| 62231. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Born to Drive : Rättslig belysning för automatiserad logistik ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” (AP6)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser översiktligt rättsliga hinder och möjligheter att realisera rangering av självkörande fordon ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” på kort och lång sikt. Undersökningen utgår metodologiskt från en abstrakt tankeram: de lege lata och de lege ferenda, där den juridiska innebörden förenklat kan beskrivas som ”vad lagen är” i förhållande till ”vad lagen borde vara” (eller den lag som man vill se i framtiden). Den rättsliga analysen visar att en oklar rättsfråga är fråga om vilket regelverk som ska tillämpas på företeelsen i allmänhet och på ifrågavarande ”fordon” i synnerhet. Ett annat sätt att uttrycka saken är om aktuella ”fordon” ska betraktas som ett fordon eller som en maskin. Genom att synliggöra ett urval bestämmelser som visar på lagstiftningens tillkortakommanden i förhållande till aktuell teknologi kan det konstateras att det för närvarande saknas ett rättsligt regelverk som stöder en automatiserad logistik. Mot bakgrund av lagstiftningens tillkortakommanden presenteras i studien alternativa och tillfälliga rättsliga ”lösningar” för automatiserad logistik, t.ex. tankeexperimentet om aktuella fordon som ”virtuella AGVer”, tillämpning av förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande och enligt förslag på rättslig konstruktion som lämnats i forskarrapporten, En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon – Forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg (Svedberg 2017). I studien påtalas även vikten av regelförändringar i den internationella rätten som reglerar frågor av karaktären vem som bär risken vid olika delar under transporten, kostnader för frakt, tull m.m. Beroende på transportslag d.v.s. om aktuella fordon är tänkta att transporteras vidare via sjö-, väg- eller järnvägstransport är olika konventioner tillämpliga och ovanstående frågor behöver således beaktas i t.ex. fraktavtal. Det innebär att automatiserad logistik understöds av den internationella rätten som tar hänsyn till utvecklingen av automation inom andra trafikslag, däribland sjöfarten. Autonoma farkoster eller fartyg regleras för närvarande inte i den internationella rätten vilket innebär att en automatiserad logistik av självkörande fordon fordrar en nationell och ett internationellt regelverk som understödjer och inkluderar en bredare rättslig förståelse av ”automatiserad logistik”, där denna inte endast avser att det gods/material liksom övervakning och förflyttning av densamma till en given uppställningsplats är automatiserad, utan att ”automatiserad logistik” förstås i dess full räckvidd.
|
|
| 62232. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon : forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utgör ett resultat av det utredningsuppdrag som lämnats av Utredningen om självkörande fordon på väg till Statens väg- och transportforskningsinstitut. Utredningsuppdraget har bl.a. bestått i (1) att inventera aktuellt regelverk utifrån dagens regelverk om förarens ansvar sett ur ett straffrättsligt perspektiv ställt i relation till ett framtida regelverk om självkörande fordon, (2) analysera behovet av sanktionsväxling från en straffrättslig påföljd till en administrativ påföljd när det gäller ansvar för överträdelser av självkörande fordon samt (3) att analysera hur en framtida brottslighet kan ta sig uttryck i förhållande till självkörande fordon.Rapportens syfte är att utveckla en rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande nivå 4 och 5 fordon på allmän väg i kollektivtrafik, i privattrafik och i yrkestrafik för en trafiksäker introduktion av dessa inom en inte alltför avlägsen framtid. Den rättsliga konstruktionen för straffrättsligt ansvar gällande dessa fordon kommer föga innovativt att benämnas som WS-ansvarsmodell. Det huvudsakliga skälet till en särskild benämning är att undvika förväxlingar med andra förkortningar, tekniker, system, plattformar etc. Sådana förekommer framförallt i kapitel två.I syftet ingår att i ett vidare perspektiv undersöka om, och i så fall hur en rättslig infrastruktur för ett långsiktigt hållbart och trafiksäkert transportsystem skulle kunna se ut i ett såväl kort som långsiktigt perspektiv. Rättslig infrastruktur definieras här som det eller de regelverk som omgärdar en viss typ av verksamhet och för dess verksamhet grundläggande rättsliga relationer. Förhoppningen är att rapporten kan ligga till grund för skapandet av en ny näring, infrastrukturnäringen. Termen används som en sammanfattande term och omfattar inte endast fysiska objekt, utan även offentligrättsliga och privaträttsliga aktörer på transportområdet samt det digitala nätverket. Min tolkning av utredningsuppdraget utgår från i huvudsak två skäl, vilka sammantaget har format det ovan beskrivna syftet.
