in larger research programs, funded over periods of six years. This report evaluates, with emphasis on bibliometric methods, seven of the programs established in the final phase of this initiative. The programs started around 2003–2004, in one case a bit later, and ended around and after 2010.Initially, it can be stated that one of the program’s primary effect has been to allow for more than 30 young scientists to contribute to the expansive research area with their dissertations. A number of these PhDs will in due time move to other activities in companies and government agencies and at the same time society’s absorptive capacity for new knowledge in the environmental field will be expanded and transformed.This main message of this report concerns the publication production and citation performance of researchers within the above mentioned seven research programs. Papers published by more than 100 researchers are compared with papers published by their international colleagues during the same time period and in the same areas of science. The analysis primarily focuses on those scientific papers the researchers themselves have reported as a result of program-related activities. In addition, analyses have been carried out based on (1) all publications from all program members in the Web of Science database, and (2) on all team member publications similarly indexed in Google Scholar. These latter two studies provide results which basically indicate lower performances than the analysis based on self-reported publications.It is worth noting that remarkably few of the publications specifically mentioned the SEPA as financier in the respective “funding acknowledgements” in the articles.Concerning publication productivity, i.e. production of papers in relation to Nordic reference values, the SEPA funded programs exhibit an activity at levels that would be expected by researchers in these areas. This implicates that the Swedish Environmental Protection Agency is likely to have received results in parity with the resources invested.With respect to the relative citation performance, the outcome was even better, about 50 per cent above international reference levels. Therefore, the impression is generally very good but the evaluation points out that three out of seven programs have weak impact.Concerning the grading of each programme based on self-reported publications: One of the research programs achieved levels equivalent to the highest rating, i.e. Outstanding. Another program reached the level of Excellent. Two programs had a citation score that corresponds to the grade Very Goodand two programs were rated as Good. Finally, one program with low level of activity, did not achieve satisfactory levels, i.e. Insufficient.
|
|
| 57710. |
- Sandström., Ulf
(författare)
-
Bibliometric evalution of SEPA-funded research programs 2003-2013
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är skriven på engelska med svensk sammanfattning, och presenterar en bibliometrisk utvärdering av sju av Naturvårdsverkets forskningsprograms vetenskapliga publicering. Sammantaget citerades programmens artiklar ca 50 % mer än artiklar i genomsnitt inom respektive ämnesområde globalt; tre av programmen uppvisade svagare resultat.
|
|
