| 31. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Global och utmaningsbaserad undervisning i miljö- och hållbarhetsfrågor i lokala lärandekontexter
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pedagogiskt utvecklingsarbete - i form av utmaningsbaserat lärande - möter unga i övergångssituationer och i varierande lärandekontexter utifrån globaliseringens lokala uttryck. Globala miljö- och hållbarhetsfrågor blir alltmer akuta och svårgripbara och där vi måste rusta vår lärarstudenter och skolungdomar - vår samtida generation - med kritiska kunskapsförmågor (Bowden & Marton, 1998). Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (UE4SD, 2016). Bland de utbildningar som ges är lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; Wals 2014) av särskilt intresse avseende utvecklandet av kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar en grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, som syftar till att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik. Problematiskt är även att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper. Hållbar utveckling i det globala rummet förutsätter ungdomars kunskapsbildning i lokala undervisningskontexter varigenom reflekterade erfarenheter kopplas till lärande. Relation till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet, samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband. Avgörande för i vilken utsträckning lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även (1) kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar miljö- och hållbarhetsfrågor, (2) möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper (3) och handlingsorienterad kunskap.
|
|
| 32. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Global Teaching and Learning towards Sustainable Development
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Towards sustainability the implementation of Global Learning for Sustainable Development (GLSD) is crucial. A better understanding of how to – from a global didactic angle – establish globally genuine dialoguesforming nuanced conceptions of sustainable development (SD) is necessary. Global teaching as well as global learning has to identify the challengesin various contexts for transdisciplinaryknowledge formation. Aiming to reach established and new target groups; higher education and secondary school as well as informal learning situations demands a holistic understanding. Highlighted froma perspectiveof preventive management strategies for SD, understanding collaboratively could serve as a tool to reacha deeper knowledge formation processthrough global learning i.e. GLSD. Notwithstanding, the global perspective has to be integrated in curriculum to achieve a competence-driven globalcurriculum. Thereby, capabilities through constructive interaction for various intercultural qualities of global learning and knowledge formation for sustainable development will be a central part of the outcome.
|
|
| 33. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Global Teaching and Learning towards Sustainable Development
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Towards sustainability the implementation of Global Learning for Sustainable Development (GLSD) is crucial. A better understanding of how to – from a global didactic angle – establish globally genuine dialogues forming nuanced conceptions of sustainable development (SD) is necessary. Global teaching as well as global learning has to identify the challenges in various contexts for transdisciplinary knowledge formation. Aiming to reach established and new target groups; higher education and secondary school as well as informal learning situations demands a holistic understanding. Highlighted from a perspective of preventive management strategies for SD, understanding collaboratively could serve as a tool to reach a deeper knowledge formation process through global learning i.e. GLSD. Notwithstanding, the global perspective has to be integrated in curriculum to achieve a competence-driven global curriculum. Thereby, capabilities through constructive interaction for various (intercultural) qualities of global learning and knowledge formation for sustainable development will be a central part of the outcome.
|
|
| 34. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Hållbar utveckling i det globala rummet : förutsättningar för skolungdomars kunskapsbildning i lokal undervisning
- 2015
-
Ingår i: Dialogkonferens 2015 Pedagogisk forskning i Skåne. ; , s. 27-28
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det globala klassrummets förutsättningar för skolungdomars kunskapsbildning lokalt om förebyggande strategier för hållbar utveckling undersöktes utifrån Young Masters Programme (YMP). Sedan 1999 har YMPs nätbaserade gratiskurser ägt rum i drygt 110 länder. Olika sätt som skolungdomar upplevde sin lärprocess inom området för hållbar utveckling i det utvidgade klassrummet analyserades och beskrevs genom ett fenomenografiskt perspektiv på lärande. Data samlades in över nätet genom öppna frågor angående hur ungdomarna angrep ämnesområdet under lärprocessen. Bland 712 enkätsvar från flera olika länder i världen gjordes ett slumpvist urval kopplat till ett strategiskt urvalssteg, varvid trettio av dessa svar ingick i analysen, och mönster söktes på en övergripande nivå. Resultatet visade: (1) Skolungdomarna lär utifrån det nära sammanhanget, då de befinner sig i det lokala rummet och söker sig ut i det globala klassrummet; (2) Kunskap genom vetenskapen genom kursen ökar skolungdomarnas medvetenhet om miljö-, sociala och ekonomiska aspekter. De upplever att de börjar bli medvetna om den värld de lever i; (3) Kunskap genom möten människor emellan från olika kulturer, medvetenhet om andra länder utifrån ungdomarna i dessa länder bidrar till en annorlunda förståelse för varandra och för de kulturer som de kommer från. Tankeutbyte uppstår ungdomarna emellan. Skolungdomarna lever i två kunskapsvärldar, vilka inte är isolerade från varandra. Deras lärandekontext består av en värld i skolan som möter en värld utanför skolan med den ”verklighetsbaserade” kunskapen. För den enskilde är det en drivkraft att som person inte stå ensam med sina tankar, när det gäller hållbarhetsfrågor i samtiden och vilka kan accentueras i framtiden. Förutsatt behovet av lärande för hållbar utveckling, stärks ungdomarnas globala kunskapsbildningar utifrån att det kontinuerligt ges tillfällen till kommunikation, diskussion och interaktion. Forskningen är ett bidrag till utveckling av speciellt mål 4 i Sustainable Development Goals (SDGs) från FN-dokumentet "Transforming Our World: The 2030 Agenda For Sustainable Development".
