| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lind, Bob, et al.
(författare)
-
Nätprovfiske Ryssbysjön 1999
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ryssbysjön tillhör Huskvarnaåns vattensystem och är belägen strax utanför Nässjö. Sjön är eutrofierad och under 1990-talet har problemen med stor intern näringsbelastning ökat. Provfisket gjordes för att kunna bedöma sjöns status och ta fram nödvändigt underlag för eventuella åtgärder såsom biomanipulation, dvs utfiskning av mörtbestånden. Provfisket utfördes i början av aug 1999. Undersökningen ingår som en del i framtagandet av ett åtgärdsprogram för sjön och har finansierats dels av Ryssbysjöns fiskevårdsförening dels EU maål 5b, Nässjö kommun, Nässjö affärsverk samt Länsstyrelsen i Jönköping.
|
|
| 5. |
- Melander, Bob, et al.
(författare)
-
Trace-Driven Network Path Emulation
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper reports on on-going work where a trace-driven approach to network path emulation is investigated. Time stamped probe packets are sent along a network path whereby a probe packet trace can be generated. It basically contains the send times and the one-way delays/loss indications of the probe packets. Inside the emulator, the probe packet trace is used by a loss model and a delay model. These determine if a packet should be dropped or what the delay of the packet should be. Three loss models and three delay models are evaluated. For non-responsive UDP-based flows, the trace-driven loss and delay models that determine loss and delay based on loss-rates and delay distribution parameters calculated across the probe packet trace using a small gliding window are found to perform best. For adaptive TCP flows, none of the evaluated trace-driven models performs well. Instead, the Bernoulli loss model and an independent average delay model performs best.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berndes, Göran, 1966, et al.
(författare)
-
Forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation. From Science to Policy 3
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Paris Agreement and the EU Climate and Energy Framework set ambitious but necessary targets. Reducing greenhouse gas (GHG) emissions by phasing out the technologies and infrastructures that cause fossil carbon emissions is one of today’s most important challenges. In the EU, bioenergy is currently the largest renewable energy source used. Most Member States have in absolute terms increased the use of forest biomass for energy to reach their 2020 renewable energy targets.In recent years, the issue of ‘carbon neutrality’ has been debated with regard to the bioenergy products that are produced from forest biomass. There is no clear consensus among scientists on the issue and their messages may even appear contradictory to decision-makers and citizens. Divergence arises because scientists address the issue from different points of view, which can all be valid. It is important to find agreement on some basic principles, to inform policy makers. Guidance is also needed on how the results should be interpreted.This report provides insights into the current scientific debate on forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation. It draws on the science literature to give a balanced and policy-relevant synthesis, from both an EU and global perspective.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Björgvinsson, Erling, et al.
(författare)
-
Prototyping Futures
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prototyping Futures gives you a glimpse of what collaborating with academia might look like. Medea and its co-partners share their stories about activities happening at the research centre – projects, methods, tools, and approaches – what challenges lie ahead, and how these can be tackled. Examples of highlighted topics include: What is a living lab and how does it work? What are the visions behind the Connectivity Lab at Medea? And, how can prototyping-methods be used when sketching scenarios for sustainable futures? Other topics are: What is the role of the body when designing technology? What is collaborative media and how can this concept help us understand contemporary media practices? Prototyping Futures also discusses the open-hardware platform Arduino, and the concepts of open data and the Internet of Things, raising questions on how digital media and connected devices can contribute to more sustainable lifestyles, and a better world.
|
|
| 10. |
- Blank, Henrick, et al.
(författare)
-
Fladdermusfaunan i Jönköpings län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Jönköpings län har fladdermöss inventerats vintertid på fyra platser. Inventeringarna började redan i början av 1980-talet. De ökade krav på att kartlägga och bevara fladdermöss som ställdes på Sverige i och med att man undertecknade det europeiska fladdermusavtalet och gick med i EU innebar emellertid att fladdermössens sommartillhåll behövde kartläggas. Dessa krav i kombination med att nya tekniska hjälpmedel fanns tillgängliga gjorde att ystematiska inventeringar kom igång i Jönköpings län 1999. Inventeringar på 204 lokaler har nu genomförts och gjort Jönköpings län till ett av de mest välinventerade områdena i Europa vad gäller fladdermössens sommartillhåll. Det har också inneburit att det nu är dags att göra en vrapportering av de första 10 årens systematiska inventeringsarbete samt att beskriva länsstyrelsens arbete med fladdermöss. Syftet med denna rapport är att: • sammanställa och presentera resultat från fladdermusinventeringarna • utgöra informationsunderlag om fladdermöss vid kontakt med allmänheten • ta fram förslag på miljöövervakningsprogram för fladdermöss • presentera preliminära riktlinjer för det framtida fladdermusarbetet i länet Informationsunderlaget som denna rapport utgör består dels i allmän orientering om fladdermöss samt hur man ska bete sig om man har problem med fladdermöss i sitt hus eller hittar en död fladdermus. Den metodik som använts vid sommarinventeringarna kallas för artkartering. Det innebär i korthet att man till fots aktivt söker igenom biotoper där man förväntar sig många arter eller speciella arter med hjälp av en ultraljudsdetektor som gör att man kan höra fladdermössens artspecifika ekopejlingsläten som de kontinuerligt stöter ut när de flyger. Observerade fladdermöss artbestäms och räknas. Övervintringsplatser har sökts igenom och alla fladdermöss man sett räknats och bestämts till art så långt det varit möjligt. Inventeringarna har till stor del riktat in sig på att hitta sällsynta arter, i synnerhet den globalt hotade barbastellen. Barbastellen har hittats på sammanlagt 19 nya platser, varav 8 stycken i ett tidigare okänt förekomstområde i Värnamo kommun. Andra sällsynta arter som hittats är dammfladdermus, pipistrell, fransfladdermus och trollfladdermus. Vanligaste arterna vid sommarinventeringarna var nordisk fladdermus, mustasch-/Brandts fladdermus (har ej skiljts på vid artbestämning) och dvärgfladdermus. Vid vinterinventeringarna har långörad fladdermus och vattenfladdermus varit de vanligaste, medan fransfladdermus (och troligen mustaschfladdermus) varit den enda rödlistade arten som hittats. Totalt har 13 av de 18 i Sverige påträffade fladdermusarterna hittats i Jönköpings län. I rapporten beskrivs de arter som påträffats i Jönköpings län och information om bland annat nationell utbredning, förekomst i länet och utseende presenteras. År 2005 påbörjade Länsstyrelsen miljöövervakning av fladdermöss för att se hur deras bestånd utvecklas över tiden. Dock har det saknats ett komplett övervakningsprogram, varför ett förslag på ett sådant presenteras i föreliggande rapport. Förslaget består totalt av 48 lokaler som är lämpliga att ingå i ett övervakningsprogram och inventeras ungefär vart fjärde år. Lokalerna är bland annat utvalda så att de ska fånga upp alla länets hotade arter och täcka in så stor del av länet som möjligt. Utformningen av programmet bestäms definitivt under våren 2009. Förutom fortsatt miljöövervakning planeras fladdermusarbetet framöver att innehålla flera olika delar som bland annat fortsatt kartläggning av hotade arter, rådgivning om vad man gör om man hittar fladdermöss eller har problem med dem, genomförande av laddermusguidningar samt skydd och restaurering av fladdermössens livsmiljöer. Detta arbete kommer avseende barbastellen att delvis bedrivas inom ramarna för åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter.
|
|