|
|
| 62233. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Nya och gamla perspektiv på ansvar? : en rättsvetenskaplig studie om ansvar i en straffrättslig kontext gällande självkörande/uppkopplade fordon
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets syfte är att analysera de rättsliga förutsättningarna för ansvar och ansvarsutkrävande gällande självkörande fordon på väg. I syftet ingår att inom utvalda rättsområden synliggöra och problematisera rättsliga konstruktioner kring ansvar samt de begrepp och principer som anses följa därav i förhållande till den kunskap som kommit att utvecklas främst inom ramen för Artificiell intelligens (AI).Projektets övergripande fråga: Hur konstrueras ansvar och ansvarsutkrävande i rätten och hur svarar dessa mot teknik- och systemutvecklingen av självkörande fordon på väg fokuserar på centrala straffrättsliga principer och bestämmelser, och underfrågan: vad eller vilka element konstituerar rättsligt ansvar och ansvarsutkrävande på lag om straff för vissa trafikbrott. Teoretiska perspektiv och utgångspunkter har hämtats främst från rättsteorier som uppmärksammar förhållandet mellan rätt och samhälle, samt från specifika straffrättsteorier. Metodologiskt har traditionella rättsvetenskapliga metoder använts. Här i betydelsen tolkning av lagtext med hjälp av huvudsakligen förarbeten, doktrin och i viss mån rättspraxis.Nuvarande nationella regelverk utgår från en fysisk person, ett rättssubjekt, som kan ställas till svars för sina handlingar. Ett problem är att tekniken i sig avser att helt eller delvis ersätta föraren. Tekniken utmanar och förändrar på olika sätt de grundläggande förutsättningarna kring frågan om ansvar som baseras på föreställningar om individen i rätten, s.k. rättssubjektet, och därmed synen på människan och hennes egenskaper och förmågor. Generellt kan konstateras att undersökningen visar att konstruktionen för straffrättsligt ansvar, genom allmänna regler, begrepp och principer, inte är avpassad för självkörande fordon. Studien visar att normen för mänskligt varande i rätten är en autonom individ som är rationell och fri och som inte låter sig påverkas av yttre faktorer. Ett synsätt som markant skiljer sig från hur autonomi förstås inom AI. Det kan argumenteras för att begreppet autonomi istället bör förstås som ett relationellt begrepp eftersom det inkluderar interaktionen mellan människa-maskin.
|
|
| 62234. |
- Svedholm, Christoffer, et al.
(författare)
-
Designdiagram för förenklad dynamisk kontroll av järnvägsbroar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I följande rapport redovisas så kallade designdiagram för dynamisk kontroll av järnvägsbroar. Syftet är att dessa ska kunna användas i tidiga skeden som en första bedömning om en given bro har möjlighet att klara kraven på komfort och trafiksäkerhet enligt SS-EN 1990, avsnitt A2.4.4.Kraven baseras på vertikal acceleration och vertikal nedböjning av brodäcket samt vinkeländring vid upplag. Baserat på spännvidd och brons lägsta egenfrekvens kan erforderlig massa samt styvhet läsas av direkt i diagrammen.Diagrammen gäller endast för broar med ballastfria spårsystem och största hastighet sth = 320 km/h. Diagrammen är framtagna baserat på en 2D balkmodell med konstant massa och styvhet samt fasta upplag och är giltiga endast under dessa förutsättningar.
|
|
| 62235. |
- Svedholm, Carina, et al.