|
|
| 35. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen : Spänning i synen på ’det avancerade’ naturvetenskapliga kunskapsinnehållet och samhällsdimensioner i hållbarhetsarbetet med förskolebarn
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beträffande förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik. Ytterligare problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper. En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Relaterade till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband Avgörande för utsträckningen i vilken lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även: kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor; möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper; handlingsorienterad kunskap. Här presenteras en uppgift som gavs till studenter på förskolelärarprogrammet inom kursen "Barndom och lärande: Naturvetenskap och teknik" (15 hp på grundnivå) som ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med (3 hp) studier inom utbildningsvetenskaplig kärna (VT15). Cirka 240 studenter läser kursen varje år. I denna empiriska forskningsstudie deltog 40 studenter. Analys görs genom fenomengrafisk ansats (Marton & Booth, 2000) och kontextuell analys (Svensson, 2009). Uppgiften handlade om hållbar utveckling och intressekonflikter. Studenterna skulle utifrån en plats i närområdet med hjälp av omgivningen gestalta och problematisera en intressekonflikt kring hållbarhet. Syftet var att utmana studenternas tänkande kring hållbarhetsperspektiv, eftersom värderingar av vad som ses som hållbart kan bero på vilket perspektiv som antas, och för vem det skall vara hållbart. Studenterna skulle också fråga sig vilka prioriteringar och bortprioriteringar vi kan bli tvungna att göra för att fatta beslut som på sikt kan ge ett mer hållbart sätt att leva för människa och miljö. Diskussion och problematisering var i fokus i uppgiften. Genom att studenterna kunde välja vilken intressekonflikt de ville arbeta med, hade de möjlighet att relatera till frågeställningar som de själva hade kunskap om. Övningen var placerad i en utomhusmiljö, vilket gjorde att syftningar och de naturvetenskapliga implikationerna blev konkreta och mer entydiga än om de hade enbart representerats verbalt. Flera element i uppgiftsupplägget skulle kunna användas för andra kurser för hållbarhet.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Knowledge capabilities for sustainable development in global classrooms – local challenges
- 2011
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 20:1, s. 35-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Young Masters Programme provides young people around the world with a net–based global–local learning environment for sustainable develop-ment. The present study investigates certain aspects of the implementation of this programme in the secondary schools of a Swedish municipality, in the context of the Lund Calling project. The research focuses on critical abilities to act globally, referred to as “knowledge capabilities”, and how they relate to the implementation process of initiating global learning for sustainable development (GLSD). A phenomenographic approach and semi–structured interviews were used in the investigation of the experiences of secondary school pupils, teachers and headmasters who participated in the project. Participants’ experiences of the changes carried out are described in relation to examples of knowledge capabilities needed for GLSD. Critical knowledge capabilities found to have been developed through the implementation were: to take command, and to collaborate. Critical knowledge capabilities perceived as necessary, but not developed through the programme were: to be prepared, to act in a transdisciplinary manner, and to lead for a holistic understanding
|
|
| 38. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Knowledge capabilities for sustainable development in global classrooms–local challenges
- 2011
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro University. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 20:1, s. 35-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Young Masters Programme provides young people around the world with a net–based global–local learning environment for sustainable development. The present study investigates certain aspects of the implementation of this programme in the secondary schools of a Swedish municipality, in the context of the Lund Calling project. The research focuses on critical abilities to act globally, referred to as “knowledge capabilities”, and how they relate to the implementation process of initiating global learning for sustainable development (GLSD). A phenomenographic approach and semi–structured interviews were used in the investigation of the experiences of secondary school pupils, teachers and headmasters who participated in the project. Participants’ experiences of the changes carried out are described in relation to examples of knowledge capabilities needed for GLSD. Critical knowledge capabilities found to have been developed through the implementation were: to take command, and to collaborate. Critical knowledge capabilities perceived as necessary, but not developed through the programme were: to be prepared, to act in a transdisciplinary manner, and to lead for a holistic understanding.
|
|
| 39. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Learning in global settings : developing transitions for meaning-making
- 2012
-
Ingår i: Research in Comparative and International Education. - : Symposium Journals. - 1745-4999. ; 7:4, s. 514-529
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Global teaching and learning for sustainable development reaches from the classroom to the world outside, and is therefore a particularly interesting setting for practicing transitions skills. The article suggests a number of features perceived as crucial in developing young people’s capability to act in a changing world and under circumstances that are difficult to predict. The suggestions are based on an empirical study of the Lund Calling project, which aimed at implementing a web-based international programme for teaching preventive environmental strategies in Swedish secondary schools. The article first touches on some of the conditions in Sweden that particularly impact young people’s transition to adulthood. Related research in sustainability education is also briefly outlined. Knowledge capability theory is used to discuss results from the empirical study of the Lund Calling project, where interviews were conducted with secondary school students, teachers and headmasters. Based on these interviews, features that appear to be particularly relevant as transition skills in global learning for sustainable development include transdisciplinary action, democratic collaborative action, as well as self-directed and independent initiative. The article concludes that young people today cannot, as in earlier periods of history, base their actions entirely on the traditions of the family or community. Instead, they also need to learn to form their own communities, capable of acting on both local and global levels. Education here plays an important role, to develop necessary transition skills that enable young people to be prepared for a rapidly changing and uncertain world.
|
|
| 40. |
|
|