(författare)
-
Är matematikboken detsamma som kursen? Målstyrd, elevaktiv undervisning och examination
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt arbete har gått ut på att låta matematikämnets strävansmål och kursernas uppnåendemål styra vår undervisning och examination i stället för innehållet i en lärobok. Vi vill visa hur vi låter kursmålen utgöra innehållsförteckningen i vår egenkonstruerade ”lärobok” som vi satt samman av övningar för att träna flera nödvändiga färdigheter i ämnet och få eleverna att jobba mer aktivt under lektionerna. Eleverna arbetar i mindre grupper och individualiseringen sker inom uppgiften. Övningarnas utseende styr utvärderingen och vi försöker bedöma elevernas kunskaper ur flera olika aspekter med utgångspunkt i de nationella provens bedömningsmall.
|
|
| 62236. |
- Svedin, Carl Göran, et al.
(författare)
-
Kunskapsöversikt beträffande interventioner mot prostitution : en uppdatering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag R30088-1 gavs Linköpings universitet uppdraget att genomföra en uppdaterad kunskapsöversikt kring interventioner mot prostitution. Mer preciserat önskades en kunskapsöversikt över vad det finns för dokumentation av vilka insatser som görs för att få sexsäljare att sluta sälja sex, och en dokumentation av vilka insatser som görs för att förebygga att personer börjar sälja sex. Vidare önskades få en översikt över vilka insatser som görs för att få sexköpare att sluta köpa sex, och vad det görs för insatser för att förhindra att personer börjar köpa sex.
|
|
| 62237. |
- Svedin, Carl Göran, 1947-, et al.
(författare)
-
Mer utsatta än andra – om våld och övergrepp mot barn med funktionsnedsättningar : En fördjupning från studien "Unga, sex och internet efter #metoo"
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våld mot barn är ett allvarligt samhällsproblem och en rättighetskränkning som alltför många barn i Sverige har erfarenhet av. I den här rapporten belyser vi den särskilda utsatthet för våld som drabbar barn och ungdomar med funktionsnedsättning inklusive kronisk sjukdom. Målgruppen för rapporten är yrkesverksamma och beslutsfattare inom alla olika samhällsområden som rör barn och unga.Vi har låtit ett nationellt representativt urval av 3 268 elever i årskurs tre på gymnasiet svara anonymt på en enkät vilket ger en bild av deras erfarenheter av sexuella övergrepp och andra former av våld under hela uppväxten. Materialet samlades in under tiden december 2019 till mars 2021. Undersökningen har genomförts av forskare från Marie Cederschiöld högskola på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och har finansierats av regeringen.Studien visar att funktionsnedsättning närmast fördubblade sannolikheten för att ha blivit mobbad, psykiskt misshandlad, fysiskt misshandlad eller att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det mer än fördubblade risken att ha blivit utsatt för sexuell exploatering. Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd var särskilt utsatta.
|
|
| 62238. |
|
|
| 62239. |
|
|
| 62240. |
- Svedin, Carl Göran, 1947-, et al.
(författare)
-
Unga, sex och internet efter #metoo : Om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten beskriver resultaten från den fjärde nationella studien på området ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Gymnasielever har fått svara på frågor om utsatthet under hela uppväxten. Genom att ställa samma frågor i upprepade undersökningar går det att följa utvecklingen över tid. I studien uppgav var fjärde elev att de någon gång under sin uppväxt utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. Sist undersökningen genomfördes 2014 var det var femte elev. Flickor var betydligt mer utsatta än pojkar, drygt var tredje flicka uppger att hon varit utsatt för övergrepp under sin uppväxt.Det är liksom i tidigare undersökningar tydligt att det främst är jämnåriga som tar emot förtroenden från de som utsatts för sexuella övergrepp. Att de jämnåriga sällan för det de fått höra vidare är tydligt, men detsamma tycks gälla även för till exempel föräldrar eller vuxna professionella, eftersom endast en liten andel av övergreppen var anmälda till polis eller socialtjänst.Eftersom så få utsatta barn kommer till myndigheternas kännedom är det unikt att få ta del av erfarenheterna även från de ungdomar som ännu inte berättat för vuxna eller för professionella. Resultaten i rapporten kan användas som underlag i alla verksamheter som möter barn och unga, både för att förebygga utsatthet och för att ge de barn och unga som redan utsatts stöd, rehabilitering och skydd.
|
|
